En hälsosam kosthållning minskar risken för kardiovaskulär sjukdom och bidrar till en minskad risk för akut koronart syndrom. De nordiska näringsrekommendationerna innehåller riktlinjer för att förebygga kardiovaskulär sjukdom, och dessa har vidare kvantifierats av Livsmedelsverket. Trots de stora hälsofördelar som en sådan kosthållning medför når få svenskar de uppsatta målen och kunskapen om hur kostvanorna ser ut hos gruppen av personer som genomgått akut koronar händelse är begränsad. Syftet var att undersöka hur kosthållningen hos patienter som vårdades för akut koronart syndrom stämmer överens med de nordiska näringsrekommendationerna. För att svara på syftet användes en kvantitativ metod i form av en enkätstudie. Fyrtiotvå personer som genomgått akut koronart syndrom rekryterades genom konsekutivt urval på tre hjärtmottagningar i södra Sverige. Svarsfrekvensen var 76 procent, vilket antyder att studien har god generaliserbarhet. Samband undersöktes genom Students t-test test och Fishers exakta test. Resultatet visade att enbart två procent av patienterna nådde kostrekommendationerna gällande frukt och grönsaker, och lika stor andel nådde det rekommenderade intaget av fullkornsprodukter. För konsumtion av rött kött och charkuteriprodukter åt 88 procent i enlighet med näringsrekommendationerna. Tjugosex procent åt den rekommenderade mängden nötter och frön medan 64 procent av studiedeltagarna nådde det uppsatta målet för intag av fisk. Enbart en liten andel av studiedeltagarna hade helt uteslutit feta mejeriprodukter och smörbaserade matfetter från sin kost i enlighet med rekommendationerna. Slutsatsen kunde dras att patienter som genomgått akut koronar händelse har en kosthållning som i liten grad överensstämmer med de Nordiska Näringsrekommendationerna. Med ökad kunskap om kostintagets betydelse finns det förbättringspotential för denna grupp patienters kostförändringar och hur personcentrerade kostinterventioner kan bidra till ökad kardiovaskulär hälsa. / Adhering to a healthy diet reduces the risk of cardiovascular disease and contributes to a lower risk of acute coronary syndrome. The Nordic Nutrition Recommendations includes a set of nutritional guidelines aimed at preventing cardiovascular disease and these have been further quantified by the Swedish National Food Agency. Despite the big health improvements that such a diet entails, few Swedes meet the recommended daily intakes. Little is known about how the dietary patterns of the specific subgroup of people who have experienced an acute coronary event compares to the Nordic Nutrition Recommendations. The aim was to investigate to what extent patients whom have been treated for acute coronary syndrome adhere to the latest nutritional guidelines given by the Nordic Nutrition Recommendations 2012. To answer the aim of the study a quantitative method was used through a survey study. Forty-two people were enrolled by consecutive sampling from three different heart polyclinics in southern Sweden. The study had a response rate of 76 percent, which suggests that the study had a high generalisability. Correlations between independent variables were controlled with Student’s t-test and Fisher’s exact test. The results showed that only two percent of the patients reached the guidelines dietary reference level when it comes to fruits and vegetables. The same result was shown when it comes to wholegrain dietary intake among this population, only two percent reached the recommended level. Looking at the dietary intake of red meat the result showed that 88 percent eat according to The Nordic Nutrition Recommendations. Looking at the intake of nuts and seeds, 26 percent of the patients ate as suggested in the guidelines. Sixty-four percent of this studies participants reached the recommended intake of fish per week. Only a low rate of the patients had completely excluded fat dairy products and butter-based products. The conclusion was made that patients who went through an acute coronary event have a dietary consumption that to a low extent correspond to The Nordic Nutrition Recommendations. There are room for improvement in this area. With the help of further studies in this subject would illuminate greater understanding about the dietary patterns among this patient group and how patient participatory dietary interventions could contribute to cardiovascular health.

Bakgrund: Kostvanor kan orsaka ohälsa genom icke-smittsamma sjukdomar. Utifrån Sveriges nationella kostråd är fördelningen av hälsosamma kostvanor mellan män och kvinnor inte jämnt uppdelad. Kvinnor har mer hälsosamma kostvanor än män, vilket uppmärksammas i flera målgrupper. Enligt Theory of planned behaviour är attityder en determinant som styr hur kostvanor utformas. Syfte: Syftet med studien är att undersöka studenters attityder till hälsosamma kostvanor och de nationella kostråden samt jämföra det mellan män och kvinnor. Metod: Studien har använt en kvantitativ ansats med en digital enkät av tvärsnittsdesign. Ett slumpmässigt urval har använts med totalt 70 respondenter. Deskriptiva analyser, Fishers exact test och Spearman’s Rho användes för att besvara syftet och frågeställningarna. Resultat: Majoriteten av respondenterna hade positiva attityder till respektive indikator och kostråden, men inte hos socker. En signifikant skillnad fanns enbart mellan män och kvinnor i attityder till frukt och grönsaker och dess kostråd, där flera kvinnor hade positiva attityder. Samband fanns mellan samtliga intag och attityder, men inte hos attityden till kostrådet för socker. Slutsatser: Studenter hade övervägande positiva attityder, och hälften uppnådde kostrekommendationerna. Socker var en indikator med mer negativa attityder och fler studenter som hade en överkonsumtion. Mellan män och kvinnor fanns fåtal signifikanta skillnader i attityder till indikatorerna och kostråden. Det finns ett samband mellan attityder och intag.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som uppstår när kroppens vävnader blir insulinresistenta. Diabetes typ 2 är den vanligaste typen av diabetes som drabbar vuxna människor. Symtom vid diabetes typ 2 är ökad törst, stora urinmängder samt trötthet. Fysisk aktivitet och kostförändringar kan reglera blodsockret samt minska risken för kardiovaskulära komplikationer. Sjuksköterskans roll är att vårda, ge undervisning men också stödja personer med diabetes så att egenvården kan effektiviseras och förbättras.   Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2.  Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar från databaserna Pubmed och Cinhal Complete. Artiklarna analyserades och teman sammanställdes.      Resultat: Genom dataanalysen hittades tre huvudteman: Förändringar i det dagliga livet, Stöd samt Kulturella aspekter. Resultatet visade hur dessa aspekter upplevs av personer med diabetes typ 2.       Sammanfattning: Kostförändringar är nödvändigt men kan komma i konflikt med tidigare vanor. Sociala situationer, rädsla, psykisk ohälsa, bristande motivation samt kultur kan utgöra ett hinder för egenvård. Egenvården gynnas av stöd men kan även försämras om den är bristande. / Background: Type 2 Diabetes Mellitus is a chronic disease which occurs when the body tissue becomes more insulin resistant. Type 2 Diabetes is the most common type of diabetes which mostly affects adults. Symptoms of Type 2 Diabetes are increased thirst, urination and fatigue. Physical activity and dietary changes can regulate blood sugar and reduce the risk of cardiovascular issues. The nurse’s role is to give care, education but also to support people with diabetes so the self-care can be more effective and improved.      Aim: To describe adult’s experiences of self-care in diabetes type 2      Method: A literature review based on ten qualitative articles acquired from the databases Pubmed and Cinhal Complete. The articles were analysed and themes were compiled.      Results: Through the data analysis three main themes were found: Changes in daily life, Support including Cultural aspects. The result showed how people with diabetes type 2 experienced these aspects.      Summary: Dietary changes are necessary but may conflict with old habits. Social situations, fear, mental illness, lack of motivation and culture can be barriers for self-management. Self-management benefits from support but it can also deteriorate if it is insufficient.

Bakgrund: Diabetes mellitus (DM) ses som en av de snabbast växande sjukdomarna globalt där diabetes mellitus typ 2 (DMT2) står för majoriteten av alla insjuknanden av DM. Övervikt i kombination med fysisk inaktivitet är två av faktorerna som bidrar till insjuknandet av DMT2. Förändringar av kost och motion blir därför grunden i behandlingen. Sjuksköterskan behöver kunskap om individuella patienters behov för att möta patienters individuella kunskaper och behov. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att förändra kost- och motionsvanor vid diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturöversikten baserades på kvalitativa artiklar. Urvalsprocessen skedde utifrån Forsberg och Wengströms sex olika steg. I dataanalysen användes Fribergs metod. Databaserna Cinahl och Medline användes och resulterade i 12 artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman vilka var Vikten av tillräcklig kunskap och information för kostförändringar, Känslor och begränsningar vid kostförändringar, Sociala interaktioner och dessas påverkan på kostförändringar och Upplevelser av att förändra motionsvanor. Nio underteman identifierades.Slutsats: Resultatet visar på varierande faktorer som påverkar upplevelsen av kost- och motionsförändringar vid DMT2. En viktig aspekt är att sjuksköterskan tillämpar en personcentrerad vård för att öka patientens compliance. / Background: Diabetes mellitus (DM) is seen as one of the fastest growing diseases globally where type 2 diabetes mellitus (T2DM) accounts for the majority of all illnesses regarding DM. Obesity in combination with physical inactivity are two of the factors that contribute to the onset of T2DM. Changes in diet and exercise therefore become the basis of the treatment. The nurse needs pedagogical competence to meet patients' individual knowledge and needs. Aim: The aim was to describe patients' experiences of changing diet and exercise habits in type 2 diabetes mellitus. Method: The literature review was based on qualitative articles. Based on Forsberg and Wengström, the selection process took place in six different steps. Friberg's method was used in the data analysis. The Cinahl and Medline databases were used and resulted in 12 articles. Results: Four main themes were presented which were: The importance of sufficient knowledge and information for dietary changes, Emotions and limitations in dietary changes, Social interactions and their impact on dietary changes and Experiences of changing exercise habits. Nine sub-themes were identified. Conclusion: The results show varying factors that affect the experience of diet and exercise changes in T2DM. An important aspect is that the nurse applies a person-centered care to increase the patient's compliance.

Purpose: The purpose of this essay has been to investigate how two male chefs: Per Morberg and Gustav Johansson, use cooking as an expression of their masculinity with a focus on how masculinity is portrayed in relation to meat-based and vegan diets. Research questions: – How do Morberg and Johansson present their masculinity in relation to the food that is cooked? In the form of cuisine, words and body language. – What underlying power structures in masculinity do the cooking shows express? – What possible similarities and differences are there in the representation of masculinity in each cooking show based on Morberg's and Johansson's ways of cooking? Theories: (1) The implicit author (Gripsrud, 2011), (2) Butler’s (1997) performativity theory, (3) Connell's (2008) masculinity theory and (4) Adam's (1990) theory of the sexual politics of meat and the absent referent. Method: A total of ten episodes of two different cooking shows were studied: ”Vad blir det för mat?” and ”Vegansk husmanskost”. The material was conducted using Norman Fairclough’s (1995) model named critical discourse analysis. Conclusion: Morberg’s gender creation is often an expression of what in the western culture is perceived as hegemonic masculinity, where elements such as size, strength and violence, often related to meat, are common. He cooks with a theatrical enthusiast. He is loud, sweaty and chaotic, the expressions exude macho character. These expressions are brought to life in connection with his cooking – especially to meat. In the show, the receiver quickly learn that he cares about hunting, quality products and slaughtering the animals himself, which he then cooks. He peels potatoes with a high-pressure washer, slaps dead animals on the buttocks and makes sexist jokes. His way of communicating his masculinity is related to society’s ideal of masculinity.  With his cooking show, Johansson wants to inspire people to cook without meat. Here one realizes that he clearly distances himself from the traditional discourse around plant-based. He wants to get people to reduce their meat consumption by normalizing the vegan diet, but he hides the dishes in a meat context. It can be interpreted as Johansson wanting to carry out a new form of vegan practice that is intended for more than just vegans. He shows this by cooking plant-based food that supports the concept ”meat is masculine”. He does not want to be associated with the traditional view society has of plant-based foods that are associated with feminist practice. He wants to create legitimacy among the meat norm by cooking plant-based food that looks like traditional home cooking with the taste and texture of meat.

Vad fokuserar pedagogerna på i undervisningen om kost och näringslära i grundskolans tidigare år och hos vem ligger ansvaret att eleverna får den kunskap de behöver? Blir utbildningen likvärdig när pedagogerna utgår från sina egna erfarenheter och intressen? Den analys vi vilar på i vår studie är inspirerad av diskursanalys. Detta angreppssätt hjälper oss även i insamling och urval av vårt empiriska material. Vi har använt oss av enkät, intervju och observation som metod.Resultatet av diskursanalysen i vår studie visar att innehållet i undervisningen i grundskolans tidigare år skiljer sig åt. Innehållet beror på hur pedagogen tolkar Lgr11 och vilka intressen och erfarenheter densamme har. Materialet ”Tallriksmodellen” är ett väl använt material för en del pedagoger, medan andra anser att den är förlegad. Ansvaret för undervisningens innehåll och elevernas kunskaper ligger enligt de tillfrågade pedagogerna hos alla vuxna som berör eleverna. Teoretiskt sett ligger ansvaret hos Regeringen och Skolverket. I slutändan är det trots allt den undervisande pedagogen som har makten över vilken kunskap som förmedlas ut till eleverna.

Bakgrund Idag diskuteras det mycket kring vilken roll sockerkonsumtionen kan spela gällande de ökande hälsoproblemen i samhället. På senare tid har det flytande sockret lyfts fram som en av de stora bovarna i dramat och forskning visar på att läsk bestående oberoende av vanligt socker eller artificiellt socker, kan påverka hälsan negativt.SyfteSyftet med undersökningen var att granska ungdomars läskkonsumtion samt att ta reda på deras motiv till varför de föredrar att dricka vanlig läsk respektive lightläsk. Det är även av intresse att undersöka eventuella könsskillnader. MetodUndersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning med intention att beskriva ungdomars läskkonsumtion. Valet av undersökningsmetod syftade till att ge bredd åt undersökningen. Undersökningen gjordes på tre stycken 0-9 skolor i Vellinge kommun. Undersökningen var en totalundersökning på årskurserna 7-9 vilket resulterade i att inget urval gjordes. Sammanlagt medverkade 221 elever i undersökningen.ResultatGenom undersökningen framgår det att de flesta, d.v.s. 163 stycken (73,8 %) av de medverkande eleverna dricker läsk 1-3 gånger per vecka. Resultaten visar även att pojkar har en statistiskt säkerställd benägenhet att dricka mer läsk än flickor. Vid valet av vanlig läsk respektive lightläsk är vanlig läsk populärast då 162 av de medverkande eleverna föredrar att dricka vanlig läsk medan endast 56 elever föredrar att dricka lightläsk.SlutsatsUngdomarna tycks vara belysta kring de aspekter som media berört gällande sockrets och sötningsmedlenas tänkbara effekter på hälsan, men saknar kunskap kring de faktiska bevis som finns. Därför är det viktigt att både föräldrar och skola figurerar som förebilder och visar var man står gällande hälsofrågor. Detta för att på sikt kunna få bukt med dagens ökande ohälsa bland barn och ungdomar. Dagens barn och ungdomar behöver både undervisning i och redskap till att utveckla en hållbar hälsosam livsstil. / The pros and cons debate on the issue to what effect sugar has on our health, is widely spread today. During recent years liquid sugar has been identified as a major cause to the increasing health problems. The purpose of this thesis is to examine young peoples habits regarding consumption of soft drinks and to find out their motives and preferences for ordinary soft drinks respectively light soft drinks. It is also of interest to search for any variation in habits between the sexes. The survey, which included all students (221) at three 0-9 schools, was conducted by means of questionnaires in an opinion poll with the over all intention to describe young peoples consumption of soft drinks. The research shows that most young people drink soft drinks 1-3 times a week and that boys significantly drink a larger amount of soft drinks than girls do.The result also show that it is more popular to drink ordinary soft drinks than to drink light soft drinks.

Diabetes utgör idag ett växande globalt folkhälsoproblem. Antalet diabetiker beräknas vara 360 miljoner fram till år 2030 (WHO, 2005). Utvecklingen från ett traditionellt liv till en modern livsstil med stress, ökat födointag och mindre motion är några av nyckelfaktorerna i utvecklingen av diabetes typ 2. Sekundär preventiva åtgärder vid diabetes typ 2 är en hälsosam kost i kombination med motion, för att förebygga utvecklingen av komplikationer relaterade till sjukdomen. Syftet med studien var att undersöka vilka sekundära preventiva insatser som finns, för att få patienter med diabetes typ 2 att uppnå god metabol kontroll med fokus på kost och motion samt hur sjuksköterskan kan utnyttja detta i sitt omvårdnadsarbete. Metoden var en litteraturstudie och bygger på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Coping och kunskap tillsammans med individinriktade beteendeförändringsmodeller är viktiga redskap på vägen för att lyckas uppnå en hälsobefrämjande livsstil. Resultatet visade att en kombination av hälsosam kost, ökad fysisk aktivitet och socialt stöd har en positiv effekt på den metabola balansen. / Diabetes constitutes a growing global national health problem and it is estimated that 360 miljon individuals vill have diabetes by the year 2030 (WHO, 2005). The older social life has developed into a modern lifestyle with stress, increased consumption of food and decreased exercise and these issues are main factors leading to diabetes type II. The secondary preventive measures for diabetes type II is a healthy diet combined with exercise, to prevent the complications related to diabetes. The aim of the study was to investigate which secondary preventive efforts there are for patients with diabetes type II in able for them to achieve a good metabolic control, focusing on diet and exercise and how the nurse can utilize this in the nursing work. The study was a literature study which was based on eight scientific articles with qualitative and qvantitative approach. Coping and knowledge together with individual concentrated behavior changing designs are important tools in able to achieve a healthy further lifestyle. The results indicated that a combination of a healthy diet, increased physical activity and social support have a positive effect on the metabolic balance.

Bakgrund Diabetes mellitus typ 2 är en folkhälsosjukdom som ständigt växer både i Sverige och globalt. Egenvårdsåtgärder sätts in i tidigt skede av behandlingen där kostförändringar har en central del.Sjukdomen innebär ofta behov av förändringar gällande kost, motion och livsstil i resten av livet samt för många innebär det även regelbunden medicinering. Kunskap och förståelse kan vara viktiga faktorer för att anpassa sig till den nya livsstilen. I sjuksköterskans ansvar ingår att främja hälsa och att vägleda patienten till en hälsosam livsstil, detta genom att se till personens egenvårdsbehov och utifrån det bidra med stöd samt kunskap. Med kunskap och bättre förståelse om vad kostförändringar har för påverkan på individen kan sjuksköterskor bättre hjälpa, stödja samt förbättra personers upplevelser.  Syfte Att undersöka upplevelser av att genomföra förändringar av kostvanor hos personer med diabetes mellitus typ 2. Metod Självständigarbetet är skriven enligt en litteraturöversikt som metod. Sökning för litteratur söktes via de två databaserna PubMed och Cinahl Complete där tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar valdes ut. Dessa kvalitetsgranskades sedan enligt Friberg (2017) granskningsmodell och granskningsfrågor innan resultatet sammanställdes.  Resultat Resultatet delades upp och presenterades i tre huvudteman, dessa var: känslomässiga och fysiska aspekter av kostförändringar, faktorer som utmanar eller begränsar samt faktorer som underlättar eller stödjer. Slutsats Kostförändringar ses ofta som begränsande och utmanande att tillämpa. Bristande kunskap kring kostförändringar bidrog till osäkerhet och mer djupgående information från vårdpersonal önskades ofta. Utomstående stöd ansågs även hjälpsamt. / Background Diabetes mellitus type 2 is a public health disease that is constantly growing both in Sweden and globally. Self-care measures are introduced in the early stages of treatment, were dietary changes play a central role.The disease often involves a need for changes in diet, exercise and lifestyle for the rest of their life’s and for many it also involves regular medication. Knowledge and understanding can be important factors in adapting to the new lifestyle. The nurse’s responsibility is to promote health and guidance the patient to a healthy lifestyle by adressing their self-care needs and providing support and knowledge. With knowledge and a better understanding of the impact of dietary changes on the individual, can nurses better help, support and improve people's experiences. Aim Was to investigate experiences of implementing changes in dietary habits among people with diabetes mellitus type 2. Method The independent work is written according to a literature review as a method. Search for literature was searched via the two databases PubMed and Cinahl Complete where ten qualitative scientific original articles were selected. These were the quality reviewed according to Friberg’s (2017) review model and review questions before the results were complied. Results The results were divided and presented in three main themes, these were: emotional and physical aspects of dietary changes, factors that challenge or limit and factors that facilitate or support. Conclusions Dietary changes are often seen as limiting and challenging to apply. Lack of knowledge about dietary changes contributed to uncertainty and more in-depth information from health professionals was desired. External support was alsoconsidered helpful.

<p>This paper deals with diet and gender in the early roman iron age in Sweden. Human bone and tooth material from the Iron Age cemetery at Bjärby in Kastlösa parish on the island of Öland have been analysed for stable carbon and nitrogen isotopes. 21 individuals were sampled. Where possible 4 samples were taken from each individual, from the first, second and third molar respectively and from one compact bone. By doing so it is possible, at least in theory, to trace intra-individual diets throughout life. In total, 64 samples were analysed by isotope ratio mass spectrometer. The low [delta]13C values indicate a diet based mostly on terrestrial resources, while the high [delta]15N values indicate some significant marine input. This discrepancy may be explained by an intake of freshwater fish or meat from suckling animals. The isotope values do not indicate any significant dietary reliance on cereals. Some gender differences in diet were observed. The [delta]15N values of the women were higher than those of the men, indicating a higher tropic level throughout life. The third molar [delta]13C values of the men were higher than those of the women, indicating a somewhat more substantial marine input during the teenage years.</p>