Denna studie har genomförts med elever i årskurs fem från två olika skolor i mellerstaSverige. Studien syftar till att undersöka hur effektiv metoden upprepad läsning egentligen ärför att öka elevers läsflyt (läshastighet och korrekthet). För att kontrollera effekten avupprepad läsning har en jämförelsegrupp använts som fått samma läsdos men istället lästenligt metoden kontinuerlig läsning. Studien har en kvantitativ metodansats och hargenomförts med en experimentell design där för- och eftertest använts för att samla in empirinsom ligger till grund för resultat och analys. 31 elever har deltagit i studien, varav 16 elever iinterventionsgruppen (upprepad läsning) och 15 elever i jämförelsegruppen (kontinuerligläsning). Urvalet baserades på resultat från lästester som genomfördes med samtliga elever iårskurs 5 på de aktuella skolorna. Eleverna som valdes hade en läshastighet under förväntadnivå för årskurs 5. Elever som ännu inte automatiserat fonem-grafem kopplingen valdes bortdå dessa elever behöver en annan typ av insats. Totalt planerades 15 lästillfällen och elevernasnärvaro varierade från åtta tillfällen till full närvaro. Eleverna har även fått genomföra enenkät om metoden efter avslutad lästräning. Resultatet visar att eleverna i både interventionoch jämförelsegruppen har utvecklat sitt läsflyt. Det finns dock ingen skillnad mellan de bådagruppernas resultat och slutsatsen är därför att upprepad läsning inte är en mer effektiv metodför att öka elevers läsflyt. Eleverna upplevde den kontinuerliga läsningen som mer positiv.Eftersom läsflytet ökade hos eleverna i båda grupperna skulle träning med denna metod varaatt föredra då läsmotivation är gynnsamt för en god läsutveckling.

Den här studien beskriver en undersökning som tittar på prestationsskillnaden på engenetisk algoritm (GA) med kön, mot en GA utan kön. Den tittar även påprestationsskillnaden mellan en GA utan kön och en GA med slumpmässig könsfördelning.Problemet som algoritmerna är applicerade på innefattar vägplanering över en kontinuerlig,procedurell 2d-miljö som är uppbyggd av polygoner med olika färdkostnad. Den lämpligasteindividen blir den med lägst färdkostnad, som alltså hittar den billigaste vägen mellan tvåfasta punkter. Observera att problemet är fullständigt statiskt genom alla körningar.Utfallet tyder på att GA’n med kön producerar märkbart bättre resultat, oavsett omkönsdistribueringen var konstant eller slumpmässig. De genetiska algoritmerna med könuppvisade också en mindre tendens att konvergera, vilket tyder på att införandet av kön ialgoritmen hade den hypotiserade effekten. Införandet av slumpmässig könsfördelning tycksha resulterat i en mer konstant diversitet.Vidare arbete skulle kunna innefatta en jämförelse mellan genetiska algoritmer med ochutan kön för fler typer av problem. Detta skulle kunna leda till en allmän teori somsammanfattar könets påverkan på de genetiska algoritmerna allmänt. Vidare studier skulleäven kunna titta på hur kön påverkar diversiteten i algoritmen, genom att göra sammajämförelser, men istället titta på hur den genetiska diversiteten utvecklas över tid. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

Syfte: Att på en övergripande nivå analysera potentiella konflikter som kanuppstå när aktörer arbetar med trygghetslösningar på skilda sätt i ettbostadsområde.Metod: Studien är genomförd med hjälp av en kvalitativ metod med intervjuer ochhar en grund i en fallstudie av Kroksbäck.Teori: Det finns skilda synsätt och metoder för att arbeta mot en ökad trygghet iett bostadsområde. Arbetet kan ske både via en fysisk utformning för attavskilja sig från offentliga rum samt via sociala insatser genomexempelvis satsningar på mötesplatser för att få en ökad rörelse avmänniskor i området.Empiri: MKB arbetar med att öppna upp sitt bostadsområde för att öka denupplevda tryggheten och motverka den sociala grundproblematiken somfinns i området. Brf Kroksbäck har istället valt att avgränsa sig med enfysisk barriär mot den offentliga miljön, för att förhindra obehörigasvistelse på föreningens område. Ett förslag på en fysisk förändring avKroksbäck har lagts fram av Malmö stad.Analys: Resultatet i studien visar att det finns ett starkt samband mellan denfysiska utformningen av Kroksbäck och otrygghet i området.Slutsatser Eftersom aktörerna arbetar med skilda trygghetslösningar och drar åtvarsitt håll, skapas en dragkamp om tryggheten. / Purpose: At a general level, analyze potential conflicts that may arise whenactors work to increase safety in different ways in a residential area.Method: The study was conducted using a qualitative method with interviews andhas a basis in a case study of Kroksbäck.Theory: There are different approaches and methods to work toward greater safetyin a residential area. The work can be done both through physical designto separate themselves from public space as well through socialintervention by, for example, to investments in meeting places in order toget an increased movement of people in the area.Empirical findings: MKB is working with opening up their neighborhood to increase theperceived safety and counteract the basic social problems in the area. BrfKroksbäck has instead chosen to limit themselves to a physical barrieragainst the public environment, to prevent unauthorized people at theirproperty. The city of Malmö has proposed a physical redevelopmentof Kroksbäck.Analysis: The result of the study shows that there is a strong correlation between thephysical design of Kroksbäck and the insecurity in the area.Conclusion: Since the operators are working with various safety solutions andare pulling in opposite directions, this creates a tug of war about the safety.

The background for the study is to investigate the reporting and handling of break deviations from an ambulance department under the Clinic for Prehospital Services in Vestre Viken HF. Deviation management is an important function in organisations that contributes to improving the working environment in organisations, and this applies to the organisation studied. It is therefore important that deviation management takes place in an effective way so that the organisation has the opportunity to look for and implement improvements.  The study has focused on helping the organisation improve their current practices for reporting and handling break deviations reported from the ambulance. Starting with perceptions of this phenomenon and then analysing it to find opportunities for improvement.  Through a qualitative analysis of collected empirical data and theory on quality, deviation management, continuous improvement and more, seven areas for improvement in reporting and handling of break deviations have been identified these are: accessibility, reporting format, feedback, training, data foundation, procedure design, motivation. All improvement areas are based on identified challenges in the reporting and handling of break deviations, of which the study provides suggestions for how the organisation can meet these seven areas. By focusing on the identified areas for improvement, the organisation has the opportunity to improve its practices in the reporting and handling of break deviations and, in the long run, this may help to improve break deviation. / Bakgrunden till studien är att undersöka rapportering och hantering av pausavvikelser från en ambulansavdelning under Kliniken för Prehospitala Tjänster i Vestre Viken HF. Avvikelsehantering är en viktig funktion i organisationer som bidrar till att förbättra arbetsmiljön i organisationer, och detta gäller även för den studerade organisationen. Det är därför viktigt att avvikelsehanteringen sker på ett effektivt sätt så att organisationen har möjlighet att söka efter och genomföra förbättringar. Studien har fokuserat på att hjälpa organisationen att förbättra sina nuvarande rutiner för rapportering och hantering av pausavvikelser som rapporteras från ambulansen. Genom en kvalitativ analys av insamlad empiri och teori om kvalitet, avvikelsehantering, ständiga förbättringar med mera har sju förbättringsområden för rapportering och hantering av pausavvikelser identifierats, nämligen: tillgänglighet, rapporteringsformat, återkoppling, utbildning, datagrund, utformning av rutiner, motivation. Samtliga förbättringsområden baseras på identifierade utmaningar i rapporteringen och hanteringen av rastavvikelser, varav studien ger förslag på hur organisationen kan möta dessa sju områden. Genom att fokusera på de identifierade förbättringsområdena har organisationen möjlighet att förbättra sina rutiner för rapportering och hantering av rastavvikelser, vilket i förlängningen kan bidra till att förbättra rastavvikelserna.

Agile software development methods keep increasing in popularity. Many organizations who are using traditional software development methods, such as water-fall and stagegate based methods are switching to agile software development methods. This transition can be challenging, especially for organizations using project governance models that hinder the adoption of agile practices. This study aims to provide guidance to managers on how to introduce agile software development methods in such traditional organizations. The study is a single-case study on a large governmental agency in Sweden. Eight interviews with developers, team-leads and managers were conducted. The study identifies practical tools and ideas that managers can use to introduce a shared definition of agile, adopting an agile mindset, dedicated teams, and CI&amp;CD. Together, this guidance supports managers with the introduction of agile software development methods in organizations utilizing traditional project governance structures and traditional software development methods. / Agila systemutvecklingsmetoder fortsätter öka i popularitet. Många organisationer som använder sig av traditionella systemutvecklingsmetoder så som vattenfallsmodellen byter till agila systemutvecklingsmetoder. Denna övergång kan vara utmanande, speciellt för organisationer som använder sig av projektbaserade förvaltningsmodeller som hindrar implementeringen av agila metoder. Den här studien syftar till att ge vägledningen till chefer kring hur de kan introducera agila systemutvecklingsmetoder iden nyss nämnda typen av traditionella organisationer. Studien är en fallstudie gjort på en stor myndighet i Sverige. Åtta intervjuer med systemutvecklare, lag-ledare och chefer har utförts. Studien identifierar verktyg och idéer som chefer kan använda sig avför att introducera en delad gemensam definition av agilt, anamma ett agilt tankesätt, introducera dedikerade teams och CI&amp;CD. Tillsammans hjälper de här verktygen med introduktionen av agila systemutvecklingsmetoder i organisationer som använder sig av traditionella systemutvecklingsmetoder och förvaltningsmodeller.

Inledning: Kontinuerlig organisationsförändring förekommer allt oftare i dagens organisationer, och kännetecknas av att förändringsprocessen inte har någon början ellerslut. I samband med att kontinuerlig organisationsförändring genomförs i organisationer kan det bidra till att anställda upplever en förvirrande och mångtydig känsla, eftersom förändring sker hela tiden. I dessa situationer är meningsskapande en avgörande faktor, vilken är en central aspekt inom symboliskt ledarskap. Studien undersöker därför symboliskt ledarskap i detta sammanhang, och fokuserar främst på hur chefer använder symboler och meningsskapande för att dämpa den tvetydighet som uppkommer. Syfte: Syftet med studien är att utveckla en förståelse för på vilket sätt chefer använder symboler och meningsskapande vid kontinuerlig organisationsförändring. Metod: Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod har vi genomfört enfallstudie med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och från inspiration av en etnografisk studie. För att skapa en utvecklad förståelse för hur cheferna arbetar i den dagliga verksamheten är studien hermeneutisk. Slutsats: Studien har kommit fram till att symboler används av cheferna för att skapa mening men även för att förmedla samhörighet, trygghet och en gemensam syn. Symbolerna används genom kommunikation, synlighet och genom att arrangera diverse tillställningar. Meningsskapande blir viktigt eftersom det får anställda att känna mening inför de arbetsuppgifter som ska utföras. / Introduction: Continuous organizational change is increasing in today's organizations, and is characterized by change having no beginning nor end. In liaison with the ongoing organizational change being implemented in organizations it can cause employees feeling confused and ambiguous, since change occurs all the time. In these situations, sensemaking constitute an essential factor, which is a key aspect of symbolic leadership. The study therefore examines symbolic leadership in this context, and focuses on how managers use symbols and sensemaking to reduce the ambiguity that arises. Purpose: The purpose of the study is to develop an understanding of in what way leaders practice symbols and sensemaking during continuous organizational change Method: By using a qualitative research method, we conducted a case study with an abductive approach. The empirical material was collected through semi-structured interviews and from the inspiration of an ethnographic study. In order to create a developed understanding of how managers are working in the daily activities, the study use a hermeneutic approach. Conclusion: The findings of the study has concluded that symbols are utilized by managers in order to create meaning, but also to transmit togetherness, security and a mutual vision. The symbols are utilized through communication, visibility and by organizing various events. Sensemaking is thus important since it mediates how employees can feel meaningfulness for the tasks to be executed.

Bakgrund: Kontinuerlig barnmorskeledd vårdmodell för kvinnor under graviditet, förlossning och eftervård tillämpas i flera länder runtom i världen. Modellen har visat sig positiv både ur medicinska och ekonomiska aspekter. Kvinnor i Sverige uttrycker en önskan om att kontinuiteten i vården kring graviditet, förlossning och eftervård ska öka. Trots detta tillämpas inte kontinuerlig barnmorskeledd vårdmodell i Sverige idag, bortsett från enstaka nyligen påbörjade projekt. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av kontinuerlig barnmorskeledd vårdmodell under graviditet, förlossning och eftervård. Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografisk innehållsanalys. Femton (15) artiklar inkluderades i resultatet. Resultat: Tre huvudkategorier och sju underkategorier identifierades som centrala och övergripande teman för kvinnors upplevelser av kontinuerlig, barnmorskeledd vårdmodell. De tre huvudkategorierna var personcentrerad vård, relationen till barnmorskan och kommunikationen. Överlag var kvinnornas upplevelser av kontinuerlig, barnmorskeledd vårdmodell positiva. Slutsats: Kvinnor upplever kontinuerlig barnmorskeledd vårdmodell som stödjande, stärkande och personcentrerad. Kontinuerlig barnmorskeledd vårdmodell är en personcentrerad vårdform som stödjer och stärker kvinnorna genom graviditet, förlossning och eftervård. De positiva upplevelserna av kontinuerlig barnmorskeledd vårdmodell verkar minska när vården under graviditeten bedrivs i gruppform istället för individuellt. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet av denna studie kan vara till stöd för att utveckla mödrahälsovården och förlossningsvården i Sverige. Den här studien kan inspirera till förändring för att uppnå personcentrerad vård för kvinnor under graviditet, förlossning och eftervård. / Background: Midwife-led continuity of care model for women during pregnancy, childbirth and postpartum care is applied in several countries around the world. The model has proved positive both from medical and economic aspects. Women in Sweden express the wish that the continuity of care regarding pregnancy, childbirth and aftercare should increase. Despite this, midwife-led continuity of care model is not applied in Sweden today, apart from single recently initiated projects. Aim: To describe women's experiences of midwife-led continuity of care model during pregnancy, childbirth and aftercare. Method: Qualitative meta-synthesis with etnographic content analysis. Fifteen (15) items were included in the result. Results: Three main categories and seven subcategories were identified as central and overarching themes for women's experiences of midwife-led continuity of care model. The three main categories were person-centered care, the relation to the midwife and the communication. Overall, women's experiences of midwife-led continuity of care model were positive. Conclusion: Women experience midwife-led continuity of care model as supportive, strengthening and person-centred. Midwife-led continuity of care model is a person-centered form of care that supports and strengthens the women through pregnancy, childbirth and postpartum care. The positive experiences of midwife-led continuity of care model seem to decrease when the care is given in group form during pregnancy instead of individually. Clinical implications: The result of this study can be of value for developing maternity care in Sweden. This study can inspire to create new ways to achieve person-centered care for women during pregnancy, childbirth and postpartum care.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare samtalar om när de deltar i kollegiala träffar enligt NTA Skolutvecklings modell för att förbättra sin undervisning främst inom de naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi. Syftet är också att undersöka handledarens roll vid träffarna, vad som händer i klassrummet mellan träffarna, identifiera möjligheter och hinder för kollegialt lärande samt få ökad förståelse för lärares forskningsanvändning. Studien utgår från kvalitativa forskningsmetoder och material till studien har samlats in genom deltagande observation, transkribering av filmning, samtal, insamling av data och enkät mm. Jag har noggrant och systematiskt bearbetat insamlat material och fördjupat mig i forskning om ämnet. Min undersökning visar att lärare som deltog på dessa träffar var fokuserade på träffens tema. Fokus i samtalen ligger på lärarens egen undervisning och de egna elevernas möjligheter till lärande. Lärarna diskuterade dilemman i klassrummet och reflekterade över händelser i klassrummet. De diskuterade tekniker att använda i klassrummet t ex för att aktivera alla elever, att hjälpa elever att fokusera på rätt saker, tydlighet, feedback (formativa strategier). De diskuterade även begrepp inom NO, språkets betydelse, vikten av att variera undervisningen beroende på kontext samt läraruppdragets komplexitet. Handledaren hade en viktig roll att leda de ämnesdidaktiska diskussionerna och modellen bidrog till att aktiviteter genomfördes i klassrummet mellan träffarna. Kontinuerlig kompetensutveckling kan bedrivas på många sätt varav kollegialt lärande är ett sätt. Engagemang och variation är viktiga komponenter i all kompetensutveckling. Jag har identifierat olika hinder för kollegialt lärande bl a brist på tid och bristande kontinuitet. Lärarna i studien önskar fler möjligheter till diskussion och reflektion kring sin praktik och aktuell forskning. Min undersökning visar även att skolan är komplex och att fältet mellan forskning och beprövad erfarenhet också är komplext.

Bakgrund: Kontinuerlig barnmorskeledd vård är ett begrepp som bygger på antagandet att kvinnor som vårdas av en och samma barnmorska under graviditet, förlossning- och postpartumvård känner sig delaktig i vården och upplever en känsla av tillfredsställelse och personlig kontroll. Syfte: Syftet var att beskriva kunskapsläget kring kvinnors upplevelser av kontinuerlig barnmorskeledd vård, från tidig graviditet till nybliven förälder. Metod Litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats som sökts via CINAHL och PubMed. Resultat: Vårdmodellen med kontinuerlig barnmorskledd vård bidrog till att kvinnor upplevde en delaktighet i vården genom att de tog aktiva beslut angående sin vård. De upplevde en ökad självtillit vilket gjorde att de var väl förberedda inför förlossningen och kände en känsla av egenmakt. Det var viktigt för kvinnorna att ha en god relation till barnmorskan, få tydlig information och att de gavs tid att beskriva sina önskemål inför förlossningen. Kvinnorna upplevde vården som respektfull, tillgänglig, känslomässigt stöttande samt säker och kompetent. Slutsats: Kontinuerlig barnmorskeledd vård under mödravård, förlossning och postpartumperioden kan stärka kvinnas känsla av delaktighet i vården, påverka relationen mellan kvinnan och barnmorskan på ett positivt sätt samt stärka kvinnans självtillit inför födandet. / Background: Continuous midwifery-led care is a concept based on the assumption that women who receive care the same midwife during pregnancy, childbirth and postpartum care will take an active part in their own care and feel a strong sense of satisfaction and personal control. Aim: To describe the knowledge of women's experiences of continuous midwifery-led care, from early pregnancy to being a new parent. Method: A literature review was conducted with 12 articles searched through Cinahl och Pubmed. Results: Continuous midwife-led care contributed to women taking active decisions regarding their care, feeling a greater sense of self-esteem and experiences an increased confidence before childbirth. The study highlighted the importance of a good relationship, clear information and that they had time to describe their wishes before delivery. The women felt that the continuous midwifery-led care was respectful and accessible and gave them emotional support and where conducted in a safe and competent way. Conclusion: Continuous midwifery-led care during maternity care, childbirth and postpartum periods can strengthen women's sense of participation in care, positively affect the relationship between the woman and midwife, and strengthen the woman's self-esteem before birth.

Syfte: Att beskriva barnmorskors inställning till vårdmodellen caseload midwifery. Metod: En webbaserad enkätundersökning med kvalitativ ansats som analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultat: Totalt besvarade 58 barnmorskor enkäten varav fyra exkluderades. Av svaren utvecklades sex stycken kategorier: “Kontinuitet kan ge tryggare vård”, “Etablerad relation kan leda till stöd”, “Kan påverka patientsäkerheten”, “Kan påverka kompetensen”, “Ett alternativ för framtiden” och “Behov vid implementering”. Dessa skapade två teman: “Kontinuerlig kontakt kan medföra trygghet och utmaningar” och “Framtidsvision för ett hållbart yrkesliv”. Det framkom att caseload midwifery kan skapa trygghet genom kontinuerlig relation men det är även en modell som möter flertalet utmaningar. Caseload midwifery kan vara ett alternativt tillägg till mödrahälsovårdens standardmodell. Den kan ses som en framtidsvision som baseras på hållbarhet genom tillfredsställande arbetsmiljö om goda arbetsvillkor tillmötesgås. Slutsatser: Majoriteten av barnmorskorna är positiva till caseload midwifery då modellen kan leda till många lösningar men den möter också flertalet utmaningar. Införandet av vårdmodellen kan vara en hållbar lösning för framtiden eftersom det är en attraktiv och efterlängtad modell. / Aim: To describe the attitudes towards caseload midwifery amongst midwives. Method: A web-based questionnaire based on a qualitative approach and analyzed through an inductive content analysis. Result: In total 58 midwives answered the questionnaire of which four were excluded. Six categories developed in total: “Continuity can lead to safer care”, “An established relationship can lead to trust and support”, “It can affect the patient safety”, “It can affect the competence”, “An alternative for the future” and “Needs for implementation”. All together these categories developed two themes: “A contact made continuously could lead to safety and challenges” and “A vision for the future based for a sustainability professional career”. Caseload midwifery can create safety through a continuous relationship nonetheless it is also a model that faces several challenges. Caseload midwifery can be an alternative model which would fit well as an addition to the standard model of maternal health care. It can be seen as a vision for the future based on sustainability throughout a more satisfactory working atmosphere, but only if good conditions are met. Conclusions: The majority of the midwives were positive towards caseload midwifery because the model might lead to solutions but it also leads to adversities. An implement of the model of care could be a sustainable solution for the future since it is attractive and longed for.