1 |
Identifiering av riskzoner för större vilt inom Halmstad kommuns vägnätÅsedahl, Linnea, Lindmark, Alexandra January 2016 (has links)
En ökad infrastruktur är idag en av de största anledningarna till fragmentering av habitatvilket gör det svårare för vilt att röra sig över vägar utan risker. För att undersöka i vilkenutsträckning större vilt korsar vägar identifierades gröna stråk i Halmstad tätort därviltförekomst sedan undersöktes vintern 2015/2016. Tio lokaler valdes ut längs väg 600(Tylösandvägen), väg 610 (Kustvägen), riksväg 15, riksväg 25 och riksväg 26 där inventeringarutfördes i sju dagar fördelade under en tvåmånadersperiod. Viltförekomst av älg, rådjur,dovvilt, kronvilt, hare, vildsvin, grävling, rödräv, varg och lodjur undersöktes genomidentifiering av spårstämplar för att ta reda på om någon av lokalerna utgör en riskzon förviltolyckor och om det finns skillnader i viltförekomst nära och längre från vägen samt iskogsmark och öppen mark. Studiens resultat tillsammans med viltolycksstatistik visar attvissa av de undersökta stråken utgör riskzoner för större vilt; två närliggande lokaler ianslutning till riksväg 26 och en lokal i anslutning till riksväg 15. Det fanns ingen signifikantskillnad i viltförekomst på olika avstånd från vägen, vilket innebär att vilt följer de grönastråken och inte ser vägen som ett hinder. Det fanns heller ingen signifikant skillnad mellanviltförekomst i någon av marktyperna. / An increased infrastructure is one of today’s biggest reasons for the fragmentation ofhabitats, making it harder for wildlife to move without risks when crossing roads. To see inwhich extent larger mammals crosses roads greenways were identified in the urban parts ofHalmstad municipality, after which a study was made on the presence of wildlife duringwinter 2015/2016. Ten areas were chosen along road 600 (Tylösandsvägen), road 610(Kustvägen), trunk road 15, trunk road 25 and trunk road 26 where inventories were carriedout for a period of seven days distributed over a period of two months. Wildlife abundanceof moose, roe deer, fallow deer, red deer, hare, wild boar, badger, red fox, wolf and lynxwere investigated by identification of track stamps in order to find out if any of the tenplaces constitutes a danger zone for wildlife-vehicle accidents and if there are anydifferences in wildlife abundance close to and further from the road as well as in woodlandand open land. The result of the study along with wildlife accident statistics show that someof the investigated areas form danger zones for larger animals; two adjacent areas alongtrunk road 26 and one area along trunk road 15. There were no significant difference inwildlife abundance on different distances from the road which means that wildlife followsthe greenways and do not see the road as an obstacle, thus more likely to crossover. Therewere also no significant difference in wildlife abundance in woodland and open land,meaning wildlife-vehicle accidents are not more likely to occur in one type of land over theother.
|
2 |
Ett studentbostadshus för att skapa integration mellan studenter i ett trivsamt boende med större gemenskap / A Student housing to create integration between students in a pleasant stay with a larger spirit of togethernessNabioff, Lina, Salgueiro, Sigrid January 2009 (has links)
The aim has been to create a new student housing where there should be more togetherness between people who live in the residents. The house will have more common areas for the integration of students for a pleasant stay in Växjö. We have concentrated on finding and solving the interior design of the joint surfaces. The proposal consists of CAD- drawings. The student area is intended to be placed on the Brände udde, which is part of Campusvision 2005.
|
3 |
Ett studentbostadshus för att skapa integration mellan studenter i ett trivsamt boende med större gemenskap / A Student housing to create integration between students in a pleasant stay with a larger spirit of togethernessNabioff, Lina, Salgueiro, Sigrid January 2009 (has links)
<p>The aim has been to create a new student housing where there should be more togetherness between people who live in the residents. The house will have more common areas for the integration of students for a pleasant stay in Växjö.</p><p> </p><p>We have concentrated on finding and solving the interior design of the joint surfaces. The proposal consists of CAD- drawings.</p><p>The student area is intended to be placed on the Brände udde, which is part of Campusvision 2005.</p>
|
4 |
Mötet i Mariefred : ett hotell där karaktärer förenas / Meet in MariefredSellerfors, Moa January 2015 (has links)
Mariefred är en stad full av historia och karaktär. Olika besökare från hela världen kommer hit för att upptäcka det som finns att se. Samtidigt pågår vardagen som vanligt för de knappt 4000 invånarna som bor här permanent. I det här projektet har dessa två sidor av Mariefred legat till grund för utformningen av ett hotell på en plats mitt emellan den gamla stadskärnan och Gripsholms slott. Även staden och slottet är, likt turisten och lokalbon, i många avseenden varandras motsatser. Slottet är en stor, tung och sluten tegelbyggnad, ensam på sin ö. Stadskärnan utgörs istället av många olika trähus som tillsammans bildar en öppen och luftig väv där skalan är väsentligt mindre. Hotellet utgör en länk både mellan människor men även mellan dessa olika byggnadstypologier. På så sätt skapas något nytt i stadsbilden som samtidigt har en stark koppling till sin omgivning. Hotellets lobby utgörs av en offentlig vertikal spiral som bidrar till att både nattgäster och utomstående besökare tillsammans tar del av hela byggnaden. Detta rum är hotellets kärna och längs dess väg hittar man alla hotellrum i direkt anslutning till de sociala ytorna. Den vertikala spiralen börjar redan utanför byggnaden. En ramp utgör både hotellentré, en plats för lek och en yta att stanna upp på och betrakta tågen som rullar in till Mariefreds järnvägsstation. / Mariefred is a city full of history and character. Different visitors from all over the world come here to discover what there is to see. At the same time the everyday life goes on for the nearly 4,000 residents who live here permanently. In this project, these two sides of Mariefred formed the basis for the design of a hotel in a place right between the old town and the Gripsholm Castle. The city and the castle are in many ways opposites, just like the tourists and the inhabitants in Mariefred. The castle is a large, heavy and closed brick building. The city center rather consists of many different wooden buildings that together form an open and airy weave in which the scale is much smaller. The hotel forms a link both between people but also between these different building typologies. This creates something new in the cityscape that also has a strong connection to its surroundings. The hotel lobby is made up of a public vertical spiral that contributes to both overnight guests and outside visitors when they take part of the entire building togheter. This room is the heart of the hotel and along its way you will find all the hotel rooms in direct connection to the social areas. The vertical spiral begins outside the building. The beginning consists of a ramp that has different roles. It is both the hotel entrance, a place for playing and an area to stay and watch the trains enter Mariefred’s railway station.
|
5 |
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VILDA POLLINATÖRER : JÄMFÖRELSE MELLAN EN NATURSKOG OCH EN PRODUKTIONSSKOG / Conditions for wild pollinators : a comparison between a nature forest and a production forestAndersson, Jonatan January 2020 (has links)
Pollinering är en viktig ekosystemtjänst, där insekter är några av de viktigaste pollinatörerna. Under de senaste åren har mängden av pollinatörer minskat på grund av olika faktorer somklimatförändring och minskning av både antal habitat och mängd arealyta i habitat. Några avde habitat som är viktiga för pollinatörer finns i skogslandskapet, exempel glesare skogar,betesmarker i skogen, hyggen samt häll- och alvarmarker. Denna studie tittar närmare på två olika skogsområden belägna på Gotland. Ett område utgören produktionsskog (finns i Träkumla socken) och ett en naturskog (Ojnareskogen i Bunge socken). Naturskogen har en större totalyta av lämpliga habitat än produktionsskogen i Träkumla. Det fanns typer av habitat som var både lika och olika i och inom i respektiveområde där olika arter av pollinatörer kan gynnas. I naturskogen var den i areal största habitattypen glesare tallskog medan den minsta var sandmark. För produktionsskogen var den i areal största habitattypen hyggen och den minsta var vägkanter. En viktig faktor sompåverkar möjligheter för hur olika arter av pollinatörer gynnas eller inte är skötseln av skogsområdena. Olika skötselmetoder påverkar också på olika sätt. Studien visar vikten av att redan i planering och vidare skötsel av skogsområden ta hänsyn till och gynna pollinatörer. Förutsättningarna i en produktionsskog respektive naturskog är olika när det gäller såväl påverkan av pollinatörer som möjligheterna för habitatplanläggning.
|
6 |
Kung Karls skola, Kungsör / King Karl's school, KungsörFriberg, Elin January 2013 (has links)
En ny skola för årskurs 4-9 planeras i Kungsör. Den gamla skolan är delvis riven på grund av de fukt- och mögelskador som upptäckts. Mitt projekt är en tillbyggnad till den del av den gamla skolan som inte skadats. Den nya skolan ska rymma både mellan- och högstadie med 525 barn och ungdomar, samt 45 lärare och övrig personal. Det är en stor arbetsplats i en liten kommun. Sedan tidigt i projektet har essän 'Att kasta tjejkast' av Iris Marion Young påverkat grundidén bakom utformningen av den nya skolan. Denna text, i kombination med ett kritiskt förhållningssätt till den idag rivna skolans planutformning med många korridorer, ledde tillundersökningar om rörelsemönster och möjligheten att påverka sina rörelsemönster, i mitt fall för elever i en skola. Jag har jobbat emot korridorer som enda kommunikationselement och för ett alternativt rörelsemönster som istället låter människan själv att bestämma sina rörelsemönster i byggnaden. / A new school for years 4-9 is planned to be built in Kungsör, Västmanland. The old school, at the same site, is partially demolished because of damp damages. My project is an extension to the part of the old school that is not damaged and still exists. The new school will accommodate both elementary and secondary school with 525 children, 45 teachers and other staff. It's a big work place in a small community. Since early in the project, the essay 'Throwing like a girl' by Iris Marion Young affected the basic idea of the design of the new school. This text, combined with a critical approach to the floor plan of the now demolished school with many corridors, led to studies of movement patterns and the ability to influence your movement pattern. I have tried to eliminate corridors and instead creating a large room where the alternative movements is taking place. Here the people, instead of corridors, decide where to go and how to move.
|
7 |
Long Strip Registration of TLS Point Clouds and Propagation of Uncertainty / Långsträckt registrering av TLS punktmoln och fortplantning av mätosäkerhetWahlén, Edvin January 2024 (has links)
Terrestrial laser scanning systems provide quick three-dimensional data acquisition with high spatial resolution. The technology can serve multiple applications such as monitoring and 3D modeling but several problems arise when scanning long objects such as tunnels, bridges, and corridors. Uncertainties in the data tend to propagate when conducting sequential registration on a long strip of point clouds and the errors can reach unacceptable levels only with a few scans. This thesis aims to examine this propagation of uncertainty caused by long strip registration and its effects on point cloud accuracy and precision. It further aims to evaluate the results of different ground control point distributions used for georeferencing and finally to construct guidelines and recommendations for the planning of terrestrial laser scanning projects of long objects. The thesis was divided into an analytical- and an experimental study. The analytical study explored the theoretical effects of long strip registration on a point cloud’s uncertainty by simulating repeated target-based registration in a 95-meter-long and 2.5-meter-wide corridor. This resulted in standard uncertainties of the point cloud coordinates on dm-level after the last registration and a clear trend in exponential growth. Tie point distribution in the overlaps between scans proved to have a big effect on the precision of the final point cloud. In the experimental study, a corridor of the same dimension was scanned from 16 stations and georeferenced in a local control network established at the scan site. Indirect registration in two steps was used, first by performing automatic feature-based registration in RealWorks before the point cloud was georeferenced. The results of different ground control point (GCP) scenarios were compared and evaluated by studying check point residuals. All scenarios had numerous check points that failed verification as the residuals exceeded the limit set to 15 mm. An even distribution of almost one GCP in every scan scene yielded the best results with a maximum check point residual of 3 cm in 3D. When the GCPs were clustered at one side of the corridor the check point residuals reached dm level at the opposite end. Also, a linear trend of increasing residuals as a function of distance from the point to the nearest GCP was evident. The linear trend was less evident when the GCPs were distributed evenly across the corridor. Their distribution proved more important than their quantity. The vertical coordinate component and the horizontal component perpendicular to the long side of the object proved less precise and accurate after long strip registration. This was apparent in both the analytical and the experimental study. / Terrester laserskaning erbjuder snabb, tre-dimensionell datafångst med hög punkttäthet. Teknologin täcker flertalet användningsområden såsom monitorering och 3D-modellering men problem kan uppstå vid skanning av långa objekt såsom tunnlar, broar och korridorer. Osäkerheter i data tenderar att fortplantas när registrering av en lång rad punktmoln genomförs sekventiellt och felen kan nå oacceptabla nivåer bara med några få skanningar. Detta examensarbete syftar till att undersöka denna fortplantning av mätosäkerhet orsakad vid registrering av långsträckta objekt och dess påverkan på punktmolnets noggrannhet och precision. Vidare syftar arbetet till att utvärdera resultatet av olika distributioner av utgångspunkter vid georeferering och slutligen till att utforma riktlinjer och rekommendationer för planering av terrestra laserskanningsprojekt över långa objekt. Arbetet delades upp i en analytisk- och en experimentell studie. Den analytiska studien undersökte de teoretiska effekterna av långsträckt registrering på ett punktmolns osäkerhet genom att simulera upprepad punktbaserad registrering i en 95-meter-lång och 2.5-meter-bred korridor. Detta resulterade i standardosäkerheter av punktmolnets koordinater på dm-nivå efter den sista registreringen samt en tydlig exponentiell ökning. Distributionen av konnektionspunkter i överlappen mellan skanningarna visade sig ha en stor effekt på precisionen av det slutliga punktmolnet. I den experimentella studien skannades en korridor av samma dimensioner från 16 stationer innan det georefererades till ett lokalt stomnät som etablerats på platsen. Indirekt georeferering i två steg användes, först genomfördes automatisk objektbaserad registrering i RealWorks innan punktmolnet georefererades. Resultatet av olika scenarion av utgångspunkter jämfördes och utvärderades genom att studera avvikelser hos kontrollpunkter. Alla scenarion hade flertalet kontrollpunkter vars avvikelser överskred den satta gränsen på 15 mm. En jämn distribution med upp till en utgångspunkt i för varje skanning medförde de bästa resultaten med en maximal avvikelse hos kontrollpunkterna på 3 cm i 3D. När utgångspunkterna var placerade på ena änden av korridoren så nådde avvikelserna dm-nivå på den motsatta änden. Dessutom så uppstod en tydlig linjär trend med ökande avvikelser som en funktion av avståndet till närmsta utgångspunkt. Den linjära trenden var mindre tydlig när utgångspunkterna var jämnt fördelade över korridoren. Deras distribution visade sig vara viktigare än deras kvantitet. Punktkoordinaternas höjdkomponent och plana komponent vinkelrätt mot objektets långsida visade sig vara mindre precis och noggrann efter långsträckt registrering. Detta var tydligt både i den analytiska och den experimentella studien.
|
Page generated in 0.0823 seconds