Our purpose with this qualitative study is to investigate how teachers experience their work situation, using Karasek and Theorell’s demand-, control- and support model. The study is based upon ten semi-structured interviews with gymnasium teachers. The interviews were transcribed and coded with three different themes; demand, control and support. We analyzed the results with Karasek and Theorell’s mentioned model. The results shows that all three dimensions – demand, control and support – seem important for teachers’ experienced work situation. Though we found that social support seems to be more important than the degree of control, which is the most important dimension according to Karasek and Theorell’s model, as well as according to previous research within the area of psychosocial disorder. Further, we reached the conclusion that a high level of control does not always have to be favorable, as it might cause more stress for the employees. / Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur lärare på en utvald gymnasieskola upplever sin arbetssituation, utifrån Karaseks och Theorells krav-, kontroll och stödmodell. Vi önskar få en djupare förståelse för hur lärares välmående påverkas av krav, kontroll och stöd i arbetet. Vi genomförde tio semistrukturerade telefonintervjuer med gymnasielärare på den utvalda skolan. Intervjumaterialet transkriberades och kodades därefter utifrån tre olika teman; krav, kontroll samt stöd. Analysen gjordes utifrån Karaseks och Theorells ovan nämnda modell. Resultatet visar att samtliga dimensioner tycks ha en stor betydelse för hur lärare upplever sin arbetssituation. Vi fann att den dimension som verkar vara mest betydelsefull för lärares upplevda arbetssituation är det sociala stödet, och således inte i första hand egenkontroll, som framgår av Karaseks och Theorells modell samt i tidigare forskning. Studien visar vidare att hög egenkontroll inte per automatik behöver vara någonting positivt, som det framstår vid studerande av Karaseks och Theorells modell.

Vår studie baseras på enhetschefers upplevda arbetssituation. Offentliga verksamheter ska verkställa politiskt fattade beslut och därigenom tjäna allmännas intresse. Enhetschefer i den offentliga sektorn befinner sig i skärningspunkt mellan olika intressenter och ska tillgodose olika intressenters behov. Studiens syfte är att få en ökad förståelse för enhetschefers upplevda arbetssituation utifrån krav-kontroll-stödmodellen. Med stöd från tidigare forskning vill vi få en ökad förståelse för om arbetssituationen upplevs som stressanden för enhetschefer i den offentliga sektorn. Studien syftar också till att försöka förstå enhetschefernas upplevelser i relation till organisatoriska faktorer av olika styrningsförfaranden såsom mål- och resultatstyrning som präglar den offentliga sektorn till följd av New Public Management. Offentliga verksamheter är strikt styrda av budget samt tvingas vara kostnadseffektiva i sitt utförande, det har visats i vår studie vara en tänkbar faktor till en upplevd stressad arbetssituation för enhetschefer i den offentliga sektorn. Studiens resultat grundas på tidigare forskning, teorier, samt genom kvalitativ metod där tillvägagångssättet har varit intervjuer med sju kommunala enhetschefer. Vi kan generellt se att det kan bli problematiskt för enhetscheferna att skapa jämvikt mellan ekonomiska riktlinjer som sätts upp av politiker i samband med att tjäna allmännas intresse, som kan medföra upplevd stressad arbetssituation. Vårt resultat visar att enhetschefer har höga krav samt högt beslutsutrymme att planera sitt dagliga arbete. Decentralisering genom New Public Management har lett till ökad arbetsbelastning för enhetscheferna vilket har genererat administrativt arbete som är ett ytterligare krav på enhetschefen. Grad av stöd varierar för våra respondenter. Enhetschefer med delat chefskap har högsta graden av stöd, både socioemotionellt och instrumentellt.

Anotation Krav Maga is an Israeli combat systém, founded by Imi Lichtenfeld who was of Czechoslovak origin. This systém is currently gaining popularity, but there is no comprehensive publication describing its origin and developement. In addition to Krav Maga, there is even a less known, very similar, systém Kapap. This thesis chronologically describes what preceded the creation of Krav Maga and what it is based on. Then the thesis also involves the sporting career of Imi Lichtenfeld, the experience of his father and also historical events in Mandatory Palestine with regard to the creation of various fighting styles. The thesis deals with the developement of martial arts Krav Maga and older Kapap up to the present days. It offers an insight into the functioning of Krav Maga and Kapap in the world and even in the Czech republic and describes some current issues and events in Krav Maga and Kapap. It answers the most important questions of present days and possible future development of this combat systems and tries to outline the relationship between Krav Maga and Kapap. Keywords: Krav Maga, Kapap, Israel, martial arts and sports.

Digital development has taken place at a dramatic pace, this development has brought about new work-related challenges for those who work with software development. This qualitative essay highlights the IT staff's experience of their work situation. The study is based on a number of individuals who work in the IT sector. In view of the fact that sick leave in the IT sector has increased in recent years, the purpose of this paper is to provide an in-depth understanding of their work situation, focusing on requirements, control and social support, thus providing some explanations for the increased sickness absence. The theoretical reference framework applied to empirin is the requirement-control and support model as well as previous research on occupational health. The study follows a qualitative method where semistructured interviews have been conducted with IT staff. The empirical result indicates that IT staff at different levels have different requirements and that self-control is an important factor in managing them. Self-control also means that the boundary between work and leisure is wiped out, which may reduce the possibility of recovery. The result shows that social support creates a cooperative spirit with IT staff, which results in a good working environment. The essay thus shows that it may be a good idea to try to implement measures, which allows less work-life-free interfaces and improve the informative support to reduce sick leave. / Den digitala utvecklingen har skett i en dramatisk takt, denna utveckling har medfört nya arbetsrelaterade utmaningar hos dem som arbetar med mjukvaruutveckling. Denna kvalitativa uppsats belyser IT-personalens upplevelse av sin arbetssituation. Studien tar sitt avstamp ifrån ett flertal individer vilka jobbar inom IT-sektorn. Mot bakgrund av att sjukskrivningarna inom IT-sektorn har ökat de senaste åren är syftet med denna uppsats att ge en fördjupad förståelse för deras arbetssituation med fokus på krav, kontroll och socialt stöd och därmed ge några förklaringar till de ökade sjukskrivningarna. Den teoretiska referensram som appliceras på empirin är krav-kontroll-och stödmodellen samt tidigare forskning kring arbetsrelaterad hälsa. Studien följer en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har skett med IT-personal. Det empiriska resultatet tyder på att IT-personalen har i varierande nivå olika slags krav och att egenkontrollen utgör en viktig faktor för att hantera dessa. Egenkontrollen innebär även att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut, vilket kan innebära att möjligheten till återhämtning minskar. Resultatet visar att det sociala stödet skapar en samarbetsanda hos IT-personalen vilket resulterar i ett gott samarbetsklimat. Uppsatsen visar således att det kan vara en god ide att försöka implementera åtgärder vilket möjliggör en mindre gränslöshet mellan arbete och fritid samt att förbättra det informativa stödet för att minska sjukskrivningarna.

Då en av oss har egna erfarenheter av vilka upplevelser en digital medarbetare kan medföra, väcktes nyfikenheten att utforska området djupare. Vår intention var att få en djupare förståelse för hur digitala medarbetare eventuellt kan påverka arbetsgruppers relationer. Syftet med studien var att utforska om de anställda upplever att den sociala interaktionen förändrats i samband med införandet av en digital medarbetare eller om de tror att det kommer förändras när de får sin digitala medarbetare. I studien använde vi oss av kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt samt hermeneutiskt förhållningssätt, vilket kort innebär att våra sinnen är öppna för det som uppdagas samt synliggörs. Tio intervjuer genomfördes med respondenter från tre olika branscher i fyra olika företag där sju av dem hade en digital medarbetare och tre av dem inväntade en. De som deltog var fem kvinnor samt fem män i åldrarna 28 till 55 år.   Grunden till vår undersökning bygger på teorier som främst behandlar känslan för ett sammanhang (KASAM), social interaktion, socialt stöd samt utifrån ett sociotekniskt perspektiv. Med dessa teorier ville vi öka vår förståelse för vad det är som kan bidra till att relationen mellan människa-människa samt människa-robot på arbetet känns meningsfullt. Resultatet från intervjuerna med koppling till teorierna visar att respondenterna i nuläget inte upplever så stora förändringar i relationerna. Samtidigt har vi utifrån deras beskrivning gjort tolkningen att det i praktiken skett en liten ändring i kontakten mellan kollegorna. Detta är inget vi utifrån analysen bedömer vara av negativ karaktär i nuläget.  Det är dock värt att vara medveten om det då digitala medarbetare säkerligen kommer bli fler i anställdas vardag framöver.

Den allt mer digitaliserade arbetsmarknaden medför att flexibiliteten hos medarbetarna blir ett faktum. Arbete kan ske var som helst, när som helst, vilket ställer höga krav på medarbetare då tillgängligheten samtidigt ökar. Gränser mellan arbete och privat tid luckras upp och det blir allt svårare att bibehålla en sund balans mellan livssfärerna. Studien syftar till att undersöka hur kommunalt anställda medarbetare inom Human Resources upplever användningen av sin arbetsmejl under och utanför arbetstid. De frågeställningar studien har för avsikt att besvara är hur medarbetarna upplever mejlen som arbetsverktyg, hur medarbetarna påverkas psykosocialt av förekomsten av arbetsmejl samt hur de upplever gränsdragningen mellan arbetstid och privat tid. De teorier som studien vilar på är krav- och kontrollmodellen samt gränslöst arbete. För att söka svar på studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer med fem HR-medarbetare genomförts. De framkomna resultaten har sedan tolkats och analyserats utifrån en hermeneutisk ansats, där det framkommer att medarbetarna upplever mejlen som en begränsande faktor i sin arbetsdag på grund av förekomsten av otillräcklig information vid ärenden och arbetsuppgifter. Medarbetarna uppger enhälligt att en överbelamrad inkorg skapar en känsla av förlorad kontroll vilket resulterar i ökat stresspåslag. Även förväntningar på tillgänglighet och återkoppling kan uppfattas som något lamslående. Det förekommer skilda meningar om var gränsen mellan arbete och privat tid ska dras. Några medarbetare ser det som en fördel att låta sfärerna inkräkta på varandra då det medför en ökad känsla av egenkontroll genom att möjliggöra mejlkorrespondens på den privata tiden medan andra anser att en otydlig åtskillnad av sfärerna avsevärt medför negativa konsekvenser för den egna hälsan. / The increasing digitalisation of the labour market resulting in a flexibility among employees become a fact. Work can be executed anywhere at any time which sets higher demands on the employees since there is an increase in accessibility. The boundaries between work and personal life disintegrates and obtaining a healthy balance between the spheres gets more difficult to obtain. This study aims to examine how municipal employees in Human Resources perceive the use of work mail during and outside of work hours. The formulates questions regards how employees experience mail as a work instrument, the psychosocial effects work mail bring the employees as well as how they experience the demarcation between work and personal life. The study relies on the demand-control model as well as the borderless work. In order to answer the purpose of the study and the formulated questions, qualitative interviews have been carried out with five participants from the municipal HR-department. The results were subsequently interpreted and analysed by a hermeneutic approach. It appeared that the employees experience their mail as a limiting element in their workday due to the occurrence of the inadequate information provided in assignments and various errands. The employees unanimously state that a cluttered inbox generate in a loss of control and result in an increased level of stress, present expectations of accessibility and feedback can be experienced as paralysing. There are different opinions about whether the boundary between work and private time should be applied. Some employees see it as an advantage to let the spheres encroach on each other as it leads to an increased sense of self-control by enabling correspondence on the private time while others consider that an unclear separation of the spheres strictly entails negative consequences for their own health.

The aim of this essay was to study how social workers work with clients who suffer from addiction problems. The study enlightens how the legal framework concerning the legislation of social services can be seen as either a possibility or restriction in terms of processing social welfare. Furthermore the purpose with the study was to examine what demands that are set at clients with addiction problems. To work with the clients motivation is a reacurring theme that contains both social workers latitude and the demands that are made on the clients. The empirical data is based on interviews with four social workers within the administration of social welfare in commune X. The data in the study was transcribed and organized to be able to analyze. The outcome of the study shows that the legislation fills a fundamental importance in the daily work of the social workers. This is set into seeing that the assignments in the daily work of the social workers appear to be relatively complex. It is shown to be clear that the legislation entails problems regarding differences in the social workers decision making which can raise dissatisfaction among the clients. Additionally, the result in the studie shows the importance of good relations between social workers and clients to promote the work and use the good prerequisites. Consequently, the study does also illuminate some positive aspects in relation to the social workers ability, within their authority, making individual assessment.

Denna studie, som är av utforskande karaktär, förenar de två forskningsområdena emotionell intelligens och autenticitetsklimat. Studien syftar till att undersöka om ledares emotionella intelligens har betydelse för autenticitetsklimatet i arbetsgrupper som har emotionella arbeten. Utöver detta är syftet även att undersöka hur ledarnas emotionella intelligens och arbetsgruppernas autenticitetsklimat är i arbetsgrupper som har emotionella arbeten. Detta undersöks genom en kvantitativ enkätundersökning utförd bland ledare och tillhörande arbetsgrupper inom sjukvården och polisen. Ledarna fick besvara en enkät om deras emotionella intelligens och arbetsgruppen fick besvara en enkät om arbetsgruppens autenticitetsklimat. Resultatet visade att ledarnas emotionella intelligens och arbetsgruppens autenticitetsklimat generellt sett var högt. En multipel regressionsanalys visade att användning av emotioner för att underlätta prestation var den EI dimension som hade högst betavärde, därefter kom reglering av emotioner inom individen, sedan kom bedömning och identifiering av emotioner hos andra individer och slutligen bedömning och uttryck av emotioner inom individen. Reglering av emotioner inom individen var den enda av EI dimensionerna som hade en signifikant betydelse för arbetsgruppernas autenticitetsklimat. Inget signifikant samband mellan ledarens emotionella intelligens och arbetsgruppens autenticitetsklimat uppmättes, inte heller mellan ledarens emotionella intelligens i respektive EI dimension och arbetsgruppens autenticitetsklimat. / This exploratory study combines two areas of research; emotional intelligence and climate of authenticity. The aim of the study is to investigate whether the leader’s emotional intelligence has an effect of the climate of authenticity in teams with emotional labor. In addition to this the study also aim to explore the level of emotional intelligence of leaders and the climate of authenticity in teams with emotional labor. This is investigated through a quantitative survey among leaders and their teams in health care and the police. The leaders´ were asked to answer a survey about their emotional intelligence and the team were asked to answer a survey about the teams´ climate of authenticity. The result showed a high level of emotional intelligence and climate of authenticity overall. A multiple regression analysis showed that use of emotion was the emotional intelligence dimension with the highest beta value, thereafter comes regulation of emotions, followed by others emotional appraisal and finally self emotional appraisal. Regulation of emotions was the only emotional intelligence dimension with a significant effect on the teams climate of authenticity. No significant relationship between the leaders´ emotional intelligence and the teams climate of authenticity where found, nor between the leaders´ emotional intelligence in each dimension and the climate of authenticity of the team.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur socialsekreterare verksamma på ekonomiskt bistånd upplever sitt handlingsutrymme med hänsyn till verksamhetens ekonomiska krav samt ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Som utgångspunkt i studien tillämpas det teoretiska perspektivet New Public Management som menar att offentlig sektor under de senaste årtiondena har formats efter företagsliknande strukturer. Sju socialsekreterare på socialtjänstens avdelning för ekonomiskt bistånd i en kommun i Sverige intervjuades enligt semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer det att centrala påverkansfaktorer av handlingsutrymmet såsom personliga värderingar, det kollegiala stödet samt omgivande aktörers ageranden identifieras. Vidare påvisar resultatet att samtliga informanter upplever sitt handlingsutrymme som stort samt att ekonomiska krav inte påverkar handlingsutrymmet då det alltid föreligger en individuell bedömning. Något intressant är att det tycks råda en motsägelsefullhet eftersom informanterna ändå identifierar begränsningar i handlingsutrymmet. Vidare tycks den individuella bedömningen, som ger stort utrymme för tolkning, möjliggöra att rättssäkerheten kan äventyras. / <p>2019-01-15</p>

No description available.