Bakgrund: Osteoporos har under de senaste decennierna utvecklats till en av de stora folksjukdomarna. I Sverige drabbas cirka 70 000 människor av osteoporosrelaterade frakturer varje år och av dessa är det främst kvinnor som drabbas. Risken för att en svensk kvinna någon gång under sin livstid skall drabbas av en osteoporosrelaterad fraktur är 50 %. Hur snabbt en kvinna förlorar benmassan samt hur stor benmassa hon har från början är avgörande för om hon kommer att drabbas av osteoporos och därför är prevention i ett tidigt skede viktigt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa preventiva åtgärder för premenopausala kvinnor som kan förebygga primär osteoporos. Metod: Metoden var en litteraturstudie bestående av tio vetenskapliga artiklar baserade på kvantitativ forskning. Resultat: Resultaten visade att ett dagligt intag av gröna och gula grönsaker har en positiv effekt på benmassan. Ett års tillskott av antingen vitamin D, kalcium eller MMN-kalcium ökade Bone Mineral Density (BMD) hos kvinnor med underskott av D-vitamin. Fysisk aktivitet i form av tolv månaders high impact exercise ökade benmassan i loaded bones i nedre extremiteterna och i övre ländryggen (L1). Elitidrottare hade högre bentäthet jämfört med icke atleter och elitidrottare som utövade high impact exercise hade högre BMD än de som utövade medium impact och low impact exercie. Bentätheten ökade inte mer vid fysisk aktivitet och ett samtidigt intag av kalcium. Bentäthetsmätning och undervisning om osteoporos var effektivt för förändring av livsstil. Rökning och passiv rökning har en negativ inverkan på benmassan då de som rökte eller var utsatta för passiv rökning hade ett lägre BMD. Slutsats: Slutsatsen som drogs var att dessa resultat belyser viktiga faktorer som sjuksköterskan kan använda i det preventiva arbetet av primär osteoporos hos premenopausala kvinnor. Med kunskap från litteraturstudien kan sjuksköterskan undervisa patienter om åtgärder som är relativt enkla att ta till. Det krävs dock mer forskning för att stärka bevisen för de preventiva åtgärderna. / Background: Osteoporosis has during the last decades developed into one of the bigger common diseases. Each year around 70 000 people in Sweden suffers from fractures related to osteoporosis, with women being the majority. There is a 50 % risk that a swedish woman at some point during her lifetime will suffer from an osteoporosis related fracture. The rate at which a woman loses her bone density and how dense it initially was, determines whether she will get osteoporosis and early prevention is therefore imperative. Aim: The aim of this study was to highlight preventive measures for pre-menopausal women and prevent primary osteoporosis. Method: The method used was a literature study consisting of ten scientific articles based on quantitative research. Result: The result showed that a daily intake of green and yellow vegetables has a positive affect on density. One year of supplements with either vitamin D, calcium or MMN- calcium increased the Bone Mineral Density (BMD) in women with a lack of vitamin D. Physical activity such as twelve month of high impact exercise increased the bone density in loaded bones in the lower extremities and in upper lumbar spine (L1). Professional athletes had a higher bone density compared with non professional athletes, and professional athletes doing high impact exercise had a higher BMD than those who practiced medium and low impact exercise. The effect of physical activity on bone density is not greater when combined with calcium intake. Measuring bone density and education regarding osteoporosis showed to be an effective way for lifestyle changes. Smoking and passive smoking has showed to have a negative effect on bone density as those who smoked or were considered passive smokers had a lower BMD. Conclusion: The conclusion of the results shows important factors needed by nurses when working to prevent primary osteoporosis in pre- menopausal women. The nurse can with the knowledge from the literature study educate patients regarding measures that are rather simple to follow. However, more research is needed to strengthen and improve the evidence regarding preventive measure.

Bakgrund. Runt om i världen är det ca 383 miljoner människor som lever med diabetes. Arbetet med att ändra kost- och motionsvanor är en utmaning för de flesta. Det är inte alltid lätt att anpassa de nya rutinerna till vardagslivet, som att äta på fasta tider och äta mindre av ohälsosam mat. Därför är det viktigt att sjuksköterskan och patienten tillsamman arbetar mot en hälsosammare livsstil. Syfte. Studiens syfte var att belysa hur patienter med diabetes typ II upplever kost- och motionsförändringar.Metod. Denna litteraturstudie är baserad på 10 kvalitativa artiklar. Goodmans sju steg har använts som inspiration. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL, psycINFO och PubMed. Innehållsanalysen i studien har gjorts genom inspiration från Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat. Dataanalysen resulterade i tre teman: patienternas upplevelser av kostrestriktioner, patienternas upplevelse av motionsförändringar och patienternas upplevelser av stöd till förändring.Slutsats. Patienternas förtroende till personer omkring sig, och för sjukvården är viktigt när hen lever med diabetes typ II. Information om stödgrupper, motionsgrupper och andra aktiviteter som kan vara hjälpsam till ett hälsosammare vardagsliv är det viktigt att ge information om. / Background. Around the world there’re approximately 383 millions living with diabetes. The work to change diet- and exercise habits is a challenge for most people. It isn’t always easy to adapt the new routines in the everyday life, such as eating regularly and eat less of the food that is unhealthy. Therefore it’s important that the nurse and the patient work together towards a healthier life. Aim. The aim was to illustrate how patients with type II diabetes experience changes in diet and exercise. Method. This literature study is based on 10 qualitative articles. Goodman’s seven steps have been used as an inspiration. The literature search was performed in the databases CINAHL, psycINFO and PubMed. The content analysis in this study was performed by inspiration from Graneheim and Lundman’s content analysis. Results. The data analysis resulted in three themes: Patient’s experience on diet restriction, patient’s experience on exercise changes and patient’s experience on support for change.Conclusion. The patient’s confidence in the people around them, and for the health care is important when you’re living with type II diabetes. Information about support groups, exercise groups and other activities that can be helpful towards a healthier everyday life is important.

Ben Hamida, H & Haleemi, H. Förstärkning av egenvårds förmåga hos patienter med diabetes typ 2 avseende kost och motion. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2012. Abstract Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk ämnesomsättningssjukdom som orsakas av bl a ärftlighet, övervikt, fysisk inaktivitet och ohälsosam kost. Rekommendationer för egenvård för denna patientgrupp består därför av regelbunden motion och att äta en mer hälsosam kost. Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med diabetes typ 2 beskriver åtgärder för att förstärka förmågan till egenvård avseende kost och motion. Metod: En litteraturstudie har gjorts där 10 kvalitativa artiklar analyserats och granskats. Resultat: Det går att förstärka egenvårdsförmågan hos patienter med diabetes typ 2 så att de förbättrar sin kost och ökar sin dagliga motion med hjälp av individanpassad information och stöd. Motiverande samtal, feedback och kontinuitet visade sig vara framgångsrika metoder för att stärka personernas förmåga till egenvård. En annan framgångsfaktor som beskrevs var även grupp anpassat stöd. Med individanpassat stöd menades att sjukvårdspersonalen visade förståelse, empati och lyssnade till patienterna medan grupp anpassat stöd innebar grupputbildning eller att utbilda hela familjen istället för enbart individen / AbstractBackground: Type 2 diabetes is a chronic metabolic disorder caused by heredity, obesity, physical inactivity and unhealthy diet. The recommendations regarding self-care activities consists therefore of regular exercising and eating a more healthy diet. Purpose: The aim was to illuminatet how patients with type 2 diabetes describe activities to promote self-care abilities regarding diet and exercise. Method: A literature review was made in which 10 qualitative articles were reviewed. Result: It is possible to promote self-care ability in patients with type 2 diabetes so that they improve their diet and increase their daily exercise with the help of individualized information and support. Motivational interviews, feedback and continuity proved to be successful methods to improve the person’s self-care ability. Another described factor of success was group activities including information, education and support. Individualised support meant that health care professionals showed understanding, empathic and was listening to the patients while group activities meant support and education and to include the entire family.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett stort folkhälsoproblem i dagens samhälle. Diabetes typ 2 för med sig stora komplikationer och riskfaktorer. Egenvård är en central del när det gäller diabetes typ 2. Kosthållning spelar stor roll när det gäller egenvård vid diabetes typ 2. För att kunna behandla sjukdomen behöver patienten ta hänsyn till kosthållningen samt sjuksköterskan bör ta hänsyn till de faktorer som påverkar kosthållningen. Det är viktigt att arbeta personcentrerat för att uppnå en god vård för alla patienter.    Syfte: Syftet med arbetet är att beskriva faktorer som påverkar följsamhet gällande kosthållning för patienter med diabetes typ 2.    Metod:​ Metoden var en litteraturöversikt med ett systematiskt urval av artiklar från två databaser PubMed och Cinahl Complete. I artiklarna användes kvalitativa, kvantitativa och mixade metoder.   Resultat: Tre teman framkom: “Kultur är en faktor som påverkar följsamhet gällande kosthållning för patienter med diabetes typ 2”, “Kunskap är en faktor som påverkar följsamhet gällande kosthållning för patienter med diabetes typ 2” och “Ekonomi är en faktor som påverkar följsamhet gällande kosthållning för patienter med diabetes typ 2”.    Sammanfattning: Resultatet visade att det finns faktorer som påverkar följsamhet gällande kosthållning för patienter med diabetes typ 2 som kultur, kunskap samt ekonomi. / Background: Diabetes type 2 is a major public health problem in today's society. Diabetes type 2 brings with it major complications and risk factors. Self-care is a central part when it comes to diabetes type 2. Diet plays a big role when it comes to self-care in diabetes type 2. In order to treat the disease, the patient needs to take diet into account and the nurse should take into account the factors that affect diet. It is important to work person-centred in order to achieve good care for all patients.    Aim: The aim of the literature review is to describe factors that influence adherence to diet for patients with type 2 diabetes.    Method: ​The method was a literature review with a systematic selection of articles from two databases PubMed and Cinahl Complete. In the articles qualitative, quantitative and mixed methods were used.   Results: Three themes emerged: "Culture is a factor that influence adherence to diet for patients with type 2 diabetes", "Knowledge is a factor that influence adherence to diet for patients with type 2 diabetes" and "Economics is a factor that influence adherence to diet for patients with type 2 diabetes".    Summary: The results showed that there are factors that influence adherence to diet for patients with type 2 diabetes such as culture, knowledge and economy.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är kronisk sjukdom som löper risk för ytterligare komplikationer såsom hjärt- och kärlsjukdomar, hjärtinfarkt och stroke. Komplikationer av diabetes är en av de vanligaste för dödsorsakerna. Sjukdomen orsakas av nedsatt insulinproduktion men det kan även förekomma vid andra faktorer som genetik, ålder, livsstilsfaktorer och fetma. Att leva med typ 2-diabetes är komplext och påverkar även livskvaliteten, därför krävs stöd. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av livsstilsförändringar relaterad till kost och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2. Metod: en deskriptiv litteraturstudie genomfördes genom att sammanställa litteratur som publicerade mellan 2013 och 2023. Totalt 11 relevanta artiklar sammanställdes för denna deskriptiva litteraturstudie med hjälp av en tematisk analys. Resultat: Författarna delade in resultatet i 3 huvudteman; faktorer som påverkar följsamhet till livsstilsförändringar, motivation till att göra livsstilsförändringar och livskvalitet. Dessa kategorier är faktorer som påverkar personens upplevelser vid diabetes typ 2. Slutsats: Författarna sammanfattade personernas upplevelser av livsstilsförändringar relaterad till kost och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2 med hjälp av tidigare studier som är relevant för arbetets syfte. Det visade sig att förändringar av kost och fysiska aktiviteter var svårt och utmanande för deltagarna. Stöd från familjer och vänner bedömdes som en viktig komponent för att förbättra personens motivation. Personerna uppskattade även sjuksköterskans insatser, som var betydande och kunde stärkas personens resurser vid livsstilsförändringar. / Background: Diabetes type 2 is a chronic disease that runs the risk of further complications such as cardiovascular disease, heart attack and stroke. Complications of diabetes are one of the most common causes of death. The disease is caused by reduced production of insulin, but it can also occur with other factors, such as genetics, age, lifestyle factors, and obesity. Living with type II diabetes is complex and also affects the quality of life, therefore support is required. Aim:To describe people’s experience of lifestyle changes related to diet and physical activity with diabetes type II as a diagnosis. Method: A descriptive literature study was conducted to compile studies that were published between the years 2013 and 2023. A total of 11 relevant articles were compiled for this descriptive literature study with the help of thematic analysis. Result: The authors categorized the results into three main themes; factors that influence adherence to lifestyle changes, motivation to make lifestyle changes and the quality of life. These categories are the factors that affect the person’s experiences with type II diabetes. Conclusion: The authors have combined the person's experiences of lifestyle changes related to diet and physical activity in diabetes type II with the help of previous studies that had similar aims as the purpose of the work. It appeared that changing diet and performing physical activities was challenging for the participants. Support from family and friends was also assessed as an important component due to improving the person’s motivation. The people also appreciated the nurse’s efforts, which were considered significant and could strengthen the person’s resources in case of changes in lifestyle.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om hälsoundervisning i idrott och hälsa samt hur de anser att undervisningen skulle kunna utvecklas på ett lärofrämjande sätt. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod i form av elevintervjuer. I studien har sex elever intervjuats från tre olika gymnasieskolor. Resultatet analyserades med hjälp av tematisk analys. Elevsvaren visar att undervisningen präglas av ett salutogent perspektiv på hälsa där fokus främst riktades mot att utveckla hälsoundervisningen kopplat till kost, både genom att belysa riskfaktorer med en dålig kost och fördelarna med en välbalanserad kost. Studiens slutsats är att eleverna har tillägnat sig övervägande del om fysisk hälsa snarare än psykisk hälsa och social hälsa. Kostundervisningen anses ha varit bristfällig. Slutligen lyfte eleverna delade meningar gällande hur hälsoundervisningen bör utformas på ett lärofrämjande sätt

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka barns matvanor, hur de anser att de mår och vad de har för kunskap om goda matvanor. Som metod har vi använt oss utav en enkätundersökning. Vi genomförde den i fem klasser i skolår 4 och 5, på två skolor i Skåne och deltagarantalet var 89 elever. Resultaten visar att de flesta av eleverna äter frukost, skollunch och middag. Det visade sig finnas en skillnad mellan pojkars och flickors ätande. Pojkarna tenderade att äta något mindre hälsosamt än flickorna. Det fanns även en skillnad i kunskapsfrågorna mellan skolår 4 och skolår 5, som visade att fler elever i skolår 5 påvisade bättre kunskap om goda matvanor. / We look at childrens food habits, how they are feeling and what they know about good food habits. Our conclusions are that most student eat breakfast, lunch and dinner. We found that there is a differense between girls and boys food habits. We could also see that students in schoolyear 5 knew more about good food habits than students in schoolyear 4.

Typ 2 diabetes är en kronisk sjukdom som inte bara är en folksjukdom i Sverige utan även ett globalt problem. Den drabbar främst äldre personer och andra riskfaktorer är bl a övervikt, bukfetma som i många fall orsakats av felaktig kost och brist på fysisk aktivitet. Dessa faktorer påverkar även utveckling av sjukdomen vad gäller kroniska komplikationer som orsakas av skador på både stora och små blodkärl. Syftet med denna litteraturstudie var att studera effekten av kost och fysisk aktivitet på personer med typ 2 diabetes och därmed påverkan på framtida kroniska komplikationer. Metoden var en systematisk litteraturstudie bestående av 15 vetenskapliga artiklar baserade på kvantitativ forskning. Flera studier visade att en hälsosam kost och regelbunden fysisk aktivitet kan förhindra komplikationer genom att ge positiv effekt på exempelvis insulinkänslighet, blodtryck, HbA1c, bukfetma och övervikt som i sin tur är riskfaktorer för kroniska komplikationer. / Type 2 diabetes is a chronic national disease in Sweden but also a global problem. It mainly affects the elderly, those that are overweight and/or have significant abdominal fatness. In many cases, the aforementioned, are caused by physical inactivity and lack of a healthy diet. These factors also affect the progress of the disease when it comes to chronic complications that are caused by injuries in both large and small blood vessels. The aim of this study is to examine the effect of physical activity and diet on type 2 diabetes patients and the affectability on chronic complications. The method used was a systematic literature review consisting of 15 scientific articles based on quantitative studies. Several studies showed that a healthy diet and physical activity can prevent complications by adding a positive effect on insulin sensitivity, blood pressure, HbA1c, abdominal fatness and body weight.

The purpose of our study was to establish whether the knowledge about vegetarian diet was enough among nurses in order to practise professional nursing. We made an empirical study based on a questionnaire. Twenty-one registered nurses answered the questionnaire that consisted of mostly open questions. The result showed that almost everyone experienced that they gave dietcounselling and many nurses mentioned that dietcounselling was important. The majority of the nurses thought that they had enough knowledge to be able in order to deliver a fundamental dietcounselling but nobody considered that they knew much about vegetarian diet. / Syftet med vår studie var att lyfta fram sjuksköterskors kunskaper om vegetarisk kost, och se om dessa var tillräckliga för professionell omvårdnad skulle kunna bedrivas. För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi en empirisk studie i form av en enkätundersökning. Tjugoen legitimerade sjuksköterskor svarade på enkäterna som bestod av till största delen öppna frågor. Resultatet visade att nästan alla upplevde att de gav kostråd och flera sjuksköterskor nämnde att kostrådgivning var viktigt. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att de hade tillräckliga kunskaper för att ge en basal kostrådgivning men ingen nämnde att de kunde mycket om vegetarisk kost.

Vårt examensarbete handlar om vad bra kost är och om elever är medvetna om vad de bör äta för att klara av dagar med skola och fritid. Vårt syfte är att med undersökningarna söka komma fram till om eleverna i skolår 6 har en medvetenhet kring vad bra kost är och om de lever som de lär. Vi har genomfört en observationsundersökning med en hel klass i skolår 6 för att få en helhet och sedan gjort en intervjuundersökning med sex utvalda elever från samma klass som vi observerade. Våra frågeställningar lyder;• Är elever i skolår 6 medvetna om hur de bör äta för att få i sig tillräckligt med näring för att orka med en hel skoldag?• Vem lär elever i skolår 6 vad man bör äta för att må bra?• Om det finns en medvetenhet hos eleverna i skolår 6 vad de bör äta, följer de då detta? Lever de som de lär?För att få svar på våra frågeställningar beskriver vi i vår kunskapsbakgrund olika teorier kring vad bra kost är och vem som har ansvaret för elevers medvetenhet kring bra kost. Vi har tittat närmare på skolans, föräldrars och medias roll. Det vi kan sammanfatta av våra undersökningar och konstatera av våra svar är att majoriteten av eleverna i skolår sex har en del medvetenhet kring vad en bra kost är och hur de bör äta. Detta får de kunskap om från både hem och skola som delar på ansvaret. Undersökningen visar också på att det finns många elever som slarvar med kosten trots medvetenheten.