Medarbetarsamtal har en viktig funktion i organisationer och det är oftast chefer som ansvarar för att genomföra dessa samtal. Dock är det brist på studier som berör chefers perspektiv på medarbetarsamtal och hur chefer upplever dessa. Vidare har chefer oftast en hög arbetsbelastning och medarbetarsamtal kan vara en faktor som påverkar chefers psykosociala arbetsbelastning. Studiens syfte var att undersöka hur enhetschefer upplever att det är att genomföra medarbetarsamtal och hur det påverkar enhetschefernas psykosociala arbetsbelastning. I studien genomfördes en kvalitativ intervjustudie med tio enhetschefer. Resultaten visade att medarbetarsamtal har en påverkan på enhetschefernas psykosociala arbetsbelastning. Vidare lyfter studien enhetschefers upplevelse av medarbetarsamtalet där tre olika upplevelser uppmärksammades lite extra. Det finns förbättringsområden kring enhetschefernas arbete av medarbetarsamtal, exempelvis enhetschefernas brist på tid. Vidare lyfter resultatet även många gynnsamma delar av samtalet som är både viktigt för medarbetarna, enhetscheferna och organisationen.

Den sociala arbetsmiljön för medarbetare inom socialtjänsten anses vara svårhanterlig, då medarbetare inte bara behöver förhålla sig till organisationens intressen utan även till klientens behov och önskemål. Arbetet innebär att hantera klienter i svåra livssituationer, ofta med en komplex social problematik och-/eller en beroendeproblematik i grunden. Syftet med föreliggande studier var att undersöka hur medarbetare inom socialtjänstens boendestöd upplevde sin sociala arbetsmiljö med fokus på upplevda krav och resurser. Semistrukturerade intervjuer genomförs med åtta respondenter inom socialtjänstens boendestödsverksamhet. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Den teori som låg till grund för studierna var krav- och resursmodellen (JD-R). I resultatet återfanns fem krav där emotionella krav och konflikt mellan biståndsbedömda och aktuella behov var utmärkande samt tre resurser där socialt stöd och kontroll var framträdande. De sammantagna resultaten tyder på en relativ god balans mellan krav och resurser jämfört med en stor del av tidigare forskning. Nyckelord : social arbetsmiljö, jobbkrav-resursteori, socialtjänst, stödboende.

The purpose of this study was to obtain an in-depth understanding of how first line managers in care and nursing homes experience their work situation. To answer the purpose, two questions was designed, how do the interviewees experience their work situation? How can their experiences be understood from a demand, control and support perspective? To get an answer to this, a qualitative study was conducted with semi-structured interviews. Six first line managers participated in the interviews. The theoretical starting point in the study was Karasek and Theorell's demand, control and support theory and was used both in the design of the interview guide and in the analysis of the results. They experienced, for example, that they had high demands in the form of expectations that they would be able to perform and carry out many different tasks, be available to employees, caretakers, relatives and other staff. They also had large areas of responsibility, many employees and time and quality requirements, such as being able to perform tasks within certain time frames and with good quality. In terms of control, everyone felt that they had great influence and great participation in most things. They also had both experience and skills that proved to be an asset in terms of control in and over the work. Their access and use of support turned out to come largely from colleagues with whom they stated that they often brainstormed thoughts and ideas. They also had access to support from their managers and from support functions via the internet. In summary, the results showed that the first line managers who participated had predominantly positive experiences of their work situation thanks to a good balance between demands, control and support at work. They experienced high demands at the same time as they experienced high control and good support. Demands emerged that they perceived were less reasonable in relation to their control but still not so unreasonable that it affected their work situation all the more.

Vi lever i ett samhälle som ständigt förändras vilket även innebär att nya arbetsformer växer fram. Syftet med denna uppsats är att undersöka distansarbete och dess effekter för individer boende i Sverige. De effekter som har undersökts närmare är flexibilitet, konflikten mellan arbets- och familjelivet samt hur tillfredsställd individen är med sitt arbete. Genom en kvantitativ metodansats har vi använt oss av ett befintligt data-set från International Social Survey Program (ISSP, 2015) där förvärvsarbetande deltagare mellan 18–72 år inkluderades i denna studie. Resultat visar att distansarbete ger upphov till mer flexibilitet för en individ i förhållande till arbets- och privatlivet. Vidare visar resultat att individer som arbetar på distans i större utsträckning upplever en konflikt mellan arbetet och familjen. Vi har även identifierat att kvinnor och män som har barn i hushållet upplever starkast konflikt om man jämför med personer utan barn i hushållet. Studien fann avslutningsvis ett svagt positivt samband mellan distansarbete och arbetstillfredsställelse.

Denna studie syftar till att undersöka förskolepedagogers stress i förhållande till vad de upplever för krav och resurser. Studien syftar även till att undersöka deras stress, krav och resurser i förhållande till ålder och erfarenhet. Slutligen syftar studien till att undersöka hur pedagogers stress kan påverka verksamheten.  Bakgrunden vilar på forskning om att förskolan är en av de yrkesgrupper som har störst stressrelaterade problem i Sverige. Bakgrunden vilar även på vikten av att barnen får möjlighet till en trygg anknytning till pedagogerna, vilket kan försvåras, eller inte ske alls om pedagogerna är stressade och inte mår bra på sitt arbete. Empirin i studien samlades in genom en webbaserad enkätundersökning. Den insamlade datan studerades och analyserades sedan utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, arbetsmiljö-teorin Job Demands- Resources. I denna studie kommer denna förkortas som JD-R. Studiens resultat visar att över en tredjedel av respondenterna upplever höga krav men låga resurser på arbetet, vilket JD-R hävdar sätter dessa individer i riskgrupp för negativa hälsoföljder på grund av sin arbetssituation. Studiens resultat visar även att ålder inte verkar ha en märkbar effekt på hur stressad man är på arbetet, samtidigt som yrkeserfarenheten visar en betydligt högre effekt, det visade sig att stressen minskar något ju längre erfarenhet man besitter. Studien visar vilka situationer i verksamheten som genererar en risk för att påverkas av stressen som pedagogerna upplever i olika situationer på arbetet. Baserat på studiens resultat finner vi det intressant att vidare undersöka hur andra faktorer kan ha en påverkan på pedagogers stressnivå, till exempel socioekonomiska faktorer, förskolans ekonomi samt hur det skiljer sig beroende på om man är förskollärare och barnskötare. Det vore även intressant att undersöka hur extra arbetsuppgifter påverkar stressnivån.

Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskor och skötare upplever sin psykosociala arbetsmiljö på en psykiatrisk vårdavdelning. För att kunna uppfylla mitt syfte har frågeställningar utformats, hur beskriver sjuksköterskorna och skötarna den psykosociala arbetsmiljön på sin arbetsplats? Vilka eventuella skillnader finns mellan de två personalgruppernas upplevda psykosociala arbetsmiljö? Vilka faktorer beskriver skötarna och sjuksköterskorna bidrar till en god psykosocial arbetsmiljö? Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där åtta intervjupersoner medverkade. De teoretiska utgångspunkter som använts är krav-kontroll-stödmodellen och KASAM – Känsla av sammanhang. Resultatet visar att sjuksköterskorna och skötarna på den undersökta arbetsplatsen trivs väl. De beskriver sin psykosociala miljö som god, att det finns en bra balans av krav, beslutsutrymme och socialt stöd från chefer och kollegor. De beskriver att arbetet stundvis kan upplevas stressigt och emotionellt jobbigt, men att det finns något fint i att arbeta med människor som lider av psykisk ohälsa och att känslan av att vara meningsfull på sin arbetsplats betyder mycket. Vidare visar resultatet att det finns skillnader mellan de undersöka yrkesgrupperna, utbildning, arbetsuppgifter och beslutsutrymmet skiljer sig åt, dock ingenting som framgår som en negativ upplevelse hos intervjupersonerna. Slutligen beskriver sjuksköterskorna och skötarna ett flertal faktorer som bidrar till en god psykosocial arbetsmiljö, men den mest framträdande faktorn visar sig vara den goda gemenskapen de anser sig ha med sina kollegor, alltså ett starkt socialt stöd i form av tillit, humor och god kommunikation mellan de anställda. Faktorer de anställda önskar förbättras är bemanningen för att minska känslan av otillräcklighet, önskan om friskvårdstimme, högre lön och fler utbildningar för att ge de anställda möjligheter till att fortsätta sitt arbete.

The statistics on Swedish teachers' occupational health can be described as troubling. Stress-related mental illness is increasing and teachers are suffering from burnout to a greater extent than other occupational groups. This indicates that new perspectives on prevention of burnout are required. This essay examines whether hope and/or psychological safety can predict work engagement. This against the background that work engagement can be seen as the positive antipode of burnout. Our hypothesis was that hope would have a positive correlation to work engagement. We did not state a hypothesis regarding psychological safety as a result of conflicting empirical data. To answer the research question, a survey was sent out to teachers at one Swedish high school. The questionnaire contained validated instruments. The questionnaire was answered by 63 teachers (response rate: 70%). The data obtained was analyzed using SPSS v. 27 and a multiple regression analysis was performed. The results revealed that hope had a significant positive correlation with work engagement while psychological safety did not have that. This indicates that interventions aimed at increasing teachers' hope could be associated with an improvement in their work engagement. We conclude with a discussion of areas where further research is needed and propose that further research should study hope as a resource in the Job Demands-Resources model. In summary, this study contributes with new knowledge about predictors of work engagement for teachers in a Swedish context. / Statistik om svenska lärares hälsosituation inom arbetslivet kan beskrivas som oroväckande. Stressrelaterad psykisk ohälsa ökar och lärare lider i högre utsträckning av utbrändhet än andra yrkesgrupper. Detta tyder på att nya perspektiv på förebyggande av stressrelaterad ohälsa krävs. Denna uppsats undersöker huruvida hopp och psykologisk trygghet kan predicera arbetsengagemang. Detta mot bakgrunden att arbetsengagemang kan ses som en motpol till utbrändhet. Vår hypotes var att hopp skulle ha en positiv relation till arbetsengagemang. Vi uttalade ingen hypotes gällande psykologisk trygghet till följd av motstridig empiri. För att besvara frågeställningen skickades en enkät ut till lärare vid en svensk gymnasieskola. Enkäten innehöll validerade skattningsskalor. Enkäten besvarades av 63 lärare (svarsfrekvens: 70%). Den insamlade datan analyserades genom att använda SPSS v. 27 för att utföra en multipel regressionsanalys. Resultatet visade att hopp har ett signifikant positivt samband med arbetsengagemang medan psykologisk trygghet inte hade det. Detta indikerar att interventioner riktade mot att höja lärares hopp skulle kunna associeras med en ökning i arbetsengagemang. Vi föreslår områden där vidare forskning behövs och föreslår att undersöka hopp som en resurs utifrån Job Demands-Resources-modellen. Sammanfattningsvis bidrar studien med ny kunskap om prediktorer kring gymnasielärares arbetsengagemang i en svensk kontext.

Uppsatsen bygger på sju enskilda intervjuer med vårdpersonal på ett större äldreboende i södra Sverige. Syftet är att belysa hur personalen trivs och vad som kan inverka på trivseln samt klargöra vad en bra respektive dålig arbetsmiljö kan vara. Därutöver diskuteras hur förhållandet kan se ut mellan sjukskrivningar, dålig arbetsmiljö och otrivsel. Frågeställningarna är: Hur trivs personalen på sin arbetsplats? Vad kan inverka på om man trivs eller inte trivs? Vad upplever personalen som en bra respektive dålig arbetsmiljö? När kan otrivsel och/eller dålig arbetsmiljö leda till sjukskrivningar? Metoden som använts är av kvalitativ karaktär i form av semistrukturerade intervjuer. För att analysera materialet har främst Karaseks modell om krav och kontroll använts. Studiens slutsatser är att arbetsledningen är en faktor som kan inverka på trivsel och arbetsmiljö och det verkar vara viktigt att arbetsledaren uppmärksammar personalens arbetssituation. Arbetskollegorna är en annan faktor som kan inverka på trivseln och det kan vara av värde att ha kollegor som både kan bistå med hjälp och emotionellt stöd. Värdefullt för trivseln kan även uppskattning från de äldre, chefer och arbetskamrater vara. Därutöver kan organisationen vara en bidragande faktor som inverkar på trivseln och det verkar vara av betydelse att arbetsmiljön möjliggör samvaro med såväl kolleger som chefer. Påverkansmöjligheter beträffande arbetssituationen förefaller även vara av vikt samt kompetensutveckling då det kan upplevas som stimulerande och utvecklande med olika utbildningar. För att arbetsmiljön skall vara bra tycks det vara viktigt med god samarbetsförmåga mellan samtliga yrkeskategorier. En dålig arbetsmiljö kan vara när det är stressigt, fysiskt tungt eller när påverkansmöjligheterna är små. Dålig fysisk arbetsmiljö med tunga lyft kan leda till sjukskrivningar. Det kan även otrivsel i kombination med dålig arbetsmiljö som när stora förändringar görs utan att personalen känner sig delaktig.

Studien undersöker hur barn och ungdomar påverkas stressmässigt av ökad krav och ansvarstagande i samband med att växa upp utan en förälder. Studien är baserad på en retrospektiv studie. Datainsamlingen bestod av 4 intervjuer (2 män och 2 kvinnor, informanter hade förlorat en förälder när dem var mellan 10-17 år gamla och som deltar i studien när dem är 20-35 år gamla). Syftet med vald metod var att informanterna skulle få möjlighet att så öppet som möjligt berätta om sina upplevelser. Intervjuerna var semistrukturerad i sin karaktär vilket bland annat innebär att samma frågor ställs i samma ordning till alla informanter. Studien hade en frågeguide på 15 öppna frågor som underlag. Frågor ställdes om informanternas känslor och tankar före och efter förälderns bortgång, deras upplevelse av ökad ansvar och krav, vilka faktorer som ansågs vara krav och ansvar, deras upplevelse av stress tillföljd av ökad krav och ansvar, upplevda nivån av stress och vilka resurser dem hade, hur dem hanterade stress samt om deras relationer. Studien identifierade två huvudteman och fem underteman. Den första huvudteman var agerande med underteman praktiskt agerande, emotionellt agerande, och beslutsfattande. Den andra huvudteman var bieffekter av nya roller med underteman direkt stress och indirekt stress. Resultaten visade att krav och ansvar tillföljd av förlust av förälder, beroende på den mängd krav och ansvar som personen känner till de resterande i familjen, leder till stress, oro och ångest. Resultaten hävdar att barn och unga har känt sig överväldigat av de ökade kraven och ansvaret efter förälders död, och har därmed upplevt en stark känsla av stress som en följd av detta. Stressen orsakades av brist på stöd och kunskap inom det område dem haft ökade krav och ansvar.

Att balansera arbetslivet och privatlivet kan vara svårt. Många spenderar mycket tid till arbetet och upplever stress i relation till sysslor som ska utföras utanför arbetet, det vill säga privatlivet. Fyra dagars arbetsvecka är ett sätt bland många att förkorta arbetstiden och förhoppningsvis medföra att stressen i privatlivet minskar. Syftet med denna studie blev därför studien att skapa djupare förståelse för arbetstagares inställning till fyra dagars arbetsvecka med utgångspunkt i balansen mellan arbetsliv och privatliv. Genom intervjuer undersöks åtta arbetstagares inställning till fyra dagars arbetsvecka. Resultatet visar både förväntade positiva aspekter och vissa utmaningar med fyra dagars arbetsvecka. De positiva aspekterna är bättre återhämtning, ökad effektivitet i arbetet samt ökad konkurrenskraft för företaget. Vidare framkom även några förväntade positiva aspekter av fyra dagars arbetsvecka för privatlivet. Att delges mer tid i vardagen att kunna tillägna obetalt arbete samt en ökad livskvalité. Slutligen framkom även följande utmaningar. Eventuell ökad arbetsbelastningsamt behov av ökad struktur än i dagsläget för att kunna utföra arbetet på färre dagar.