SyfteSyftet med denna studie var att undersöka kostkunskaper hos specialidrottslärare och elever inom uthållighetsidrott på svenska riksidrottsgymnasium.MetodEn validerad enkät användes för att undersöka vilka kostkunskaper elever och specialidrottslärare har. Enkäten innehöll 79 frågor indelat i fem kluster med fokus på olika ämnen inom kost. Ett godkänt resultat krävde minst 60 rätt. För att jämföra enkätresultat och kunskaper hos specialidrottslärare och elever och mellan elever i olika årskurser användes ”Χ2-test for independence” (”Chi två”-test). Alfanivån för statistisk signifikans bestämdes till <0,05.Resultat Totalt deltog 68 st elever och 11st specialidrottslärare. Studiens resultat visar att kostkunskaperna mellan specialidrottslärare och elever skiljer sig, då specialidrottslärarna har signifikant bättre kostkunskaper än eleverna totalt sett (X2 = 9,7; p = 0,0018). Jämförelse av resultat i de olika klustren visar att specialidrottslärarnas kostkunskaper var signifikant bättre än elevernas i två av fem kluster. Resultatet visar också skillnader i kostkunskap mellan de olika årskurserna där årskurs 3+4 har signifikant större andel godkända resultat (X2 = 5,3; p = 0,021)SlutsatserUtifrån resultatet i denna studie kan slutsatser dras att cirka två tredjedelar av eleverna som besvarade enkäten inte nådde godkänd nivå avseende kostkunskaper medan cirka fyra femtedelar av specialidrottslärare nådde nivån för godkända kostkunskaper. Det är speciellt kring makronutrienter, energiintag och återhämtning som eleverna, oavsett årskurs, visar bristande kunskap. / PurposeThe purpose of this study is to investigate nutrition knowledge of coaches and students in endurance sports at Swedish national gymnasium.MethodsA validated questionnaire was used to investigate what nutrition knowledge students and coaches have. The questionnaire contained 79 questions divided into five cluster focusing on different topics about nutrition. Approved results required at least 60 correct answers. In order to compare the results from the survey and nutrition knowledge of coaches and students the ”Χ2-test for independence” was used. The statistical significance level was determined at <0,05.ResultsThe total number of participants was 68 students and 11 coaches. The result from this study show that the nutrition knowledge between coaches and students are different. Coaches have overall significantly better nutrition knowledge than the students (X2 = 9,7; p = 0,0018). The result in the different clusters shows that coaches have significantly better nutrition knowledge than the students in two of five clusters. Depending on which grade the students attend, some differences in nutrition knowledge can be seen where grade 3+4 have significantly larger proportion of students with approved results (X2 = 5,3; p = 0,021).Conclusions Based on the results from this study the conclusion is that two-thirds of the students who answered the questionnaire did not reach the approved level of nutrition knowledge. Of the coaches, four fifths reached the approved level of nutrition knowledge. It is especially about macronutrients, energy intake and recovery the students show low nutrition knowledge.

Sammanfattning  Bakgrund Minskad köttkonsumtion är en vinst för hälsan och miljön. Globalt sker klimatförändringar och högt köttintag ökar risken att drabbas av sjukdomar. För ungdomars konsumtionsmönster spelar en rad olika faktorer in och skolundervisning inom hållbar utveckling utbildas elever om medvetna val med positiva miljö- och hälsoeffekter.  Syfte Studiens syfte var att undersöka konsumtionsfrekvens av rött kött och charkuterier samt inställningen till hur olika hälso- och miljöaspekter påverkar det individuella matvalet hos elever i årskurs 9 på landsbygden.  Metod Datainsamlingen gjordes via webbenkäten Google Forms under våren 2020. Alla 116 deltagare rekryterades från två skolor i Västsverige och norra Mellansverige. Data analyserades i Excel och SPSS, signifikanstest gjordes genom Chi-2 med signifikansnivå p- <0,05.  Resultat De elever som uteslöt kött helt i sin kosthållning bestod av 3%, 97% var blandkostare. Pojkarna konsumerade rött kött och charkuterier 2,5 gånger oftare än flickorna (p<0,00005). Klimatet var inte särskilt betydelsefullt för elevernas matval. När det gällde betydelsen av olika hälsoaspekter för deras matval var det varken mer eller mindre viktigt. Familjens matvanor och att kunna prestera i skolan ansågs påverka matvalen i störst utsträckning.  Slutsats Utifrån resultaten finns det anledning att öka intresset för hur matval påverkar hälsa och klimat hos ungdomar på landsbygden. Undervisning i hem- och konsumentkunskap kan bidra till en positiv utveckling kring detta. En nackdel är de få undervisningstimmarna vilket gör ämnet till skolans minsta.

Denna litteraturstudie tar sikte på att belysa hur proteinkonsumtion påverkar en atlets fysiska uthållighetsförmåga. För att kunna maximera sin uthållighetsprestation behöver atleter protein för att bland annat ersätta använd energi. Atleter behöver även protein för att tillgodose musklerna med essentiella aminosyror för optimal återuppbyggnad. Det resulterar i att proteinintaget delvis blir avgörande för hur kroppen svarar på träningsinsatsen. Beroende på typ av sportutövning såväl som individuella skillnader så har dock olika atleter olika nutritionella behov. Folkhälsomyndigheten följer WHO:s rekommendation gällande ett generellt dagligt proteinintag på 0,8gram per kilo kroppsvikt för vuxna. Elitidrottare rekommenderas däremot ett dagligt proteinintag på 1,4–1,8gram protein per kilo kroppsvikt. Studier som analyserar nutrition i relation till fysisk prestationsförmåga baseras främst på manliga studiedeltagare. Det har dock etablerats att det finns könsbaserade skillnader när det kommer till metabolism under uthållighetsträning. Män är mer beroende av kolhydrat- och proteinkällor under uthållighetsträning än vad kvinnor är. Detta beror sannolikt delvis på skillnader i koncentrationsnivåer av hormonet östrogen. Sammanfattningsvis visar resultaten att idrottande atleter har ett högre proteinbehov än människor som inte tränar. Ett ökat proteinintag visar sig dock inte systematiskt öka en atlets uthållighetsprestation. Däremot finns en samstämmighet kring att ett ökat proteinintag reducerar stressmarkörer vid en hög fysisk belastning. Detta tyder på att proteinmängden påverkar prestationsmöjligheten sett under en längre tid. Dessutom visar det att proteinintaget reducerar skaderisken, vilket bör vara essentiellt för atleter vars träningsmöjligheter minimeras vid skada. Därtill tyder granskade studier på att humöret efter fysisk ansträngning förbättras med ett ökat proteinintag vilket också är av intresse. Den proteinmängd som bör intas av atleter som vill maximera sin uthållighetsträning är 1,45g/kg/d för kvinnliga atleter och 1,74g/kg/d för manliga atleter. Båda värden är inom spannet som folkhälsomyndigheten rekommenderar för elitidrottare. Men det är av vikt att i framtiden belysa könsbaserade skillnader för att främja mer jämlika kunskapsförhållanden mellan kvinnliga och manliga atleter.

The purpose of this study is to show how educators in preschool teach children about the diet’s importance for health. We have used a quantitative method in the form of a questionnaire to get answers to our research questions. The questionnaire consisted of mostly closed questions and was answered by 206 educators in Swedish preschools. The survey was distributed via e-mail to educators in two swedish municipalities and via groups on Facebook for teachers and preschool teachers. We investigate the possible influence of various factors on teaching and in this way the framework factor theory permeates our entire work. The result shows that teaching about the diet´s importance for health in preschool may be influenced on the basis of constitutional, organizational and physical frameworks. The conclusion is that the participants of the study say that they teach more about the importance of diet for the body's functions than they do about the nutritional content of diet. Teaching also takes place to a greater extent if the educators have received further education in the subject. / Syftet med den här undersökningen är att visa på hur pedagoger i förskolan undervisar barnen kring kostens betydelse för hälsa. Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en enkät för att få svar på våra forskningsfrågor. Enkäten bestod av mestadels slutna frågor och besvarades av 206 pedagoger i förskolan. Enkäten distribuerades via e-mail till pedagoger i två svenska kommuner och via grupper på Facebook för lärare och förskollärare. Vi undersöker olika faktorers möjliga påverkan på undervisningen och på så sätt genomsyrar ramfaktorteorin hela vårt arbete. Resultatet visar att undervisningen kring kostens betydelse för hälsa i förskolan kan påverkas utifrån konstitutionella, organisatoriska och fysiska ramar. Slutsatsen är att deltagarna i undersökningen anger att de undervisar mer kring kostens betydelse för kroppens funktioner än vad de gör kring kostens näringsinnehåll. Undervisning sker också i högre grad om pedagogerna har fått fortbildning inom ämnet.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som har en ökningstendens på den globala nivån. Sjukdomen påverkar hela kroppen i form av allvarliga komplikationer samt har en signifikant sammankoppling med livsstil, där kost och fysisk aktivitet spelar en betydelsefull roll.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar vid diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturöversikt som bygger på åtta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ metod. Valda artiklar kvalitetsgranskades med ”Statens beredning för medicinsk och social utvärdering” (SBU) granskningsmall ”Bedömning av studier med kvalitativ metodik”. Databaserna Cinahl och PubMed användes under datainsamlingen. Resultatanalysen skedde utifrån Fribergs (2017) modell. Resultat: I resultatet framkom det fyra kategorier. Att känna oro för potentiella komplikationer, att göra framsteg, att få professionellt och omgivningens stöd samt att sakna kunskap om sin sjukdom. Dessa kategorier visade att livsstilsförändringar upplevdes generellt som svåra och utmanande för patienterna att genomföra. Samt att rädslan inför komplikationer, stödet från sjuksköterskan, den sociala omgivningen och positiva resultat av livsstilsförändringarna ledde fram till positiva upplevelsen i samband med livsstilsförändringarna samt ökad motivation. Slutsats: En livsstilsförändring är det första steget i behandlingen och en del av patientens egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Varje patient är unik med egna upplevelser och förutsättningar, vilket ställer krav på sjuksköterskan att utforma hälsofrämjande omvårdnad utifrån en personcentrerad vård.

Hur håller sjömän motivationen uppe att leva ett hälsosamt liv och ta hand om sig själv och sin kropp, när förutsättningarna och omgivningen är ständigt skiftande? Detta är en problemställning många ombordanställda står framför under sina perioder ute till havs med stormar, oregelbundna arbetstider, varierande kost, begränsade träningsmöjligheter och sömnbrist. Det finns säkert flera faktorer, och det de alla har gemensamt är att de kan ha en påverkan på motivationen och energinivån hos den utsatte. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka möjligheter och metoder som finns för att motivera de anställda att välja en sundare livsstil när det gäller träning och kost. För att få en så verklighetstrogen och rättvisande bild som möjligt, användes en enkätundersökning med fasta svarsalternativ, detta var för att uppnå en hög validitet och reliabilitet i arbetet. Respondenterna var svenska sjömän, på fartyg över 3000 gross tonnage. Anledningen till detta var att alla respondenter skulle ha liknande förutsättningar och arbetstider. Studiens resultat visar på att de flesta ombord vill träna och äta sund mat. Merparten påverkas positivt av att det finns möjlighet att träna, och att äta sund mat när de är ombord. Även att de får vara med att bestämma hur träningsfaciliteter ska utformas är viktigt för flertalet. Det finns brister i kommunikation och information när det kommer till att motivera och stötta varandra, här behövs mer engagemang, både från arbetsgivares sida men även mellan kollegor. / How does seafarers keep the motivation up regarding their health and self-caring while the surroundings and condition is constantly shifting? This is a problem many seafarers face under their period at sea with storms, unregular working time, variations in diet, limited training opportunities and sleeping deprivation. There are likely many more factors, and the common ground are that it does affect the motivation and energy on the afflicted. The task that seafarers could face on a working shift may include long hours and a rough environment, and a major problem is the sleeplessness between the working shifts. The purpose of this paper is to investigate which opportunities and methods that exist to motivate employees to choose a healthier lifestyle when it comes to exercise and diet. To ensure that the most realistic picture was shown, the use of a survey with structured questions was the best option, the reason for this was to obtain high validity and reliability. The respondents were Swedish seamen on Swedish ships over 3000 gross tonnage. The reason for this was that all the respondents were to have the same conditions and working hours. The study shows that the majority is willing to exercise and keep a healthy diet. They are also positively affected on the fact that the existence of opportunity for healthy variations of food and that there is a training facility available on the ship. Being a part in how the training facility are constructed and organized, also results in a positive impact on the majority of the employees. There are evidence of lack of communication and information when it comes to support and caring for one another in the crew and employer. To solve this problem, we need to see a commitment from both the employees as well as the employer.

Dagens forskning visar att barn under fem år behöver röra på sig minst 60 minuter varje dag, men görs det verkligen? Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och barns uppfattning ser ut kring begreppen kost, hälsa och rörelse och på vilket sätt pedagoger pratar med barnen om begreppen. Metoden vi använt oss av är frågeformulär som skickats ut till pedagoger som de besvarat och därefter har pedagogerna intervjuat barnen, med ett annat frågeformulär. Vår analys och resultat är tolkat utifrån den psykomotoriska teorin och måltidspedagogik.Resultatet visar att pedagogers tolkningar av kost, hälsa och rörelse samt förhållningssättet i barngruppen är lika men barnens förståelse kring begreppen är inte lika självklara. Pedagogerna anser att kost, hälsa och rörelse är viktigt men det finns tendenser som tyder på att detta budskap inte når fram till barnen som pedagogerna kanske tror och hoppas.

Today a growing number of people are transitioning to a more plant based diet. At the same time plant basedproducts often contain higher residue levels of pesticides compared to products derived from animals. Consumingmore plant based food could therefore be seen as a potential health risk. The pilot study The ClimateFriendly and Ecological Food on Microbiota (CLEAR) from 2017 examined the relationship between diet andpesticides. The 30 participants were assigned to one of three groups: control, climate-friendly and ecological.During the study the participants were at three occasions asked to fill in a questionnaire concerning, amongother things, eating habits. They were also asked to leave a urine sample, which was analyzed for residuesof four pesticides. This thesis analyzed the two pesticide residues associated with fungicides: propamocarband ethylenethiourea. These two residues were combined to a single variable. The thesis aims to answer thetwo following questions: Are there any differences in residue levels of fungicides between people who follow aconventional, climate friendly or ecological diet? What is the relationship between the consumption of plantbased food (vegetables, fruit, cereals etc.) and residue levels of fungicides? These questions were previouslyexplored by Berg (2018) with an ANOVA-model and by examining correlations. Berg found no significantdifferences between the groups and no strong correlations between residues of fungicides and food intake.In this thesis we instead attempt to answer the questions using Bayesian multilevel models, which are moresuited to the structure of the data compared to methods that have been used previously. The analysis showsthat there are no differences in residue levels between those who were prescribed a conventional, climatefriendly or ecological diet. There are also no unequivocal relationships between residue levels and food intake.However, posterior probabilities show that it is likely that the residue levels are lower for the ecological groupcompared to the control group. Posterior probabilities also show that there are some more likely relationshipsfor the food groups cereals and rice, fruits and berries, as well as for the products wine, coffee and chocolate.To reach any conclusions regarding these relationships further studies are required. The results in this thesisare to a large degree deemed to depend on the uncertainty that follows from a small sample size. The Bayesianmultilevel models have however given a more thorough understanding of the relationships than was achievedwith previously used methods.

SAMMANFATTNING Syftet med uppsatsen har varit att undersöka beskrivningar av de abrahamitiska religionernas matregler i TV-programmet Gud så gott samt jämföra det med akademiska framställningar inom den tidigare forskningen i ämnet. Frågeställningarna som har använts har varit följande:  Hur framställs religiösa matregler i akademiska texter inom de abrahamitiska religionerna? Hur framställs religiösa matregler inom de abrahamitiska religionerna i populärkulturen (avgränsat till TV-programmet)? Vilka likheter och skillnader finns det i framställningen av de religiösa matreglerna inom de abrahamitiska religionerna i akademiska texter respektive i TV-programmet Gud så gott?  Uppsatsen är en litteraturstudie av tidigare forskning i relation till programserien Gud så gott där en kvalitativ innehållsanalys har ingått. I den kvalitativa innehållsanalysen tillika litteraturstudien har jag använt mig av en kvalitativ hermeneutistiska tolkningsprocess.  Den tidigare forskningen visar att det finns många likheter mellan matreglerna inom både judendomen och islam men att kristendomen skiljer sig åt på det sättet att det verkar saknas matregler. TV-programserien Gud så gott tar upp sju olika områden som berör vad vi lägger på tallriken och att mat ofta är kopplad till religion och moral men att det yttrar sig på olika sätt beroende på olika syn på Gud. Resultatet av studien visar att beroende på vilken syn vi har på Gud och beroende på var vi lever blir också synen på att följa religiösa matregler olika. Personer tillhörande en viss religion definieras ofta av vad de inte äter snarare än vad de äter.

Malignt melanom är en av de tio vanligaste cancerformerna. Insjuknandet har ökat på grund av ändrade sol- och resvanor. Utvecklingen beror främst på UV-strålningen från solen samt ökad användning av solarier. Idag är det främst de yngre kvinnorna som insjuknar. Det gäller att diagnostisera malignt melanom i ett tidigt stadie, då det ger en bättre förutsättning för överlevnaden. Sjuksköterskor ska arbeta preventivt mot ohälsa och ge information om riskfyllt beteende för att förebygga sjukdom och skada. Med tanke på detta var syftet med litteraturstudien att kartlägga riskfaktorer för malignt melanom som grund för sjuksköterskans preventiva arbete. Orems egenvårdsteori ligger till grund för studien. Litteraturstudien är baserad på elva vetenskapliga artiklar och resultatet presenteras i fem huvudteman: socioekonomiskt status, livsstilsfaktorer, sjukvårdspersonalens brister, patienternas kunskap och attityder samt individuella faktorer. Hög socioekonomisk position hade samband med ökat insjuknande och högre överlevnad. Högt intag av grönsaker, frukt och fisk hade skyddande effekt. Sjukvårdspersonalen hade bristande kommunikation om risker och för lite tid för att förmedla information om sjukdomen. Solarier användes mer bland yngre, trots att de hade vetskapen om att solarier ökade utvecklingen. Individuella faktorer såsom exempelvis ljus hud, fler fräknar och antal solbrännor under barndomen associerades med ökad utveckling av malignt melanom.Nyckelord: Kommunikation, kost, livsstil, malignt melanom, Orem, prevention, socioekonomiskt status, UV-strålning. / Malignant Melanoma is one of the ten most common cancer diseases. The disease has increased due to changed sun and travel habits. The development depends on UV-radiation from the sun and increasing use of sunbeds. Today it’s the younger women who are most affected. Malignant Melanoma has to be diagnosed in an early stage because it’s prerequisite with a better survival. The nurse should work preventive against illness and give information about risky behaviour so that diseases and injuries are obviated. Taking this into consideration the aim of this literature review was to determine risk factors for Malignant Melanoma that can be used by the nurse in the preventive work. Orem’s Self-Care Deficit Theory of Nursing underlies this study. The study was based on eleven scientific articles and the result was presented in five main themes: socioeconomic status, lifestyle, lack in the medical service, patient’s knowledge and attitude and individual factors. High socioeconomic position was associated with more illness and higher survival. A high intake of vegetable, fruit and fish had a protective effect. There was a lack in the medical service about risk communication and little information was given about the disease. It was the younger individuals who used sunbeds, even though they had knowledge about the relation between sunbed use and the development of Malignant Melanoma. Examples for individual factors which were associated with a higher development for Malignant Melanoma was fair skin, freckles and the quantity of sunburns during the childhood.Keywords: Communication, diet, lifestyle, Malignant Melanoma, Orem, prevention, socioeconomic status, UV-radiation.