Bakgrund Hjärtat är livsviktigt för den kroppsliga funktionen och ansvarar för syresättning till alla kroppens organ. När ett plötsligt hjärtstopp inträffar slutar hjärtats pumpförmåga att fungera och blodtillförseln till kroppen och hjärnan avtar. Vid ett hjärtstopp skall sjuksköterskan påbörja hjärt- och lungräddning, initiera defibrillering samt kontakta akutteam. Allt detta skall ske inom ett fåtal minuter för att öka överlevnadschanserna för patienten. Sjuksköterskan skall även finnas som stöd till anhöriga om de närvarar under en sådan situation. Det påvisas dock en bristfällighet gällande sjuksköterskans utförande av arbetsuppgifter vilket leder till intresse för det professionella ansvar som sjuksköterskan har vid det akuta omhändertagandet av patienter som drabbats av hjärtstopp på sjukhus. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans professionella ansvar vid det akuta omhändertagandet av patienter med hjärtstopp på sjukhus. Metod Den metod som valts är en icke-systematisk litteraturöversikt. De 18 inkluderade artiklar som använts har antingen varit av kvalitativ eller kvantitativ ansats och har analyserats genom en integrerad analys. De inkluderade studierna återfanns i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat De granskade vetenskapliga artiklarna i resultatet framhäver brister gällande sjuksköterskans utförande av arbetsuppgifter. Litteraturöversikten påvisade att det föreligger ett tillkortakommande hos sjuksköterskan gällande utförandet av arbetsuppgifter då en osäkerhet och rädsla kunde beskådas i samband med behandlingsåtgärder vid ett inträffat hjärtstopp. I studierna framkommer det även en bristande händelseregistrering samt en farhåga att kontakta akutteamet. Slutsats Åtskilliga brister råder i sjuksköterskans agerande vid hjärtstopp som sker på sjukhus. Dokumentering är bristfällig, en rädsla förekommer för att kontakta akutteam samt en bävan för att använda defibrillatorn föreligger. Konklusionen av denna litteraturöversikt är att sjuksköterskan ständigt är i behov av utbildning för att upprätthålla sin kompetens. Kontinuerligt lärande kommer även leda till en högre självsäkerhet hos sjuksköterskan, vilket resulterar i en mer patientsäker vård.

För att möta kraven på ständiga förändringar har många företag börjat jobba enligt den iterativa, agila modellen Scrum. Denna modell innefattar bl.a. att praktisera kontinuerlig integrering (CI) där utvecklare regelbundet sammanfogar och testar kod. Målet med projektet är att förenkla denna process hos Epiroc i Örebro, så att berörda parter utnyttjar en gemensam CI-portal. Resultatet av projektet är en fungerande webbapplikation som ger Epirocs utvecklare möjlighet att praktisera CI genom att bygga och testa sin kod samt granska resultat från detta i ett modernt och användarvänligt gränssnitt. Vår uppfattning är att drifttsättningen av produkten kommer bidra till återkoppling från användare angående förbättringar. Övergången till kontinuerlig integrering som arbetsprocess hos Epiroc är inte fulländad, många aspekter av applikationens användningsområde är föränderliga. Stor vikt har därför lagts på applikationens modularitet under utvecklingsprocessen vilket ger utrymme för framtida utveckling av applikationen efter Epirocs behov. I dagsläget kan verktyget användas för att starta och övervaka bygg- och testjobb på en Jenkinsserver, men kan i framtiden få en större roll i Epirocs utvecklingskedja, exempelvis som databashanterare för testkodbasen. / Global technological advances are rapid, with this constant change, the demands on companies ability to adapt their digital products constantly increase when rapid changes are to be welcomed and the pace of production increases. To meet the requirements, many companies have started working according to the iterative, agile model Scrum. Part of this model includes practicing continuous integration (CI) where developers continuously merge and test code. The aim of the project is to simplify this process at Epiroc in Örebro, Sweden, so that interested parties are collaborating through a single CI portal. The end result of the project is a working web application that gives developers the opportunity to practice CI by building and testing their code, and review results from this in a modern and user-friendly interface. Commissioning of the application will contribute to input from the users on improvements. The application is modular, which leaves plenty of room for future development.

I denna studie har jag undersökt hur man inom grundskolan kan arbeta kontinuerligt med studie- och yrkesorienterade insatser, för att eleverna ska få en grund för att göra väl underbyggda val inför framtiden. Vidare har jag undersökt vilka lokala riktlinjer som de som arbetar kontinuerligt i grundskolan med dessa insatser har och vad de förväntar sig uppnå med de insatser som de genomför. Syftet med studien var att försöka ta fram ett förslag på en plan för kontinuerliga studie- och yrkesorienterade insatser i grundskolan. Som metod har jag använt mig utav kvalitativ data i form av intervjuer med studie- och yrkesvägledare samt lärare. Resultatet har sedan diskuterats mot styrdokument och utvalda karriärteorier. Studien visade att de skolor som intervjuats vilar sitt arbete på de styrdokument och råd som finns men att de mer konkreta lokala riktlinjerna många gånger är bristfälliga. Med hjälp av styrdokument, karriärteorier och idéer kring övningar från informanterna har jag under analysen och diskussionen utformat ett förslag till hur man skulle kunna arbeta.

Världens förlitande på fossila bränslen måste minska för att förhindra en global uppvärmning, vilket kan orsaka negativa effekter på vår miljö. En åtgärd för att hjälpa oss på denna väg är en ökad användning av biobränslen. För att få en effektiv energiutvinning från biobränsle används pelletering för att höja densiteten på biomassan. Industriell pelletering består utav flera processer: Torkning, malning, uppfuktning, uppvärmning, och slutligen pelletering.  Vid pelletering av biomassa består totalenergin (Wtot) utav tre delprocesser: Komprimering, flöde, och friktion. Komprimeringsenergin (Wkomp) mäter den vertikala kraften mot biomassan vid pelletering. Flödesenergin (Wflöde) mäter motståndet mot deformation när biomassan flödar in i presskanalen, denna deformation består utav en vertikal och radiell komprimering. Friktionsenergin (Wfrik) mäter motståndet från kontakt mellan pelletsen och matrisväggen.  Syftet med denna studie är att öka kunskapen om energianvändning vid de olika stegen i pelleteringsprocessen samt hitta ett samband mellan labbskalig pelletering (<20 kg/h) och kontinuerlig singelpelletering. Målet är att undersöka hur fukthalt och presslängd påverkar de olika delprocesser samt hur flödeskraften påverkas. Gran torkades, maldes och fuktades upp till en önskad fukthalt innan pelleteringstester. För denna studie användes tre typer av anläggningar vilket har syftet att undersöka de olika delprocesser vid pelletering. Den totala energin mäts med kontinuerlig singelpelletering, vilket innebär att ett lager biomassa komprimeras i en presskanal, varefter ett nytt lager komprimeras på det existerande lagret. Nya lager komprimeras succesivt tills flödeskraften har stabiliserats (den högsta uppmätte kraften under en pressning). För att mäta komprimering och friktion komprimeras ett gram pellets som sedan pressas ut ur presskanalen. Den sista anläggning var labbskalig pelletering, där friktion och flödeskraft kan mätas. Resultaten visar att presslängden hade en stor påverkan på alla delprocesser för kontinuerlig singelpelltering. En ökad presslängd leder till en ökad flödeskraft samt en ökad Wtot, Wkomp, Wfrik, och Wflöde. Fukthaltens påverkan på kontinuerlig singelpelletering var svagare. Det fanns inget samband mellan fukthalt och Wfrik. Det tydligaste sambandet fanns mellan fukthalt och komprimering, där en ökad fukthalt leder till en minskad Wkomp. Flödesenergin påverkades inte vid en fukthaltshöjning från 8% till 12%, men det blev en kraftig minskning vid en fukthaltshöjning från 12% till 16%. Flödeskraften stabiliserades aldrig vid 8% fukthalt. Flödeskraften stabiliserades vid både 12% och 16% fukthalt, varav 16% resulterade i ett lägre flödeskraftsbehov. Vid labbskalig pelletering ökade flödesenergin, flödeskraften, och friktionsenergin vid ökad fukthalt. Ett samband mellan kontinuerlig singelpelletering och labbskalig pelletering kunde inte hittas. / The world’s reliance on fossil fuels needs to be reduced to prevent global warming, which can have a negative effect on our environment. One way which can reduce our impact is to increase our usage of biofuels. Pelletisation is used to get an effective energy output from biofuels, since it increases the density of the biomass. Industrial pelletisation is consists of multiple processes: Drying, grinding, moisturising, heating, and lastly pelletising.  The total energy (Wtot) from pelletisation comes from three phases: Compression, flow, and friction. The compression-energy (Wkomp) measures the vertical force against the biomass when it is pelletised. The flow-energy (Wflöde) measures the resistance against deformation when the biomass enters the die-channel. This deformation is caused by radial and vertical compression. The friction-energy (Wfric) measures the resistance from the contact between the die-surface and pellet.  The purpose of this study is to increase the knowledge regarding energy usage from the pelletisation processes, and to find a correlation between laboratory scale (20 kg/h) and continuous single pelletisation. The goal of the study is to examine the impact moisture content and die-channel length has on the different phases, and how they impact the flow force.  Spruce dried, ground, and moisturised to a specific moisture content before pelletisation. Three applications were used, which purpose was to measure the different phases of pelletisation. The total energy is measure with continuous single-pelletisation, which means that you first compress a layer of biomass, which is followed by compressing another layer on top. New layers are then compressed until the flow-force has stabilised (the maximum force measured during a layer-compression). To measure compression and friction, a gram of biomass is compressed which is then pressed out of the die-channel. The last application was a laboratory scale press, where friction and flow-force can be measured.  The results showed that the length of the die-channel had a great impact on all phases when studying continuous single-pelletisation. An increase in the channel length increases Wtot, Wkomp, Wfrik, and Wflöde.  The moisture content’s effect on the phases were mixed. There was no correlation between moisture content and friction. The clearest correlation was between moisture content and compression. An increase in moisture content causes a lower Wkomp. The flow-energy was not affected when the moisture content was raised from 8% to 12%, but an increase from 12% to 16% reduced Wflöde greatly. The flow-force never stabilised when a moisture content of 8% was used. The flow-force stabilised at a moisture content level of 12% and 16%, whereof 16% resulted in a lower force required for stabilisation.  A correlation between continuous single-pelletisation and laboratory pelletisation were never found.

No description available.

Intensivvård är en vårdnivå som har utökade resurser att ta hand om patienter med hotande eller manifest svikt i vitala funktioner. En intensivvårdssjuksköterska är en sjuksköterska med specialistutbildning inom intensivvård vilket innebär vidareutbildning i att ha utökad förståelse för kroppens fysiologiska processer, för medicinskteknisk utrustning och för att ha utökad handlingsberedskap att hantera patienters snabbt påkomna svikt. När en patient drabbas av multiorgansvikt inkluderar det ofta akut njursvikt som kan leda till behov av kontinuerlig dialys under intensivvården. Intensivvårdens dialysbehandling har i ett historiskt perspektiv hänvisat patienter till långvarigt sängläge och immobilisering till följd av apparatens utformning och behandlingens längd men också på grund av det vårdande teamets oro för risker att mobilisera under kontinuerlig dialys. Att mobilisering inleds i ett tidigt skede av intensivvården beskrivs avgörande för patienters välbefinnande, rehabilitering och överlevnad. Syftet var att belysa faktorer som påverkar mobilisering av patienter som genomgår kontinuerlig dialys på en intensivvårdsavdelning. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie då det är en bra metod för att kartlägga dokumenterad kunskap och skapa en överblick inom ett område. Vetenskapliga artiklar söktes i PubMed, Cinahl och Google Scholar. Fjorton vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet.  Resultatet visade att mobilisering under kontinuerlig dialys sågs som patientsäker och genomförbar och det påverkade inte patienter hemodynamiskt negativt utan med hårdare träning vid ökad patientdelaktighet ledde det till ökad patientnöjdhet och i förlängningen till ökad överlevnad Hindrande faktorer för mobilisering under kontinuerlig dialys var när patientens fysiska och psykiska instabilitet var för svår. Personalens rädsla för att rubba dialyskateterns läge sågs inte vara befogad och inte heller rädslan att det utgjorde ökad risk att mobilisera med dialyskatetern sittande i ett kärl i ljumsken jämfört med ett på halsen. Rädslan för att dialysbehandling skulle fördröjas då filter koagulerat till följd av mobilisering sågs inte heller befogad. Personalupplevda hindrande faktorer för mobilisering under kontinuerlig dialys var rädslor för risk för patientens hälsa, personalens kunskaps- och erfarenhetsbrist, personalbrist, ogenomtänkt sederingsdjup, brist på rutiner och riktlinjer, samarbete, utrustning, samordning och gemensamma mål för verksamheten. Slutsatsen är att mobilisering under kontinuerlig dialys är motiverad, patientsäker och genomförbar men hänsyn måste tas till patientens fysiska och psykiska tillstånd. Ökad mobilisering leder till ökad patientdelaktighet och patientnöjdhet samt kan leda till ökad överlevnad. Det är viktigt att personal inom hälso-och sjukvård är medvetna om betydelsen av att mobilisera patienter som genomgår kontinuerlig dialys på en intensivvårdsavdelning.

Bakgrund: Den palliativa vården fokuserar på att lindra lidande hos personer med svår sjukdom. När en patient upplever ett outhärdligt lidande där ingen annan typ av behandling har någon effekt, finns möjlighet att lindra patientens outhärdliga lidande med palliativ sedering.    Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering vid livets slutskede. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. I resultatet inkluderades 16 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Tematisk analys användes för att bearbeta data. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman med underteman. Sjuksköterskors behov av kunskap: definition av palliativ sedering, riktlinjer och läkemedelsadministration. Sjuksköterskors trygghet i bedömning: indikation för beslut, närhet och kommunikation. Sjuksköterskors emotionella och etiska tankar: fridfull död, livet och döden och patientens värdighet och autonomi.  Slutsats: Många sjuksköterskor upplever att palliativ sedering är viktigt att ha som ett behandlingsalternativ när det inte finns något annat att som kan lindra ett outhärdligt lidande. Alla sjuksköterskor är dock inte bekväma i situationen då de saknar kunskap om denna intervention. Palliativ sedering ska inte enbart baseras på den kliniska erfarenhet som sjuksköterskan besitter. Det finns behov av att skapa tydliga riktlinjer med en klar definition om vad palliativ sedering är. Sjuksköterskan ska kunna känna sig trygg med interventionen palliativ sedering, när och hur den kan användas samt ges möjlighet att reflektera över olika etiska dilemman.

Sammanfattning Bakgrund: Den palliativa vården fokuserar på att lindra lidande hos personer med svår sjukdom. När en patient upplever ett outhärdligt lidande där ingen annan typ av behandling har någon effekt, finns möjlighet att lindra patientens outhärdliga lidande med palliativ sedering. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering vid livets slutskede. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. I resultatet inkluderades 16 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Tematisk analys användes för att bearbeta data. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman med underteman. Sjuksköterskors behov av kunskap: definition av palliativ sedering, riktlinjer och läkemedelsadministration. Sjuksköterskors trygghet i bedömning: indikation för beslut, närhet och kommunikation. Sjuksköterskors emotionella och etiska tankar: fridfull död, livet och döden och patientens värdighet och autonomi. Slutsats: Många sjuksköterskor upplever att palliativ sedering är viktigt att ha som ett behandlingsalternativ när det inte finns något annat att som kan lindra ett outhärdligt lidande. Alla sjuksköterskor är dock inte bekväma i situationen då de saknar kunskap om denna intervention. Palliativ sedering ska inte enbart baseras på den kliniska erfarenhet som sjuksköterskan besitter. Det finns behov av att skapa tydliga riktlinjer med en klar definition om vad palliativ sedering är. Sjuksköterskan ska kunna känna sig trygg med interventionen palliativ sedering, när och hur den kan användas samt ges möjlighet att reflektera över olika etiska dilemman.

With the advent of DevOps and its success stories, many large firms in the regulatory sector have begun to study more streamlined software deployment strategies. Traceability and change management is vital in these regulated organizations to keep track of when, why, and what was supplied to the production environment at what time. This thesis intends to provide a technique for one of the major banks in Sweden to deploy software using Azure DevOps pipelines while employing tracing and approving a deployment in an on-premises change management system. Since direct communication between the change management system and Azure DevOps is not possible, the decision was made to create an on-premises RFC handler and use Azure storage account queues to facilitate communication between pipelines searching for deployment grants and the on-premises change management system. To determine what value the RFC handler could provide the organization, interviews were conducted with several change management experts at the bank. One of the most notable conclusions from the interviews was that the RFC handler would likely reduce deployment time relative the old workflow. / Med tillkomsten av DevOps och dess framgångshistorier har många stora företag inom regleringssektorn börjat studera mer strömlinjeformade programvarudistributionsstrategier. Spårbarhet och förändringshantering är avgörande i dessa reglerade organisationer för att förklara när, varför och vad som levererades till produktionsmiljön vid vilken tidpunkt. Detta examensarbete avser att tillhandahålla en teknik för en av de stora bankerna i Sverige att distribuera programvara med hjälp av Azure DevOps-pipelines samtidigt som man använder spårning och godkännande av en driftsättning i ett lokalt förändringshanteringssystem. Eftersom direkt kommunikation mellan ändringshanteringssystemet och Azure DevOps inte är möjlig, togs beslutet att skapa RFC handler och använda Azure Storage-kontoköer för att underlätta kommunikationen mellan pipelines som söker efter driftsättningsgodkännande och den lokala förändringshanteringen. För att avgöra vilket värde RFC handler skulle ge organisationen, genomfördes intervjuer med flera experter på förändringshantering inom banken. En av de viktigaste slutsatserna från intervjuerna var att RFC handler kommer att minska driftsättningstiden jämfört med tidigare arbetsflöde.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare arbetar med studie- och yrkesvägledning kontinuerligt integrerat i undervisningen inom de samhällsorienterade ämnena för att motverka begränsningar utifrån kön, social eller kulturell tillhörighet. Metoden som valts för denna undersökning är en kvalitativ intervjustudie. Resultatet från intervjustudierna har jämförts med Hodkinsons teori där han benämner tre faktorer som påverkar val av vidare studier samt yrke. De mest framträdande faktorerna i resultatet är Horizons for action samt The decision-making process där de informanter som deltagit i studien uppger flertalet exempel på hur de arbetar för att vidga elevernas perspektiv genom arbetsområden både i samhällskunskap, geografi och historia. Detta vidgade synfält bidrar i sin tur till att eleverna kan göra väl underbyggda val i framtiden. Lärarna i studien uppger även att de arbetar aktivt med att vidga elevernas perspektiv genom att visa på olika förutsättningar för yrken att kunna etablera sig i olika miljöer. Studien visar att det är relevant att arbeta med studie- och yrkesvägledning kontinuerligt för att få önskade resultat, dock har informanterna olika syn huruvida de kan motverka begränsningar utifrån kön, social eller kulturell tillhörighet.