This thesis deals the effect of breed cattle cows on maternal behavior and vital signs of calves after birth. This diploma thesis is a brief overview of the development of cattle breeding cows in the Czech Republic. The theoretical part consists of a summary of the knowledge of general and special cattle ethology, physiology of calfbirth, secretion of milk, physiological traits of the newborn calves and characteristics of these cattle breeds. The practical part contains of an analysis of maternal expressions of cows and calves living manifestations of Galloway breed, Aberdeen Angus brees and Hereford breed in the period since the fetus leaves the birth canal to lie down after the first calves colostrum drink. To the observed group included five pairs (cow and calf) from each of these breeds. In cows, showed differences mainly in the time that pay to licking the calf and vocalisation. In calves, especially at a time when they tried to get up for a first time, and when they stood up for a first time.

No description available.

Den psykiska ohälsan bland unga kvinnor har ökat i det svenska samhället det senaste decenniet och problemen ser ut att fortsätta. Syftet är att beskriva vad unga kvinnor med psykisk ohälsa upplever påverkar deras aktivitetsutförande och välbefinnande. Inklusionskriterierna för deltagarna i examensarbetet var att vara kvinna mellan 18-29 år med en subjektiv upplevelse av att känna/ ha känt stress, ångest, oro eller ängslan i någon omfattning. Datainsamlingen genomfördes med fyra fokusgrupper. Urvalet rekryterades genom ett bekvämlighetsurval följt av ett snöbollsurval.   Resultatet presenterades i tre övergripande teman som var förväntningar på prestation, genomförande av aktiviteter samt personliga förutsättningar. I första temat benämner deltagarna att normer, krav, identifiering samt sociala medier påverkar deras välbefinnande. I andra temat visar resultatet på att träning, socialt umgänge och egentid är aktiviteter som ökar välbefinnandet. Sista temat tar upp hur individuellt deltagarnas välbefinnande påverkas samt hur tankar, känslor och en balans av aktiviteter påverkar deltagarna.   Slutsatsen för examensarbetet är att en ökad förståelse har skapats kring vad som påverkar välbefinnandet och aktivitetsutförande. Det har givits en kännedom om aktiviteter som ökar välbefinnandet. Deltagarna har även bidragit till en ökad medvetenhet kring hur personliga förutsättningar påverkar välbefinnandet och aktivitetsutförande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socionomer inom socialtjänsten beskriver sin väg mot arbetsrelaterad ohälsa; om när socionomerna var nyutexaminerad in i arbete, när ohälsan gjorde sig kännbar, när ohälsan blev kritisk samt tiden för sjukskrivning. Forskningsmetoden har varit kvalitativ. Intervjuer med tre socionomer anställda inom socialtjänsten har genomförts med narrativ metod. Som teoretiskt perspektiv har kravkontroll-stödmodellen samt narrativ teori använts. Resultaten visar att intervjupersonerna genomgående beskriver vägen mot ohälsa som en process där arbetsrelaterad ohälsa på grund av hög arbetsbelastning, höga krav, förlust av kontroll samt avsaknad av stöd slutligen orsakade utbrändhet. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning dvs., att hög arbetsbelastning tillsammans med avsaknad av stöd och förlust av kontroll kan resultera i arbetsrelaterad ohälsa. I diskussionen lyfts vikten av introduktion för den nyutexaminerade socionomen fram.

Den här studien har syftat till att skapa djupare förståelse för landstingsanställda sjuksköterskors upplevelse av arbetstillfredsställelse med fokus på följande två frågeställningar: vilka faktorer främjar respektive hindrar arbetstillfredsställelse och vilken betydelse har arbetstillfredsställelse för valet av arbetsgivare. Studiens teoretiska ramverk har främst utgått ifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell krav-kontroll och socialt stöd. Metoden som använts för att besvara studiens syfte är av kvalitativ ansats med sex samtalsintervjuer som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visar att sjuksköterskorna överlag innehar höga arbetskrav och låg egenkontroll. Detta genom hög arbetsbelastning och små möjligheter att påverka hur arbetet ska organiseras. I förhållande till stöd ger resultatet uttryck för att olika former av stöd föreligger. Det socioemotionella stödet från kollegor är starkt medan det instrumentella stödet brister i omfattning på grund av svaga resurser vid hög arbetsbelastning. Den identifierade faktor som främjar arbetstillfredsställelse har visat sig vara kollegor, medan hindrande faktorer bland annat är arbetsbelastning, möjlighet till kompetensutveckling, lön och graden av handlingsutrymme. Huruvida arbetstillfredsställelse har betydelse för valet av arbetsgivare visar studiens resultat att fastän sjuksköterskorna är otillfredsställda med flertalet aspekter av arbetet, väljer de att stanna kvar hos landstinget som arbetsgivare. Därav tyder studiens resultat på att arbetstillfredsställelse har en liten betydelse för de intervjuade sjuksköterskorna, å andra sidan tyder resultatet samtidigt på att ett starkt socialt stöd från kollegor balanserar upp höga arbetskrav och låg egenkontroll. Detta kan tolkas som en bidragande faktor till att respondenterna både kan hantera arbetsförhållandena i stort, samt till att de väljer att stanna kvar på arbetsplatsen.

Det övergripande syftet med denna studie är att studera ett antal lärares förväntningar och vilka krav de ställer på eleverna som ska läsa teknik i årskurs 4. Studiens resultat klassificeras utifrån kunskapskrav i läroplanen och förmågor enligt teknikdidaktisk forskning. Metoder som används i studien för att samla in data är semistrukturerade intervjuer. De framkommande resultaten visar att de intervjuade lärarna lägger större tonvikt vid kunskapskraven där eleverna ska kunna dokumentera och kunna några enkla begrepp. Förmågorna som är framkommande är manuell förmåga. Slutsatser som kan dras av denna studie är att teknikämnet inte har en tydlig kursplan som vägleder lärarna i deras teknikundervisning.

Denna kandidatuppsats behandlar synen på användarmedverkan vid kravinsamling hos projektledare i svenska IT-företag. IT-system kan bidra med mycket positivt i en verksamhet - om det görs på rätt sätt efter användarens krav. För att få in användarnas krav behövs användarnas medverkan: användarmedverkan. Det råder dock en oklarhet i om användarmedverkan vid kravinsamling bidrar med positiv inverkan på IT-projekt eller inte. Denna kandidatuppsats syfte är att försöka reda ut denna oklarhet genom vår metod som innebär att intervjua projektledare på svenska IT-företag vars standardsystem konfigureras efter användarens krav. Utifrån dessa intervjuer försöker vi få fram de positiva såväl som negativa sidor med användarmedverkan vid kravinsamling enligt de intervjuade projektledarna. Vidare vill vi också reda ut vilken roll användarna egentligen har vid kravinsamlingen samt huruvida påverkan av användarmedverkan vid kravinsamling kan förutses - redan innan ett projekt har börjat. Med detta menas huruvida projektledarna redan innan projektet påbörjats, vet om användarmedverkan vid kravinsamling kommer ha positiv utgång på projektet eller inte. Kandidatuppsatsen lyfter fram hur dagens projektledare ser på användarmedverkan vid kravinsamling och dess positiva och negativa effekter. Projektledarna får också ta ställning till möjligheter och problem som presenterats i teori. Kandidatuppsatsen bygger på nämnda teori som främst består av vetenskapliga artiklar med inslag av litteratur. Jämförelser mellan nämnda teori och de intervjuade projektledarna visar på en överlag samstämmande syn på användarmedverkan vid kravinsamling i både teori och intervjuer. Respondenterna sinsemellan och teorin tycks vara väl överens om framförallt vilka positiva effekter som finns med användarmedverkan vid kravinsamling. Exempelvis är samtliga överens om att användarmedverkan i kravinsamlingsprocessen leder till bättre och mer precisa krav. Respondenterna skiljer sig samtidigt från teorin på vissa områden, exempelvis när det kommer till synen på extra resurser för att ha användarmedverkan. Det visar sig också att respondenterna menar att det går att förutse påverkan av användarmedverkan vid kravinsamling under förutsättningen att det finns kompetenta och villiga användare. / Our Bachelor Thesis in Informatic discusses the view on user-participation seen through the perspective of project managers at Swedish IT-companies. IT-systems can offer a lot of positive things in a workplace - if it is done properly after the user’s requirement. To gather user’s requirements, one needs the users to participate: user-participation. However, there is some obscurity whether user-participation in requirement gathering has a positive influence on IT-projects or not. This Bachelor Thesis in Informatic aim is to bring clearness into this problem by using our method, which contains interviewing project managers at Swedish IT-companies that have standard systems that they configure based on user requirements. Based on these interviews, we try to bring out the positive and negative aspects of user-participation in requirement gathering according to the interviewees. We also aim to find out what roles the users have during requirement gathering. We also want to know whether one can predict the outcome of user-participation in requirement gathering on beforehand. By this we refer to whether the project managers know the outcome of user-participation in requirement gathering, even before the project has started. Our Bachelor Thesis in Informatic brings out how project managers view user-participation in requirement gathering and the positive and negative effects of it. The project managers also get to take a stand to the possibilities and problems that are presented in theory. The Bachelor Thesis in Informatic is built upon this theory that contains mainly of scientific papers, with some elements of literature. A comparison between the presented theory and the interviewed project managers shows an agreed view on user-participation in requirement gathering, both in theory and in interviews. The interviewees and presented theory share the same view especially about the positive aspects with user-participation in requirement gathering. For example, they all agree on that better and more precise requirements is a positive aspect of user-participation in requirement gathering. However, the interviewees and presented theory have some differences in their point of view. One example is the view on the need of additional resource costs to have user-involvement. Regarding whether one can predict the outcome of user-participation in requirement gathering, the interviewees argue that it is possible, if one has qualified users. / User-participation User Requirement Requirement-gathering

Utvecklingen av informationssystem utförs vanligen med hjälp av en systemutvecklingsmodell där kravhanteringsaktivitetens (Requirements Engineering – RE-processen) syfte är att samla in och bearbeta kundens alla krav på systemet. Den slutliga produkten av RE-processen är en kravspecifikation där alla kraven gällande exempelvis systemets funktionalitet, syfte etc skall specificeras. Det är inte alltid självklart vilken information som en kravspecifikation bör innehålla då detta dokument kan för både kunden och leverantören ses som ett kvitto på vad som skall utvecklas och hur det skall gå till. Dokumentet skall nämligen fungera som ett underlag för de så kallade implementations- och designaktiviteterna i systemutvecklingsarbetet samt fungera som ett underlag för diskussion och kontrakt mellan leverantör och kund gällande utvecklingen av informationssystemet. Kravspecifikationen bör därför innehålla komplett och förståelig information så att detta dokument uppfyller sina syften. Därmed är det inte enkelt att veta vilken information som en kravspecifikation bör innehålla för att detta dokument skall uppfylla ovannämnda egenskaper. Då kravspecifikationen skall upprättas kan ett ramverk eller en standard tillämpas som förespråkar att viss information skall ingå. Det ramverk som är upprättat i detta examensarbete innehåller den information som jag anser bör ingå i en kravspecifikation. Utifrån detta ramverk finns det viss information som jag anser att en kravspecifikation bör innehålla just ur kontraktsynpunkt. Denna information är följande: · Informationssystemets funktioner · Informationssystemets funktionella egenskaper · Informationssystemets generella egenskaper · Utbildning · Dokumentation · Leveransdatum

Datoriserade informationssystem är kritiska ur effektivitets-, konkurrens- och överlevnadssynpunkt för de verksamheter som implementerar dem. Intressenter är personer som påverkar eller påverkas av systemet. I syfte att kunna utveckla anpassade och stödjande system är det viktigt för utvecklarna att förstå intressenterna och deras behov av systemen. Det är dock ovanligt att utvecklare får tala med verkliga intressenter direkt. De är ofta hänvisade att tala med representanter för dessa, så kallade surrogatintressenter. Företeelsen, kallad surrogering, är vanligt förekommande. Studien undersöker vilka negativa effekter surrogering kan ge på utvecklingsprocessen samt hur negativa effekter kan hanteras. Studien visar att surrogeringens negativa effekter kan ge allvarliga följder för utvecklingen. Effekterna kan även ha "mjuk" karaktär, d v s påverka människorna som berörs av utvecklingen. Trots det väljer verksamheterna av "mjuka skäl" att använda surrogering vilket tyder på omedvetenhet om riskerna. I studien ges exempel på effekter och hur surrogeringens effekter kan hanteras.

Stressrelaterade besvär och andra former av psykisk ohälsa orsakade av arbetet, är ett omdiskuterat och väl undersökt samhällsfenomen som ökat de senaste åren i Sverige. Några av de vanligaste stressrelaterade besvären är utmattning och trötthet. Forskning har visat att det existerar könsskillnader i upplevelse av stress och att olika typer av arbeten genererar olika stressnivåer hos individer. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om stress och utmattning inom arbetslivet, med särskilt fokus på skillnader mellan män och kvinnor. Krav- och kontrollmodellen lyfts fram för att förklara sambandet mellan krav och kontroll i arbetet, vilket ger en förståelse för hur graden av kontroll de anställda har påverkar effekterna av de psykiska krav som den anställde utsätts för. Även Arlie Hochschilds teori om The Second Shift presenteras, för att beskriva hur män och kvinnor på olika sätt utsätts för krav och kontroll i hemmet. Teorierna lyfts fram för att de kan bidra till en förståelse för eventuella könsskillnader i arbetsrelaterad stress och utmattning. En kvantitativ metod har använts för undersökningen av uppsatsens syfte. Det empiriska materialet som används grundar sig på en enkätstudie från 2005, som är hämtad från International Social Survey Programme. Motiveringen till att detta material används som underlag i denna studie är att det kan bidra till en förståelse för respondenternas upplevelse av stress och utmattning, samt för att kunna jämföra skillnader mellan män och kvinnor i dessa avseenden. Resultatet av undersökningen visade att det i vissa fall existerar skillnader mellan män och kvinnor gällande upplevelse av stress och utmattning. Detta resultat visade sig vid undersökningen av alla respondenter som arbetar och av alla heltidsarbetande respondenter som arbetar med människor. Dock visade resultatet att det inte fanns några signifikanta könsskillnader gällande upplevelse av stress, vid undersökningen av alla heltidsarbetande respondenter och de heltidsarbetande respondenter som inte arbetar med människor. Detta tyder på att vidare forskning bör fortsätta undersöka könsskillnader gällande stress och utmattning, eftersom resultatet kan tolkas som att det i nuläget inte går att dra generaliserande slutsatser i detta avseende.