Biblioteken står i frontlinjen för många av kunskapssamhällets snabba förändringar. Frågan hur professionen ska kunna möta nya krav i sin verksamhet är idag mer aktuell än någonsin: vilka färdigheter och kompetenser krävs och hur ska dessa utvecklas? Som ett inlägg i debatten undersöker denna uppsats undervisande högskolebibliotekariers lärande för att ur denna förståelse identifiera framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter för kontinuerlig professionell utveckling. Genom litteraturstudier och djupintervjuer med fyra undervisande högskolebibliotekarier framträder bilden av ett yrke som kännetecknas av varierande förutsättningar och arbetsuppgifter, där nyfikenhet och en vilja att utvecklas är centralt. Man tar själv ansvar för sitt lärande och lärobehoven tenderar att vara praktikorienterade och handlar om ämneskunskap, pedagogik, didaktik, teknik samt den akademiska miljö där man verkar. Trots att vikten av vetenskaplig grund och teoretisk förankring lyfts så står detta tillbaka för det informella och praktiknära lärandet där en själv, de egna intressena och erfarenheten – att göra, testa, pröva, söka, kolla upp och läsa på – framställs som viktigast vid sidan av de möten, samtal och utbyten man kan ha med kollegor och målgrupper. Framgångsfaktorer för kontinuerlig professionell utveckling som identifieras är det utvecklingsstödjande klimat som arbetsplatsen upplevs som, där utbildning och lärande ses som ett naturligt inslag och man har frihet att utforma och utveckla varierande och utmanande arbetsuppgifter. Man ingår i arbetsteam med goda förutsättningar att diskutera och bolla med kollegor. Chefen är positivt inställd till kompetensutveckling, möjlighet finns att delta i både formella och informella läraktiviteter och man är delaktig i sin egen kompetensutveckling som står i samspel med arbetsuppgifter och är väl förankrad i behov. Positiva effekter syns genom att respondenterna känner sig trygga i sin roll som undervisare och med sina kompetenser samtidigt som de behåller drivet och viljan att fortsätta lära sig och utvecklas. De utvecklingsmöjligheter som identifieras handlar om att komplettera vad som tycks vara en väl fungerande kompetensutveckling med fokus på yrkespraktik med en som främjar ett mer formellt, strukturerat och systematiskt lärande där vetenskap, teori och forskning ges större plats. Här skulle utbildare, yrkesföreningar och chefer kunna inta en mer proaktiv roll.

Varje år producerar H&M ungefär 45 miljoner kg svart tyg. Den svarta färgningen görs med reaktivfärg, som är en färgtyp för cellulosafiber. Affiniteten mellan cellulosafiber och reaktivfärg är relativt låg, vilket innebär att processen kräver hjälpkemikalier som ökar attraktionskraften mellan dessa två. Den hjälpkemikalie som krävs för ökad affinitet är salt, NaCl. Den reaktiva infärgningsprocessen vid uppdragsfärgning kräver stora mängder salt i processvattnet. Detta vatten sprids senare i naturen vilket har en negativ inverkan på miljö och djurliv. Inom textilindustrin utgörs föroreningar till en stor del av just färgning, och det är därför av betydelse att utveckla så hållbara färgningsprocesser som möjligt. Undersökning har gjorts om möjligheten att reducera salt i ett befintligt recept för reaktivfärg, samt av saltets betydelse för slutligt färgresultat. Ett experiment har utförts där fyra olika färgbad har tillblandats och tjugofyra olika saltkoncentrationer har beprövats. Provbitarna utvärderades enligt resultat erhållna vid tvätthärdighetstest och gnidhärdighetstest enligt ISO- standarder. Slutligen gjordes en datoriserad färgmätning på samtliga provbitar vilket gav en mer rättvisande bild huruvida saltet har påverkat färgens svarta nyans. Utifrån erhållna värden gällande försäljning av produkter i H&M-svart, gjordes beräkningen att företagets leverantörer har en årlig saltförbrukning på 45 000 ton. Samma beräkning gjordes med ett saltreducerat recept som har visat på goda färgresultat. Detta nya recept visade på en årlig förbrukning av 27 000 000 kg salt. Om H&M skulle implementera detta i infärgningen av all H&M-svart hos sina leverantörer, skulle en årlig saltbesparing vara 18 000 000 kg. Utifrån erhållna testresultat drogs slutsatsen att saltet endast påverkar affiniteten mellan färg och fiber utan att ha märkvärdig betydelse för färghärdighet (tvätthärdighet samt gnidhärdighet). Dock drogs även slutsatsen att eftersom saltmängden påverkar affiniteten har det även betydelse för grad av intensitet för den svarta nyansen. Ett problem idag är att inköpare och designers är mycket kräsna när det gäller krav på svarta nyanser hos textila produkter. Utbildning och uppmuntrande är av stor vikt för att kunna förändra inställningen hos beslutstagare. Vidare forskning skulle kunna göras kring möjligheter för att använda saltvatten vilket 97 % av jordens vatten består av. På så sätt skulle sötvatten, som idag används vid färgning samt är en bristvara för delar av världens befolkning, besparas från en stor mängd föroreningar. / Program: Textilingenjörsutbildningen

<p>Utveckling av olika typer av påbyggnadskod till programvaror blir allt vanligare. Dessa som går under samlingsnamnet plugins skiljer sig från vanliga applikationer då de har en annan struktur samt speciella beroenden till applikationsspecifika moduler. Problem uppstår när denna typ av utveckling inte stöds av de vanliga utvecklingsmiljöer som finns ute på företagen och delar som borde vara automatiserade måste utföras manuellt. Syftet med studien är att undersöka hur utvecklingsmiljön för Java på Sandvik IT Services kan anpassas för att stödja plugin-utveckling för IBM Lotus Notes. I denna studie undersöks skillnaden mellan plugin-utveckling och den vanliga Java-utvecklingen på företaget samt hur detta påverkar verktygen i utvecklingsmiljön. Resultatet beskriver hur utvecklingsmiljön kan anpassas för att stödja plugin-utveckling och en lösning för detta föreslås. Slutligen visas en implementation av lösningen i form av en prototyp där utvecklingsmiljön anpassas för plugins med Maven pluginet Tycho.</p>

Utveckling av olika typer av påbyggnadskod till programvaror blir allt vanligare. Dessa som går under samlingsnamnet plugins skiljer sig från vanliga applikationer då de har en annan struktur samt speciella beroenden till applikationsspecifika moduler. Problem uppstår när denna typ av utveckling inte stöds av de vanliga utvecklingsmiljöer som finns ute på företagen och delar som borde vara automatiserade måste utföras manuellt. Syftet med studien är att undersöka hur utvecklingsmiljön för Java på Sandvik IT Services kan anpassas för att stödja plugin-utveckling för IBM Lotus Notes. I denna studie undersöks skillnaden mellan plugin-utveckling och den vanliga Java-utvecklingen på företaget samt hur detta påverkar verktygen i utvecklingsmiljön. Resultatet beskriver hur utvecklingsmiljön kan anpassas för att stödja plugin-utveckling och en lösning för detta föreslås. Slutligen visas en implementation av lösningen i form av en prototyp där utvecklingsmiljön anpassas för plugins med Maven pluginet Tycho.

Många företag som utvecklar en webb-applikation försäkrar regelbundet med olika testmetoder att de har en fungerande produkt. Ändå dröjer ofta leverans till kund och slutanvändare. Här beskrivs en lyckad implementation av hur leverans regelbundet kan ske till en molntjänst med ett så kallat blue green pattern som gör att applikationen kan uppdateras med minimal påverkan för slutanvändaren. Lösningen består i att webb-applikationenkan driftsättas i två olika miljöer och att användare alltid, via en html-sida som fungerar som en trafikriktare, skickas till den miljö som har den senaste versionen av applikationen. Genom ett script driftsätts den nya applikationen på den miljö som för tillfället inte har några besökare. När applikationen svarar på anrop ändrar scriptet så att slutanvändare i fortsättningen skickas till den nyligen uppdaterade miljön. Slutanvändare loggas regelbundet ut från applikationen så att de också regelbundet besöker trafikriktaren. Av de två testade molntjänsterna, Heroku och Amazon, är Amazon att föredra på grund av större möjligheter för manuell konfiguration.

På grund av ständig förändring av affärsbehov, utmaningar och för att hänga med i marknaden tvingas företagen att förbättra sina processer för att hålla jämna takt med marknadens krav. Många verksamheter certifierade idag enligt ISO-standarden för att säkra kvaliteten och en del för att kunderna kräver det. Denna studie har som syfte att utveckla en teoretisk modell som ska hjälpa företaget systematiskt uppdatera processkartor som är certifierade enligt ISO-standard. En modell grundar på flödesschema och PDCA-cykeln. Resultatet som presenterar i denna studie visar att det finns förbättringsmöjligheter i tillverkningsprocessen.

Den här litteraturstudien undersöker följderna av kontinuerlig examination med fokus på digitala tester. Det som undersöks är vad införandet av ytterligare examinationsmoment har för positiva- och negativa konsekvenser. Vad finns det för argument för att inkludera eller exkludera webbquizzar i undervisningen? Den forskningslitteratur som studien behandlar påvisar bland annat att införandet av kontinuerlig examination höjer studieresultaten, gör så att studenter känner sig mer involverade i undervisningen och leder till mindre fusk. Webbquizzar visar sig ha sina fördelar i automatiserad rättning vilket leder till mindre arbetsbelastning för läraren och en direkt återkoppling för eleverna. Negativa följder av kontinuerlig examination kan vara att det driver på en stress för studenterna och det kan även bidra till en polarisering, där starkare elever gynnas men svagare elever missgynnas. Rörande webbquizzar har studenter även en oro för tekniska fel som kan uppstå då examinering sker digitalt över nätet. / This literature study examines the consequences of continuous examination with focus on digital testing. What is being studied is the introduction of additional examinations and their possible consequences. What are the arguments for including or excluding webquizzes in the education? The literature the study deals with shows among other things, that the introduction of continuous examination increases study results, makes students feel more involved in the teaching and decreases the amount of cheating. Webquizzes prove to have their advantages in automated correction, which leads to less workload for teachers and direct feedback for students. Negative consequences from continuous examination are that it may add stress to students, and it also might contribute to a polarization where the stronger students benefit from it while weaker students are disadvantaged. Regarding webquizzes, it was shown that they also raise students' concerns about technical errors that can occur when examinations are done digitally.

Tidigare forskning har gång på gång visat att grundskolans elever inte kontinuerligt genom hela skoltiden får studie- och yrkesvägledning (SYV) trots att styrdokumenten kräver detta. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse för vilka årskurser som får SYV i grundskolan och i vilken utsträckning de får vägledning i snäv- respektive vid bemärkelse, vilka befattningshavare som ansvarar för vägledningen och vad dessa aktörer anser om SYV-verksamheten vid sin skola. De teorier som använts för analys är Gottfredsons teori om hur vi redan från unga år väljer bort vissa yrken och Savickas teori som pekar på att vi ofta reproducerar våra föräldrars yrken och behöver vägledning för att få perspektiv och se andra möjligheter. Vidare användes även bland annat Lovéns forskning som stöd för analys. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har genomförts genom en webbaserad enkät som 22 informanter, Rektorer, Lärare samt Studie- och yrkesvägledare har besvarat. Resultat och analys visar på samma tendenser som tidigare forskning och kvalitetsgranskningar, att tyngdpunkten ligger i årskurs nio och att det till störst del är studie-och yrkesvägledaren som ansvarar för både snäv och vid vägledning, något som lärarna är nöjda med medan SYV gärna skulle se mer samarbete. Flertalet av informanterna menar att verksamheten fungerar bra. Samtidigt har många lärare på flera frågor svarat att de inte vet vilket pekar på att alla inte själva deltar i SYV- verksamheten. De tidigare årskurserna kan alltså sedan en lång tid tillbaka beträffande SYV, betraktas som de glömda eleverna. En slutsats är också att många tar SYV för givet, att SYV av tradition ligger i årskurs nio och att studie- och yrkesvägledaren är den som förväntas ansvara för verksamheten.

Denna studie belyser hur viktig dokumentationen är för att kunna utveckla elevernas kunskaper i läs-och skrivundervisningen. Dokumentationen visar vad lärarna ska arbeta vidare med för att anpassa läs- och skrivundervisningen utifrån elevernas förutsättningar. Syftet med studien är att få insikt i hur lärare genom dokumentation kan förbättra läs- och skrivundervisningen i årskurs 1-3. För att kunna besvara syftet används följande forskningsfrågor: Hur kan dokumentation av läs- och skrivundervisning i årskurs 1-3 genomföras, användas och utvärderas för att förändra och vidareutveckla lektionsinnehållet? Vad anser lärare vara viktigt att dokumentera för att förbättra läs- och skrivundervisningen? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där utgångspunkten är den proximala utvecklingszonen. Kvalitativ metod används i studien där sex grundskollärare intervjuas genom semistrukturerade intervjuer. Empirin har därefter analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att det är viktigt med kontinuerlig dokumentation där lärarna ger eleverna “allmänna råd” för att komma vidare i sin läs-och skrivutveckling till exempel stor bokstav och punkt i slutet av en mening. Det framkommer även i studien att materialet Legilexi och Skolverkets material är bra komplement till dokumentationen, lärarna får syn på vad eleverna kan och vad lärarna kan utveckla i sin undervisning genom att arbeta med dessa material. / This study highlights how important documentation is to be able to develop students' knowledge in reading and writing instruction. The documentation enables what the teachers are to work on further in order to adapt the reading and writing instruction based on the students' conditions. The purpose of the study is to gain insight into how teachers through documentation can improve reading and writing instruction in grades 1-3. In order to be able to answer the purpose, the following research questions are used: How can documentation of reading and writing instruction in years 1-3 be implemented, used and evaluated to change and further develop the lesson content? What do teachers consider important to document in order to improve reading and writing instruction? The study is based on a socio-cultural perspective where the starting point is the proximal development zone. Qualitative method is used in the study where six primary school teachers are interviewed through semi-structured interviews. The empirics have then been analysed on the basis of a thematic analysis. The results show that it is important to have continuous documentation where the teachers give the students "general advice" to move forward in their reading and writing development, for example capital letter and full stop at the end of a sentence. It also appears in the study that the material Legilexi and the National Agency for Education's material is a good complement to the documentation, the teachers get an idea of what the students can and what the teachers can develop in their teaching by working with these materials.

Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att bli inducerad i samband medförlossning från graviditetsvecka 41. Metod: En kvalitativ webbaserad undersökning genom ett frågeformulär med öppna frågor. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som analysmetod. Resultat: Totalt inkluderades 28 deltagare i undersökningen. I resultatet framkom fyra huvudkategorier och elva subkategorier. Kvinnorna reagerade olika beträffande beslutet om induktion av förlossning. Flera tog emot beslutet positivt, en del accepterade beslutet och andra hade önskat spontan förlossningsstart. Kvinnorna beskrev att det inte togs hänsyn till personliga önskemål eller möjlighet att ifrågasätta. Det framkom en besvikelse över att kroppen inte startade igång förlossningen spontant och naturligt. Kvinnorna hade olika erfarenheter av information, delaktighet, stöd och närvaro i samband med induktion av förlossning. Det kunde konstateras att kvinnorna erfor förloppet antingen som långdraget eller snabbt. Slutsats: Barnmorskor som bistår kvinnor vid induktion av förlossning behöver särskilt Information från barnmorskor har stor betydelse för att stilla oro, stress och förvirring samtidigt som det skapar lugn och samhörighet. uppmärksamma att induktionen kan skapa varierade reaktioner och känslor.