<p>Företag runt om i världen genomför mängder av transaktioner, vilka kan förenklas och effektiviseras med affärssystem. Driftsättning av affärssystem är en omfattande process som kräver kunskap, engagemang och planering från de inblandade parterna. Leverantörerna av affärssystem samarbetar ofta med externa konsultbolag vilka bistår med sin kunskap rörande implementationsprocessen och driftsättningen av affärssystem. De externa konsulterna är beroende av ett samarbete med kunden och framförallt de personer som ska använda systemet, de så kallade användarna. Detta för att få kunskap om verksamheten och de förhoppningar som finns på affärssystemets framtida funktionalitet. Involveringen av användarna ses som avgörande för att uppnå en lyckad driftssättning och därför ämnade denna studie att undersöka vilken syn har konsulterna på användarinvolvering i implementationsprocessen av affärssystem?</p><p>Studien inleddes med att inhämta teoretiska kunskaper om ämnet för att därefter undersöka verkligheten genom djupgående intervjuer. Med hjälp av sex konsulter från tre olika företag, i varierande storlekar, kunde empirisk data samlas in för att jämföras med den teoretiska referensramen. Undersökningen av användarinvolvering påvisade vissa negativa men främst positiva effekter, där användaracceptans kan ses som den viktigaste positiva aspekten. Undersökningen väckte intressanta diskussioner och reflektioner, vilka vidare ledde fram till studiens resultat som bland annat visar att konsulterna anser att användarna ska engageras i ett tidigt stadium av implementationsprocessen. Då det är svårt att involvera alla användare bör nyckelpersoner utses, som kan företräda företaget och i slutändan utbilda övriga användare. Sammantaget anser konsulterna att användarna måste involveras för att möjliggöra deras arbete vid implementationsprocessen av affärssystem.</p>

Företag runt om i världen genomför mängder av transaktioner, vilka kan förenklas och effektiviseras med affärssystem. Driftsättning av affärssystem är en omfattande process som kräver kunskap, engagemang och planering från de inblandade parterna. Leverantörerna av affärssystem samarbetar ofta med externa konsultbolag vilka bistår med sin kunskap rörande implementationsprocessen och driftsättningen av affärssystem. De externa konsulterna är beroende av ett samarbete med kunden och framförallt de personer som ska använda systemet, de så kallade användarna. Detta för att få kunskap om verksamheten och de förhoppningar som finns på affärssystemets framtida funktionalitet. Involveringen av användarna ses som avgörande för att uppnå en lyckad driftssättning och därför ämnade denna studie att undersöka vilken syn har konsulterna på användarinvolvering i implementationsprocessen av affärssystem? Studien inleddes med att inhämta teoretiska kunskaper om ämnet för att därefter undersöka verkligheten genom djupgående intervjuer. Med hjälp av sex konsulter från tre olika företag, i varierande storlekar, kunde empirisk data samlas in för att jämföras med den teoretiska referensramen. Undersökningen av användarinvolvering påvisade vissa negativa men främst positiva effekter, där användaracceptans kan ses som den viktigaste positiva aspekten. Undersökningen väckte intressanta diskussioner och reflektioner, vilka vidare ledde fram till studiens resultat som bland annat visar att konsulterna anser att användarna ska engageras i ett tidigt stadium av implementationsprocessen. Då det är svårt att involvera alla användare bör nyckelpersoner utses, som kan företräda företaget och i slutändan utbilda övriga användare. Sammantaget anser konsulterna att användarna måste involveras för att möjliggöra deras arbete vid implementationsprocessen av affärssystem.

Denna studie ämnar att beskriva hur kunskapsintensiva företag hanterar den kunskap som konsulter bidrar med vid introduktion, i det dagliga arbetet och hur de möjliggör för överföring av kunskapen när konsulten lämnar företaget. En fallstudie på två stora internationella företag har genomförts och empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att företagen har likartade introduktioner med fokus på organisatoriska och individuella kunskaper. Vilket syfte konsulten har i företaget påverkar kunskapsintegreringen inom arbetet. Även organisationsstrukturen och konsultens placering inom företaget har effekter för kunskapsintegreringen. Konsulten bidrar med flexibilitet, vilket innebär att företaget bör sträva efter att genomföra integrerande praktiker under arbetets gång, och inte fokusera på överlämningen enbart när konsulten lämnar företaget.

No description available.

No description available.

Syftet är att med en fallstudie analysera projektarbete inom en enhet på Teliasonera AB med avseende på arbetsmotivation bland medarbetare inom organisationsförändringar. Vi analyserar även om medarbetare inom enheten upplever skillnader mellan internt respektive externt ledarskap inom projektarbete när det kommer till att genomföra aktiviteter som skapar arbetsmotivation. Vi har för att kunna få svar på detta genomfört en förstudie av ett förändringsprojekt inom en enhet där organisationsförändringen var att utveckla befintliga rutiner och implementera ett nytt arbetssätt. Detta under ledning av både intern projektledning och externa konsulter med kompetens inom Change Management. Förstudien har inneburit att intervjua en intern projektledare och två processansvariga ledare inom förändringsarbetet där resultatet i samband med teorier varit hypotesgrundande. Genom metodtriangulering har vi i nästa steg insamlat data genom en enkätundersökning hos medarbetare inom enheten som operativt arbetar med implementering av organisationsförändringar. Vårt resultat och slutsats visar att medarbetare inom enheten inte upplever att det finns någon skillnad i den utsträckning som interna och externa ledare genomför aktiviteter som har en påverkan på arbetsmotivationen. Bidraget med denna studie är att försöka se som medarbetare uppfattar skillnader mellan interna respektive externa ledare och deras förmågor att skapa arbetsmotivation hos medarbetare inom organisationsförändringar.

Avregleringen av statens arbetsförmedlingsmonopol 1993 möjliggjorde bemanningsbranschens framväxt. Idag fortsätter branschen att växa och sysselsätter allt fler av Sveriges arbetsföra befolkning. Samtidigt blir det vanligare att företag hyr in bemanningskonsulter för långa uppdrag, vilket möjliggör för företag att ha en flexibel och kompetent arbetsstyrka som hjälper dem att klara verksamhetens krav. För bemanningskonsulterna kan detta innebära ett omväxlande arbete men också en försämrad anställningstrygghet eftersom deras uppdrag kan avslutas med kort varsel. Denna uppsats syftar till att utveckla kunskap om långtidsinhyrda tjänstemäns upplevelser gällande sin anställningsform. Syftet preciseras till följande två frågeställningar: “Hur upplever långtidsinhyrda bemanningskonsulter sin anställningsform?” samt “Vad uppleverbemanningskonsulterna motiverar dem att göra ett bra arbete?”. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer med långtidsinhyrda bemanningskonsulter inom tjänstemannasektorn. Vid analys av det empiriska materialet användes tre olika teoretiska utgångspunkter: Wengers teori om praktikgemenskap, Lave och Wengers teori om situerat lärande samt Herzbergs tvåfaktorteori om motivation. Studiens resultat visade bland annat på bemanningskonsulternas dubbla organisationstillhörighet i form av anställningen hos bemanningsföretaget med arbetsplacering hos kundföretaget. Resultatet visade dock på att bemanningskonsulterna kände större tillhörighet till kundföretaget än till bemanningsföretaget då de upplevde att kontakten med bemanningsföretaget var bristande. Eftersom de var långtidsinhyrda kände de sig förhållandevis säkra på förlängningar men hade ändå en strävan mot en fast anställning. Anställningstrygghet, utvecklingsmöjligheter och arbetsförhållanden var viktigt för att konsulterna skulle trivas även om dessa faktorer inte bidrog till deras motivation. Istället var det gemenskap med kollegor och att få bekräftelse för sin prestation som bemanningskonsulterna upplevde motiverade dem att göra ett bra arbete. I diskussionen förs slutligen ett resonemang om att bransch såväl som samhällsstruktur påverkar hur individer värderar olika faktorer.

Att anlita konsulter i stället för att anställa egen personal blir allt vanligare på arbetsmarknaden i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att få inblick i vilken organisation konsulter identifierar sig med – konsultbolaget eller uppdragsgivaren. Åtta konsulter på ett konsultbolag inriktat mot offentlig sektor, i Sverige, intervjuades. Intervjuerna berörde både konsultbolagets befintliga upplägg för att öka identifikationen med bolaget samt möjliga sätt att öka denna. Även relationen mellan konsulten och uppdragsgivaren, ur konsultens synvinkel, berördes. I resultatet framkom en bild av att vid långa uppdrag på heltid så identifierar sig konsulterna generellt mer med uppdrags-givaren än med konsultbolaget. Att schemalägga en veckodag då konsulten ska vara på plats på konsultbolagets kontor framträdde som ett möjligt sätt att öka identifikationen med konsultbolaget vid långa heltidsuppdrag.

Utifrån Arbetsmiljöverkets granskningar och senaste rapporteringar som visade att den snabbt växande bemanningsbranschen stod för flest inrapporterade arbetsolyckor jämfört med andra branscher, var syftet med denna studie att undersöka hur bemanningsansvariga arbetade med introduktionsprocesser och arbetsmiljöarbete för nyanställda och befintliga konsulter. Tre semi-strukturerade intervjuer genomfördes med bemanningsansvariga. Resultatet visade att arbetet med introduktion och arbetsmiljö, i de flesta fall, följer de riktlinjer och lagar som går i linje med hur arbetsgivare ska undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sätt som ger konsulterna en bra start på sin nya arbetsplats och att ohälsa förebyggs. Bemanningsansvariga betonade vikten av att introduktioner genomfördes för att konsulterna skulle få en så bra start som möjligt, eftersom dem inte har möjligheten att närvara i deras arbete på kundföretagen. Information gavs om anställningsförhållandena, och de tydliggjorde även det ”delade” arbetsmiljöansvaret som förekom för bemanningsföretag och kundföretag enligt arbetsmiljölagen. Det framgick också att bemanningsansvariga upplevde en känsla av otillräcklighet för sina konsulter, samt att kundföretagen visade brister på att kommunicera med bemanningsansvariga. Vidare uppvisade resultatet också att det inte är självklart att bemanningsansvariga hade eller fick utbildning för arbetsmiljöarbete, och också att de inte alltid deltog i de skyddsronder de borde vara med vid. / Vetenskapligt arbete

I denna studie studerar vi, utifrån ett sociologiskt perspektiv, hur bemanningsanställda konsulter med en heltidstjänst inom tjänstesektorn upplever organisationstillhörighet. Dels gentemot de bemanningsföretag de är anställda av, dels gentemot den uppdragsgivare de arbetar hos. Vidare studerar vi hur konsultchefer, som företräder ett bemanningsföretag, arbetar för deras respektive konsulter ska känna sig tillhörande deras bemanningsföretag. Med åtta genomförda kvalitativa intervjuer, sex stycken med konsulter och två stycken med konsultchefer, har vi samlat in det empiriska materialet. Detta material har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk som utgörs av Hogg &amp; Terrys teori om social identitetsstrategi samt Alvesson och Willmotts teori om organisationskontroll genom identitetsstyrning. Resultatet av studien visar att konsulterna upplever organisationstillhörighet i varierande utsträckning gentemot respektive parter som både utgörs av inkluderade och exkluderade faktorer. Det framgår även att konsultcheferna aktivt arbetar för att få konsulterna att uppleva tillhörighet gentemot bemanningsföretaget, bland annat genom olika typer av kommunikation samt evenemang som anordnas för konsulterna. Trots att konsulterna i vissa avseenden upplever sig vara exkluderade hos uppdragsgivaren, känner de uteslutande en starkare tillhörighet gentemot denne istället för bemanningsföretaget. De avgörande faktorerna som leder till denna upplevelse framgår i resultatet och utgörs av: utförande av arbetsuppgifter, vart de tillbringar sin arbetstid samt genom de kontakter som knyts med kollegor och chefer på arbetsplatsen.