The study focuses on the use of poetry in language teaching in the lower grades in the Swedish school. Poetry has a reputation of being an art form with such specific rules and structures that children and teachers think that it is something that they do not have the ability to work with.  The purpose of this study is to get an understanding of how poetry is used in educating children. My research is based on the following questions.  To which extent is poetry being used in schools and how is it being used? Can you as a teacher see any effects on childrens language development by using poetry? As a part of my study I have met with and interviewed four different people, who in one way or another is involved in teaching children. Two working teachers in the lower grades, one pedagogical resource and one artist that work with teachers in reaching different goals through the help of aesthetic processes. My goal with the interviews was to get a sense of the way poetry is portrayed in schools and to see if it is a genre that is incorporated in teaching the Swedish language. Poetry has not always been mentioned in the Swedish curriculum as something children has to know about. However in the most recent curriculum poetry is brought up as something every child should know and recognize by the end of the third schoolyear.

Denna uppsats undersöker elever och lärares uppfattningar av arbetssättet och innehållet i kursen Arrangering och komposition i gymnasieskolan. Vi har kontaktat tre skolor där lärare och elever i kursen Arrangering och komposition har deltagit i vår internetbaserade enkät. Enkäten har innehållit frågor om elevernas musikbakgrund, arbetssätt och innehåll när de har lektion, samt önskemål om alternativ i arbetssättet och innehållet och alternativ till läxor. I vår undersökning av elevers komponerande och arrangerande i gymnasieskolan har vi fått fram att undervisningen på lektionerna ofta består av att läraren har genomgångar av lektionsinnehållet och sedan får eleverna utifrån direktiv jobba individuellt med uppgifterna. De flesta av skolorna har jobbat med instrumentkännedom, transkribering, satslära och stämföring som har arrangerats för olika konstellationer i ett notprogram. Två av skolorna ska komponera, arrangera för olika instrument och ensembler. Eleverna efterlyser en större variation i kursinnehållet som innefattar mer lyssnande på musikstycken som sedan används i arbetet med det egna uttrycket. Eleverna önskar även att man i det fria utrymmet får möjlighet att gå utanför de vanliga kriterierna för arbetet för att utveckla sin personlighet i det egna arrangerandet och komponerandet.

Studiens syfte är att undersöka lärares syn på begreppet kreativitet och vad det har för plats i skolan. För att nå fram till det syftet valde vi intervju som metod, där vi har intervjuat fyra olika högstadielärare varav två av dem har musik som inriktning medan de andra två undervisar i bild. I syftet ingår också att jämföra bild- och musiklärarnas uppfattningar av begreppet, för att se om det finns skillnader mellan ämnena. För att genomföra en jämförelse valdes att utforma intervjuns frågeställningar på så sätt att lärarna hade möjlighet att ge fria svar. För att få mer djup ställdes samma frågor till alla våra informanter.I resultatet framkommer det att alla de fyra lärarna uppfattar kreativitet som skapande. Samtidigt kan ingen av lärarna riktigt sätta ord för begreppets exakta betydelse. Istället förklarar de att kreativiteten är någonting som finns inom människan och att det inte är förrän vid uttryckelsen som kreativitet synliggörs. Lärarna förklarar även hur viktigt det är med att lära sig behärska sina verktyg innan man sätter igång i ett kreativt arbete. De menar att ju mer kunskaper en människa har, desto mer kreativ kan hon vara.

Syftet med vårt arbete var att undersöka och beskriva om olika utemiljöer påverkar barns lek. Det vi fokuserat på är hur barnens samspel i lekar och aktiviteter ser ut i de olika miljöerna. Vi har jämfört barnens lek på förskolegården och i skogen, både i fri lek och i regellek. Vi vill i denna studie förmedla betydelsen av hur viktig utemiljön är för barns utveckling och lärande. Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi observerat barn i de olika utemiljöerna. Undersökning är gjord på en grupp barn i åldrarna fyra och fem år. Barnen är från två närliggande förskoleavdelningar. Vi har gjort tio olika observationer med en grupp på femton barn. Efter varje observationstillfälle har vi även intervjuat barnen enskilt. I resultatet från våra observationer och intervjuer har vi sett att olika utemiljöer påverkar barns lek. På förskolans gård leker barnen oftare ensamma, material finns tillgängligt men inbjuder inte tillräckligt till nya lekar. I skogen är barnen mer aktiva och visar mer fantasi och kreativitet samt ges fler möjligheter till att utveckla sin motorik.

Syftet med uppsatsen är att beskriva rekryteringsprocessen och i synnerhet att identifiera avgörande faktorer i processen och dess omgivning som kan kopplas till ett talangfokus. Det vi kommit fram till är att rekryteringsprocessen påverkas av en rad faktorer som tar sin utgångspunkt i några stora samhälleliga tendenser. Dessa tendenser kräver vissa förändringar i processen som gör att orden talang, kreativitet och stjärna börjat användas som profilering för företag då syftet är att locka till sig kompetent personal från 80-talistgenerationen.

<p>Syftet med vårt arbete var att undersöka och beskriva om olika utemiljöer påverkar barns lek. Det vi</p><p>fokuserat på är hur barnens samspel i lekar och aktiviteter ser ut i de olika miljöerna. Vi har jämfört</p><p>barnens lek på förskolegården och i skogen, både i fri lek och i regellek. Vi vill i denna studie</p><p>förmedla betydelsen av hur viktig utemiljön är för barns utveckling och lärande.</p><p>Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi observerat barn i de olika utemiljöerna. Undersökning är</p><p>gjord på en grupp barn i åldrarna fyra och fem år. Barnen är från två närliggande förskoleavdelningar.</p><p>Vi har gjort tio olika observationer med en grupp på femton barn. Efter varje observationstillfälle har</p><p>vi även intervjuat barnen enskilt.</p><p>I resultatet från våra observationer och intervjuer har vi sett att olika utemiljöer påverkar barns lek. På</p><p>förskolans gård leker barnen oftare ensamma, material finns tillgängligt men inbjuder inte tillräckligt</p><p>till nya lekar. I skogen är barnen mer aktiva och visar mer fantasi och kreativitet samt ges fler</p><p>möjligheter till att utveckla sin motorik.</p>

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka relationen mellan olika typer av föreställningsförmåga (visuell, olfaktorisk, auditiv samt visuell bildkontroll) och kreativitet hos vuxna. Ett bekvämlighetsurval genomfördes med 86 deltagare. Instrument för självskattning av mental föreställningsförmåga i de olika sinnesmodaliteterna samt för visuell bildkontroll och kreativitet användes. En multipel regression genomfördes och en närmare granskning visade att endast visuell föreställningsförmåga signifikant predicerade poängen på kreativitetsskalan. Visuell bildkontroll låg precis över gränsen för att vara signifikant. Slutsatsen drogs att personer med god visuell föreställningsförmåga är kreativare än personer med lägre grad av visuell föreställningsförmåga. Även förmågan att kontrollera, vända och vrida spatialt på sina mentala bilder avslöjade en tendens att predicera kreativa aktiviteter. Kreativitet mätt med förkortade CBI verkar vara specifikt beroende av visuell föreställningsförmåga oavsett det är handarbete, målning, eller skrivande.

The purpose of this dissertation is to describe, explain and understand how record companies identify and develop new music and new talent. The analysis is carried out on three levels: individual, organizational and sector level. In a record company, this task formally goes to A&amp;R (Artist and Repertoire). This dissertation takes its point of departure in how the capacity for discovering new talent can be understood in terms of knowledge, creativity and competence and how this capacity is affected in the meeting between the record company and the industry. The theoretical framework of the dissertation spans two sociological fields: the sociology of organizations and the sociology of knowledge. While it takes its organizational starting point in the Knowledge Company Approach, it employs a practice-based approach to discuss knowledge. I argue that within the Knowledge company approach there are two contrasting ways to understand knowledge; a distinction is made between knowledge- and creativity-intensive enterprises. The results show that the record industry’s polarized structure can be seen as a result of the Knowledge Company’s typical problems. The A&amp;R’s work is described as including two phases, one intuitive and one analytical. The intuitive assessment is direct, unconscious and without reflection. This ability has been described as "intuition" and "gut feeling". The analytical phase adds analysis and reflection based on knowledge. The results from the interviews with A&amp;R’s reveal the limit of formal and explicit knowledge not only in the choice of music but also in the marketing strategies. The overarching picture is one in which record companies move in a space characterized by tension between dichotomous forces – art and commercialism, creativity and knowledge, culture and economy, chaos and order, but where opposite poles are not mutually exclusive but complementary.

Jag har baserat denna studie på att undersöka hur yrkesverksamma bild- och slöjdlärare ser på utvecklingsmöjligheter för sina respektive ämnen för framtidens grundskola, och att relatera detta till aktuell forskning på området. Med en stor litteratur och forskningsbakgrund i detta arbete samt kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma bild- och slöjdlärare har jag besvarat mina frågeställningar: Hur ser forskningen på möjligheter för utveckling av bild- och slöjdämnet? Vad anser yrkesverksamma lärare inom bild och slöjd om utvecklingsmöjligheter för ämnet? Undersökningen har visat på att bildämnet kan vinna på och bör öka sin digitalisering och slöjdämnet skulle vinna på att lyfta fram designaspekten mer. Dessa utvecklingsmöjligheter skulle kunna stärka ämnenas roll i den framtida skolan. Men även ett större helhetstänkande över undervisningen kan vara eftersträvansvärt där lärare kan integrera de så kallade teoretiska och praktiska ämnena med varandra. Idag ses ekonomi och bristande tid i bild och slöjd det som främst upplevs som hinder för en önskad utveckling av ämnena anser lärarna i undersökningen. Även ett kritiskt ifrågasättande av lärarutbildningens kvalitet har kunnat utläsas ur resultatet.

Abstract The development of new economies from the industrial revolution to the information society of today has led to an increase in goods, services and information technology. It has also affected the way that organizations are formed and shown that organizations transform more and more into networks. This has left an impact on the concept of marketing and an increase in the handling of internal relations within companies. The marketing concept has developed from the 4P:s, price, place, product and promotion, to relations marketing as a new perspective. This study focuses on a description of relations marketing in medium - sized advertising agencies. The advertising business has a long history of close customer relations and advertising agencies strongly depend on new customers. A problem that exists in a relation between the two is mainly lack of loyalty from the customer. The income of an agency depends on whether or not the co- operation with a customer is successful, and it’s a delicate relationship, mainly built on trust. Advertising agencies are flat organizations with creative personnel, but with no real strategic tools. It is hard to use strategies when it comes to tailor made solutions that advertising agencies offer. An agency’s task is not to define a customers’ needs, but to meet those needs. We have used books and scientific articles in this study that concern the chosen subject. We have also done a case study based on interviews from two medium- sized agencies in Stockholm. The existing theories within relations marketing are borrowed from Gummesson, Coviello and Grönroos, and Mintzberg within the term of strategy. In the analysis the empirical information that we gathered was used to apply on the chosen theoretical synthesis. The conclusion is that advertising agencies mainly apply interactive relations marketing, but also network marketing in some cases. The strategies applied in agencies are mostly emergent, and not deliberate. / Sammanfattning Utvecklingen av nya ekonomier från industri till informationssamhälle har bidragit till ett ökat urval av varor, tjänster och informationsteknologi. Det har också påverkat organisationers sätt att formas och omvandlas allt mer till nätverk, vilket även har satt sina spår på marknadsföringsbegreppet, då allt fler marknadsföringsaktiviteter karaktäriseras av hur interna relationer hanteras. Begreppet marknadsföring har utvecklats från transaktionsmarknadsföringens 4P, pris, plats, produkt promotion, till relationsmarknadsföring som begrepp och teori. Denna studie avser att behandla relationsmarknadsföring på medelstora reklambyråer och beskriva hur denna ser ut. Reklambyråbranschen har en lång erfarenhet av nära kundrelationer. Byråerna är beroende av nya kunder och problematiken ligger i att kunderna i är illojala och en byrås intäkt riskeras om ett samarbete spricker. Samarbetet mellan kund och byrå är baserat på tillit och förtroende i första hand, och det finns inga färdiga strategier att tillgå för att veta vad som leder till en framgångsrik affär. Reklambyråer är platta organisationer med kreativ personal, men utan några riktiga strategiska verktyg. Det är svårt för reklambyråer att använda utformade strategier då de erbjuder skräddarsydda lösningar till enskilda kunder och inte några färdiga produkter. Problematiken avtar inte av att byråerna är dåliga på att nischa sig, och gärna arbetar med kunder i olika branscher. Byråernas uppgift är inte att definiera kundens behov, utan att möta det behovet. Denna studie är till stor del baserad på skriftliga källor som böcker och vetenskapliga artiklar inom ämnet. Författarna har gjort en fallstudie i form av intervju på två medelstora reklambyråer i Stockholm. Teorierna i uppsatsen är bland annat baserade på Gummesson, Coviello och Grönroos inom relationsmarknadsföring och Mintzberg inom begreppet strategi. I analysen har författarna applicerat den empiri som insamlats till den valda teoretiska syntesen. Slutsatsen blev att byråerna tillämpar relationsmarknadsföring i form av interaktiv marknadsföring, men även nätverksmarknadsföring i vissa fall. Strategierna på reklambyråer ses snarast som uppkomna, och inte avsiktliga eller planerade.