Vid utformning av kontor är krav på arbetsmiljö, tillgänglighet, trivselfaktor och att kunna påvisa sitt varumärke i kontoret av vikt. För att kontoret ska bidra till ett positivt arbetsklimat och ett effektivt arbetssätt bör även utformningen anpassas till den specifika verksamhet som bedrivs. Ett kontor med attraktiv utformning och bra arbetsmiljö ökar organisationens attraktionskraft mot befintliga och framtida medarbetare. Rapporten behandlar krav och aspekter att beakta vid ombyggnation av kontor och planering av ny kontorstyp i existerande lokaler. Med ett befintligt kontor finns givna förhållanden som ska tas hänsyn till och därför sammanfattas fakta om tekniska- och social aspekter som är av vikt vid valet av kontorstyp. Tekniska aspekter är ljud, ljus, luft, temperatur, bärande byggnadsdelar, vatten och avlopp, brand och el. Sociala aspekter innefattar ergonomi, kulörval, medarbetarhälsa, digitalisering, estetik och inredning. Olika kontorstyper beskrivs och utformningskrav från lagar och branschföreskrifter presenteras. Utförd studie baseras på en fallstudie av Skanskas kontor i Uppsala där en behovsanalys utförs och ett förslag på aktivitetsbaserad kontorslösning presenteras.

Det blir allt vanligare i Sverige att företag och organisationer lämnar enskilda kontorsrum för att övergå till kontorslandskap. Tidigare forskning visar att trivseln hos de anställda ofta minskar vid denna typ av förändring och att det kan ge både positiva och negativa konsekvenser för organisationens produktivitet. Det finns enligt tidigare forskning vinster i att anställda blir delaktiga vid organisationsförändringar för att behålla god produktivitet och trivsel. Syftet med denna studie var att undersöka hur trivsel hos kontorsanställda upplevs i kontorslandskap samt om trivsel och produktivitet påverkas på grund av förändrad kontorstyp.  Vi har i vår studie undersökt hur produktivitet och upplevelsen av trivsel förändrats hos handläggare och utredare på Försäkringskassans Nationella Försäkringscenter (NFC) i Visby. Denna statliga organisation valdes då de våren 2013 bytte kontorstyp från egna kontor till kontorslandskap. Tre enheter på NFC i Visby valdes att ingå i studien utifrån att ärendehanteringen av dessa enheters ärendeslag var relativt snabb.  Som undersökningsmetoder för denna fallstudie använde vi oss av produktivitetsmätning, enkätundersökning och observationer. Produktivitet mättes i studien genom statistik över handläggares och utredares avslutade ärenden. Mätningen gjordes genom att de anställdas produktivitet över fyra veckor 2012 jämfördes med fyra veckor 2013 för de tre utvalda enheterna på NFC i Visby. Trivseln undersöktes genom en webbenkät, som skickades ut till samtliga handläggare och utredare på de tre enheterna. Anledningen till detta var att få en uppfattning hur de anställdas trivsel förändrats i och med byte av kontorstyp. Observationer användes för att kunna beskriva det nya kontorets utformning och för att få en djupare förståelse av de anställdas uppfattningar om den nya arbetsplatsen.  Ingen signifikant skillnad i produktiviteten kunde påvisas vid mätning av genomsnittsproduktion under fyra veckor. Vi kunde dock inte utifrån resultatet i denna studie utesluta att förändring av konstorstyp påverkade produktiviteten på grund av otillräckligt underlag för mätning. Enkätsvaren visade att trivseln för deltagarna i studien efter byte till kontorslandskap hade minskat i jämförelse med arbete i egna kontorsrum. Störst försämring som deltagarna upplevde var förändringen av arbetsplatsens geografiska läge. Många deltagare upplevde även försämring i den fysiska miljön som belysning, temperatur, ljud och rörelser i kontorslandskapet efter flytt till kontorslandskap. Faktorer som arbetsrelaterat stöd och hjälp från kollegor och chef hade inte förändrats signifikant men deltagarna upplevde att det personliga stödet från kollegor hade minskat. Det framkom även att deltagarna upplevde en minskad integritet och ökad känsla av att bli kontrollerad. Ytterligare slutsatser dragna från studien visade även att brist på delaktighet kunde bidra till minskad upplevelse av trivsel och minskad produktivitet.  Avslutningsvis lämnas förslag till fortsatt forskning om hur produktivitet och trivsel förändras på lång sikt orsakat av byte av kontortypen. Kunskap inom detta område kan bidra till strategiska verktyg för planering av kontorstyper som ger både hög produktivitet och trivsel hos de anställda. / It is more and more common in Sweden for companies and organizations to switch from cell offices to open plan office. Previous research shows that job satisfaction among employees often reduces. This change of office type can provide both positive and negative effects for organizational productivity. The purpose of this study was to investigate how job satisfaction and productivity is affected due to the changed type of office. We investigated how productivity and job satisfaction were affected for employees at the Swedish Social Insurance Agency National Center (NFC) in Visby who made this type of organizational change. Conclusions in the study showed that job satisfaction for the participants after switching to open plan office had decreased in comparison with working in cell offices. No significant differences in productivity were measured. We cannot from the results of this study exclude the possibility that changes of the office type affects productivity due to inadequate basis for measurement we used. Knowledge in this area may contribute to the strategic tool for planning an office type that provides high productivity and job satisfaction for employees.

Studien undersökte hur tio anställda hos Försäkringskassan upplevde implementeringen av den aktivitetsbaserade kontorstypen som skedde 2014. Studien genomfördes i form av tio semi-strukturerade intervjuer som analyserades induktivt. Ur detta framkom tre teman: att arbeta aktivitetsbaserat, möjligheten att påverka samt social samvaro, varav de förstnämnda hade ett antal underteman. Slutsatsen av studien blev att Försäkringskassan inte anpassat deras version av ett aktivitetsbaserat kontor efter de arbetsuppgifter många av de anställda utför samt att Försäkringskassan inte behandlade implementeringen som en kontinuerlig process med möjlighet att forma kontorstypen efter hela organisationen. / The purpose of this study was to research the experience of ten employees of a Swedish administrative authority in regard to the implementation of an activity-based workplace 2014. The study was conducted in the form of ten semi-structured interviews which were analyzed inductively. From this, three themes emerged: working activity-based, the ability to influence and social cohesion. The former two with their own subcategories. The study concluded that the administrative authority did not adjust their version of an activity-based workplace to accommodate the tasks a large number of the employees perform on a daily basis. The implementation also was not considered a continuous process with the opportunity to shape the workplace to accommodate a larger part of the organisation.

This study examines how a pleasent office can be designed to promote health, well-being and work efficiency. The study aims to provide office workers with an insight into their work situation and how it affects them. Also how companies, thru architectural- and design features can create a supportive office environment.  The study adresses the following questions: "What qualitites in architecture and interior design are the most important for good health, well-being and work efficiency at an office?" and "Which office type is the most preferable according to the results of the study?".  Based on the implemented theory, survey and interview, the study identifies the modern cell office with a permanent workplace as the most adventageous type. Additionally, the hybrid office with cell office influences combined with a permanent workplace is an advantageous type in relation to good health, well-being and work efficiency. An example of an office has been created where the highest grade possible is achieved. This from a rating template that is based on the results of the study. Designing an office is a complex task that requires fulfilment of various aspects to reach a good grade and therefore, a pleasant office.

Today, many organisations are adopting offices that have an open design with or without flexible seating. While advocates of open-plan offices propose that these office types lead to cost savings and aid inter and intra-team communication, opponents argue that these office types are associated with decreased performance and worsened health among employees. This thesis investigates how the type of office (cell offices, shared room offices, small open-plan offices, medium-sized open plan offices, large open-plan offices and flex offices) influences employee health and performance, and whether this is different for different personalities and jobs with different concentration demands. Data were gathered by means of surveys and cognitive tests from five organisations with different office types. In Study I (N=1241), the aim was to investigate the main effect of office type on indicators of health and performance and the interaction effect of office type with the need to concentrate in order to carry out work tasks. Office type alone was associated with distraction and cognitive stress in such a way that cell offices were associated with fewest problems, followed by flex offices, while open-plan offices were associated with the most problems. While employees in open-plan offices and employees in flex offices reported more problems as the need for concentration increased, employees in cell offices reported the same level of problems regardless of the need of concentration. Study II (N=527) investigated how performance on a memory test was affected during normal working conditions as compared to a quiet baseline. There was a negative dose-response relationship between the size of the open-plan office environment and the drop in word recall during the normal working condition. However, Study II also showed that individuals working in cell offices had as high a drop in performance during normal working conditions as did those working in large open-plan office environments. Study III (N=1133–1171) focused on the interaction effect between office type and individual differences in personality. The personality trait agreeableness interacted with office type on the outcome variables distraction and job satisfaction. Specifically, Study III may indicate that as offices get more open and flexible, agreeable people will report more problems. In conclusion, the studies in the present thesis have implications for practice and suggest that office type impacts on employee health and performance, while concentration demands of the job and agreeableness moderate the effects. Although employees report higher level of distraction in open-plan office environments, when performance on a demanding task is measured, cell offices are not as favourable during normal working conditions as self-reported data usually indicate. Organisations should also be aware that, among open-plan offices, small open-plan offices are associated with fewer problems. / Kontorslandskap med eller utan fasta arbetsstationer förekommer idag i många organisationer. Förespråkare för kontorslandskap hänvisar till kostnadsbesparing samt förbättrade förutsättningar för kommunikation, medan motståndare hävdar att kontorslandskap leder till försämrad prestation och hälsa bland medarbetarna. Denna avhandling undersöker om kontorstyp påverkar de anställdas hälsa och prestation, samt om effekten av kontorstyp varierar beroende på de anställdas personlighet och typ av arbetsuppgifter. Data i form av enkätsvar och prestation på kognitiva tester samlades in från fem organisationer med olika typer av kontorslösningar (cellkontor, delade kontorsrum, små kontorslandskap, mellanstora kontorslandskap, stora kontorslandskap och flexkontor). I studie I (N = 1241) var syftet att undersöka huvudeffekten av kontorstyp på indikatorer för hälsa och prestation samt om effekten är beroende av koncentrationskraven i arbetet. Kontorstyp visade samband med distraktion och kognitiv stress på så sätt att medarbetare i cellkontor uppgav minst problem, följt av de i flexkontor, medan kontorslandskap var förknippade med mer problem. Vidare rapporterade anställda som hade arbetsuppgifter som krävde koncentration mer problem i kontorslandskap och flexkontor, medan anställda i cellkontor, oavsett arbetets krav, rapporterade lika mycket problem. I studie II (N = 527) undersöktes hur prestation på ett minnestest påverkades under normala arbetsförhållanden jämfört med en tyst referensmätning i olika kontorstyper. Det fanns ett negativt dos-responssamband mellan storleken på kontorslandskapet och hur många procent sämre medarbetare presterade under normala arbetsförhållanden. Men Studie II visade också att personer som arbetar i cellkontor hade ett lika högt bortfall i prestation under normala arbetsförhållanden som de som arbetade i stora kontorslandskap. I studie III (N = 1133-1171) låg fokus på interaktionseffekten mellan kontorstyp och personlighet. Vänlighet var den enda personlighetsvariabeln som interagerade med kontorstyp på utfallsvariablerna distraktion och arbetstillfredsställelse. Mer specifikt visade Studie III att när kontoret blir mer öppet och flexibelt, så rapporterar människor som skattar sig högt på personlighetsvariabeln vänlighet fler problem. Resultaten i avhandlingen kan få flera praktiska implikationer då den visar att kontorstyp påverkar medarbetarnas hälsa och prestation, medan koncentrationskrävande arbetsuppgifter och vänlighet modererar effekterna. Vidare visar avhandlingen att även om anställda rapporterar mindre distraktion i cellkontor jämfört med i kontorslandskap, behöver inte cellkontor vara lika gynnsamma som självskattade mått visar när prestationen mäts med objektiva mått under normala arbetsförutsättningar, i det här fallet ett minnestest. Slutligen bör organisationer även vara medvetna om att avhandlingen visar en viss tendens att små kontorslandskap är förknippade med mindre problem än stora. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript.</p>

TM-konsult är ett Norrlandsbaserat projekteringsföretag som verkar inom samtliga discipliner i tidiga skeden, projektering och projektledning. För att verka som ett konkurrenskraftigt företag inom projektering i Sverige krävs en rad ingredienser. Några av dessa är moderna arbetsmetoder, moderna verktyg och kompetent personal. TM-konsults kontor i Härnösand är företagets sydligaste säte och det kontor som konkurrerar om jobben i närområdet och Stockholmsregionen. Kontoret är ur en strategisk synpunkt viktigt för företaget. För att säkerställa att konkurrenskraften hos kontoret är i nivå med det som krävs behöver åtgärder tas. Ett kontor som lockar till sig den personal företaget söker är nödvändigt för att kontoret ska växa. Detta examensarbete utreder vilka möjligheter som finns beträffande en modernisering av TM-konsults lokaler i Härnösand. Utredningen pekar på vilka egenskaper som är viktiga för ett väl fungerande kontor. Resultatet av utredningen pekar på att en flytt till nya lokaler skulle innebära att kontoret ses som en mer attraktiv arbetsplats. En flytt skulle också innebära att företaget kan spegla sin vision genom kontoret och att nuvarande personal ges bästa förutsättningar för att leverera konkurrenskraftiga tjänster. / TM Konsult is a Norrland-based architect and engineering company operating in all disciplines in the early stages and project management. To act as a competitive company in the field of projecting in Sweden, a series of ingredients is needed. Some of these are modern working methods, modern tools and skilled personnel. TM Konsults office in Härnösand is the company’s most southern office and the branch competing for the jobs in the local area and Stockholm. The office is from a strategic point of view important for the company. To ensure that the competitiveness of the office is in line with the required, actions needs to be taken. An office that attracts the staff needed is necessary for the office to grow. This thesis investigates the possibilities regarding a modernization of TM Konsults premises in Härnösand. The study points to the characteristics that is important for a well-functioning office. The results of the investigation indicate that a move to new premises would mean that the office is seen as a more attractive workplace. A move would also mean that the company vision can be reflected through the office and that the current staff is given the best conditions to deliver competitive services.