Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur sjuksköterskan genom olika viktminskningsmetoder kan förebygga följdsjukdomar. Resultatet redovisar följande metoder: Tallriksmodellen, lågkaloridieter, kolhydratdieter, medelhavskost, ätbeteendemönster, information/undervisning, livsstilsförändringar och medicinsk behandling. / The purpose with this litterature review is to investigate how the nurse through different wirht-loss methods can prevent complications. The result presents the following methods: The Swedish plate model, low calorie diet, carbohydrate diet, mediterranian diet, eating behaviours, information/teaching, life-style changes and medical treatment.

Glukosintolerans och diabetes typ 2 blir allt vanligare. Det är en negativ utveckling som sker världen över. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad sjuksköterskan kan göra för att hjälpa patienter med nedsatt glukostolerans att genomföra bestående livsstilsförändringar. Resultatet från tolv vetenskapliga artiklar sammanställdes med Leininger’s omvårdnadsteori om culture care som teoretiskt ramverk. Resultatet visade på att för att åstadkomma en varaktig förändring av livsstil är det viktigt med en kontinuerlig patientkontakt under en längre tid, där konkreta och praktiskt tillämpbara individualiserade råd om kost och motion ges. Viktigt för sjuksköterskan är att använda de hjälpmedel som finns, samt att man samverkar med andra professioner inom hälso- och sjukvården. Det är även av vikt att ha Sunrise-modellen i åtanke för att kunna ge en individanpassad vård i ett mångkulturellt samhälle. / Glucose intolerance and diabetes mellitus type 2 are becoming more common. This is a worldwide negative development. The goal with this literature review was to examine what the nurse can do to help patients with impaired glucose tolerance to carry through changes of lifestyle that will last over time. The result from twelve scientific articles was synthesized with the nursing theory of culture care according to Leininger as a theoretical framework. The result showed that to accomplish a durable change of lifestyle is it of importance to keep a continuous contact with the patient for a longer period of time, where specific and applicable individualised advise on diet and exercise are given. It is important that the nurse uses existing tools and co-operates with other healthcare professions. It is also of importance to keep the Sunrise model in mind to be able to give individualised care in a multicultural society.

Bakgrund Barns matvanor grundläggs tidigt i livet. För att växa och utvecklas optimalt behöver maten som serveras till barnet vara näringsrik. Det är viktigt att se till helheten då varje måltid inte behöver vara näringsmässigt komplett. År 2003 publicerades kostundersökningen Riksmaten Barn som visade att barns matvanor var ofördelaktiga, och skiljer sig från den typ av kost som rekommenderas i de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR). Det finns flera faktorer som påverkar vilken mat som serveras till barn, däribland vårdnadshavarens utbildningsnivå och ålder. Syfte Undersöka vårdnadshavares val av livsmedel till barn i åldrarna 1–6 år samt om det fanns skillnader i livsmedelsval beroende på utbildningsnivå och ålder. Metod En kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökningen genomfördes i september 2023. Totalt deltog 798 personer i studien varav 1 uteslöts. Data bearbetades och analyserades därefter med hjälp av Chi2-test, Kruskal-Wallis Test och Mann-Whitney U-test. Resultat Majoriteten av deltagarna var kvinnor och de flesta deltagarna hade en högre utbildningsnivå. Andelen deltagare som uppskattade att deras barn åt följande livsmedelsgrupper minst en gång per dygn var: 64,2% för frukt och bär, 49,3% för grönsaker och 18,6% för grova grönsaker och rotfrukter. Andelen deltagare som uppskattade att deras barn åt hel fet fisk samt hel mager fisk färre än tre gånger per månad var 71,8% respektive 67,4%. Resultatet visade på några skillnader beroende på deltagarnas utbildningsnivå och ålder, till exempel uppskattade deltagare med högre utbildningsnivå att deras barn åt frukt, bär och grönsaker oftare än barn till deltagare med lägre utbildningsnivå. Slutsats Många deltagare uppskattade att deras barns intag av frukt och bär följde rekommenderat intag från Livsmedelsverket. För flera livsmedelsgrupper, som till exempel grova grönsaker och rotfrukter, var andelen som uppskattade barnets intag utanför rekommendationen större. Denna studie fann några skillnader mellan deltagarnas utbildningsnivå, ålder och deras uppskattning av barnets intag, vilket indikerar att det finns ett visst utvecklingsbehov där insatser riktade mot specifika grupper kan behövas.

Bakgrund: Mat och måltider kan intas på olika sätt; med familjen, med vänner eller ensam. Familjemåltider och kompismåltider är två olika typer av måltider som ungdomar naturligt har i sin vardag. Forskning menar att familjemåltider värderas högt medan kompismåltiderna är ett sätt att umgås och skapa relationer med kompisar. Mat kan förebygga folksjukdomar och den sociala samvaron i en måltid uppskattas av ungdomar men det som äts i de olika måltidssituationerna påverkas av vem man äter med – familj, kompisar eller ingen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ungdomars syn på hemlagad mat, måltider och att äta tillsammans. Metod: Data samlades in genom 14 semistrukturerade kvalitativa intervjuer baserade på en frågeguide med öppna frågor. För att rekrytera intervjupersonerna kontaktades rektorer och HKK-lärare på grundskolor i två svenska kommuner. Intervjupersonerna hade fyllt 15 år och gick i årskurs nio. Exklusionskriterierna var framför allt geografiska. I enlighet med de fyra etiska huvudkraven behandlades all data konfidentiellt. Intervjupersonerna och deras skolor gavs fingerade namn. Resultat: Studiens deltagare upplevde hemlagad mat och familjemiddagar som norm. Hemlagad mat upplevdes generellt som nyttigare; fisk och köttbullar som man själv lagat var nyttigare eftersom man visste vad som fanns i. Det var vanligare att äta ute med kompisar än med familjen och kompismåltiden upplevdes som roligare än familjemåltiden men i kompismåltiden gavs onyttigare mat som pizza och hamburgare företräde. Slutsats: Vi ser utifrån vårt resultat att det finns ett gap mellan ungdomars kunskap om nyttig mat och deras förmåga att tillämpa denna kunskap i måltidssituationer utanför familjen. Vi ser därför en möjlighet att använda den här studiens resultat till att hitta nya undervisningskanaler där vi kan främja förmågan att välja nyttig mat i alla sammanhang. / Background: Food and meals can be consumed in various ways; with family, friends or alone. Research claims that family meals and meals with friends are different kinds of meals occuring naturally in day-to-day of youth. Research points to the appreciation of family meals whilst meals with friends constitute a way to hang out. Healthy food is known to being able to prevent some national diseases and being toghether is appreciated by youth. What is actually eaten in different meal situations, however, is affected by with whom you dine with – family, friends or no-one. Objective: The objective of this study was to inquire into youth’s view on food, meals and eating together. Method: Data was collected through 14 semi-structured qualitative interviews based on a guide with open end questions. To recrute the interviewees, principals and home economics teachers in compulsory schools in two Swedish communes were contacted. The interviewees had turned 15 and were in the final year of compulsory school. The exclusion criteria were mainly geographical. In compliance with the ethical demands, all data was treated confidentially and the interviewees and schools received ficticious names. Results: The participants perceived home cooked food and family dinners as norm. Home cooking was generally perceived as healthier; fish and meat balls prepared by one self was seen as healthier since one knew what was in them. It was more common to eat out with friends than with family and meals with friends were percieved as more entertaining than family meals. Meals with friends were often spontaneous acts where more unhealthy food, like pizzas and hamburgers, were prioritized. Conclusion: We can detect a gap between youth’s knowledge on healthy food and their ability to apply that knowledge in meal situations outside of the family. We therefore see a possibility to use the result of this study to find new channels of education so that youth can develop the ability to apply previously aquired knowledge on the importance of healthy food also when eating with friends.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är en global folksjukdom. Typ 2-diabetes kan orsaka allvarliga medicinska komplikationer för människor. Livsstilsförändringar i form av regelbunden motion, goda matvanor, rökningstopp, mindre intag av alkohol, minskad stress och viktminskning är viktiga för patienterna. Dessa åtgärder är en del av behandlingen av typ 2-diabetes. Allt fler personer med typ 2-diabetes står inför utmaningar att upprätthålla en förändrad livsstil. Därför är personcentrerat omvårdnadsarbete, där sjuksköterskan har en stödjande roll, viktigt vid genomförandet av livsstilsförändringar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vuxna personers upplevelse av vilka faktorer som påverkar genomförande och efterlevnad av livsstilsförändringar i samband med diabetes mellitus typ-2. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt som bygger på studier med kvalitativ design. Arbetet baserades på åtta vetenskapliga artiklar, som analyserades med utgångspunkt i Fribergs fyra stegs modell. Resultat: Resultatet visar på olika faktorer som påverkar en persons motivation till att genomföra livsstilsändringar vid typ 2 diabetes mellitus. Det identifierades två huvudkategorier av vilka faktorer personer med typ 2 diabetes upplever påverkar genomförande och efterlevnad av livsstilsförändringar: Yttre faktorer och Inre faktorer. Huvudkategorin Yttre faktorer består av fyra underkategorier: Att uppleva olika aspekter av information, Att uppleva kulturens betydelse, Att uppleva betydelsen av det sociala sammanhanget och Att uppleva betydelsen av mätbara värden. Huvudkategorin Inre faktorer består av två underkategorier: Att uppleva betydelsen av den psykiska hälsan samt Att uppleva betydelsen av det egna ansvaret: att ta tillbaka makten. Slutsats: Livsstilsförändring är det första steget i behandlingen och en del av patientens egenvård vid behandling av typ 2-diabetes. Varje patient är unik med sina egna erfarenheter och sjukdomar, vilket ställer krav på att sjuksköterskan ska planera och genomföra hälsofrämjande omvårdnad utifrån en personcentrerad vård. Denna studie visade att det är nödvändigt att förstå vikten av en hälsosam livsstil för att en person ska kunna ändra sin livsstil.

No description available.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en av de sjukdomar som växer snabbast i världen. Sjukdomen kännetecknas främst av förhöjda blodglukosnivåer, som ofta beror på övervikt och fysisk inaktivitet. Av den anledningen är fysisk aktivitet och kost två byggstenar i egenvården inom diabetesbehandlingen. Som sjuksköterska är det därför viktigt att kunna stödja patienterna till livsstilsförändringar.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av egenvård med fokus på fysisk aktivitet och kost vid diabetes mellitus typ 2.  Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Databassökningen genomfördes i Cinahl och PubMed. Fribergs femstegsmodell användes för att analysera de valda studierna. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Huvudkategorierna var: Svårigheter i vardagen, Relationer till andra har betydelse samt Information och kunskap.  Konklusion: Resultatet visade att personer med diabetes mellitus typ 2 har olika erfarenheter av egenvård med fokus på fysisk aktivitet och kost. Erfarenheterna var både positiva och negativa. Som sjuksköterska är det viktigt att veta vilka erfarenheter som personer har för att kunna hjälpa och stötta dem till livsstilsförändringar. Nyckelord: Diabetes mellitus typ 2, egenvård, erfarenheter, fysisk aktivitet, kost / Background: Diabetes mellitus type 2 is one of the fastest growing diseases in the world. The disease is mainly characterized by elevated blood glucose levels, often due to obesity and physical inactivity. Therefore physical activity and diet are two key elements in diabetes self-management. As a nurse, it is therefore important to be able to support patients in making lifestyle changes.  Aim: The aim of the study was to describe person's experiences of self-management focusing on physical activity and diet in diabetes mellitus type 2. Methods: A literature review based on nine qualitative studies. The database search was conducted in Cinahl and PubMed. Friberg's five-step model was used to analyze the selected studies. Results: The analysis resulted in three main categories and nine subcategories. The main categories were: Difficulties in everyday life, Relationships with others and Information and knowledge.  Conclusion: The results showed that person with type 2 diabetes mellitus have different experiences of self-management with a focus on physical activity and diet. The experiences were both positive and negative. As a nurse, it is important to know what experiences person have in order to help and support them to make lifestyle changes. Keywords: Diabetes mellitus type 2, self-management, experience, physical activity, diet

I detta självständiga arbete har jag undersökt hur lärare i årskurs 1–3 beskriver sitt arbete med hälsofrågor för att göra eleverna medvetna om mat och motion. Fokus ligger på lärares undervisning i naturvetenskap och hälsofrågor. Tidigare forskning visar att skolan är viktig för eleverna när det handlar om att främja fysisk aktivitet. Forskare menar också att undervisningen inom skolan ska ta upp frågor om elevers hälsa utan att moralisera och istället handla om mat och motion som kroppen mår bra av. Det är även viktigt att eleverna får vara delaktig i de frågor som rör skolans måltider. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med lärare i en mellanstor kommun i Sverige. Intervjuerna har transkriberats och därefter analyserats. Resultaten visar att lärares undervisning i varierar. I vissa fall pratar lärare om mat och motion i klassrummet. Andra lärare väljer istället att låta eleverna själva reflektera över sina kostvanor. Resultatet visar även att lärare försöker lägga in någon form av rörelse i sin undervisning för att minska elevernas stillasittande. En slutsats är att alla lärare belyser vikten av mat och att det är upp till varje enskild lärare att planera sin undervisning om kost.

Diabetes är en kronisk sjukdom som ger för höga glukosnivåer i blodet. Förekomsten av diabetes typ 2 ökar alltmer runt om i världen. Vård och behandling av sjukdomen är avgörande för att undvika risk för komplikationer och följdsjukdomar. Syftet med detta arbete har varit att ta del av erfarenheter och upplevelser av hur hälsolitteracitet påverkar möjligheterna hos patienter med typ 2 diabetes att tillgodogöra sig information de fått i hälso- och sjukvården kring sin sjukdom. Sammantaget har åtta intervjuer genomförts, fyra av informanterna var kvinnor och fyra män. Samtliga informanter utom en hade valt att engagera sig en patientorganisation. Kvalitativ metod har tillämpats genom semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av innehållsanalys. Informanterna uppgav att information de fått av hälso- och sjukvården varit begriplig. De visade på stort engagemang, kunskap, intresse och motivation att förbättra sina blodsockervärden, leva hälsosammare och omsätta råden i praktiken men upplevde att hälso- och sjukvården inte svarade upp mot en önskan av mer stöd eller var lyhörd för enskilda behov. Hälso- och sjukvården tycks sakna resurser och beredskap att möta patienterna på ett individuellt plan. / <p>Betyg i Ladok 2022-09-07.</p>

Idag har varje landsting ansvar för barn och ungdomar till och med 19-års ålder att erbjuda skattefinansierad, fullständig och regelbunden tandvård samt specialisttandvård. Tandhygienisten bör kunna möta ungdomar som befinner sig i olika situationer och utifrån detta föreslå förbättringar. Syftet med ett bra samarbete mellan tandhygienist och tonåringen är att väcka intresse och motivation för förebyggande tandvård. En tidigare studie har visat att tandvårdspersonal väljer att ge kostinformation i hälften av fallen och kostrådgivning i vart femte fall. Tradition, kultur och ursprung har stor betydelse för en individs kostvanor d.v.s. hur mycket individen äter, vad den äter och intagsfrekvens. Enligt den svenska Tandvårdslagen har alla barn och ungdomar rätt att få den tandvård och information de behöver oavsett vilken socioekonomisk status de har. För att kunna genomföra studien skickades etikprövning in till etisk kommitté på Malmö högskola för godkännande. Därefter valdes fyra tandhygienister på två olika kliniker i Malmö. Intervjuerna gjordes på respektive arbetsplats. Tandhygienisterna fick inte tillgång till intervjufrågorna innan intervjutillfället. Denna studie har visat att två av fyra tandhygienister valde att ge ytlig information angående kost, kostvanor och karies till 13-åringar oavsett socioekonomisk status. De två andra tandhygienisterna valde att ge djupare information till de barn och ungdomar som hade bristande kunskap. Oftast hade dessa barn och ungdomar ett socioekonomisk låg status.