I den här uppsatsen undersöker jag hur mitt låtskrivande påverkas av en strukturerad metod. Jag ställer tre huvudsakliga frågor: Kan man genom användandet av en tydlig struktur bli mer produktiv, kreativ och bättre på att nå ett förutbestämt resultat? För att skapa en struktur har jag använt mig av Pat Pattisons (2009) metod som han beskriver i Writing Better Lyrics, där man i skrivandet av en låt använder ett antal worksheets. Man använder även en begreppsordbok och ett rimlexikon för att samla material till textskrivandet. Jag hade som mål att skriva fem låtar, som var och en hade ett eget instrument som låten skulle framföras på. Låtarna hade också var sin förlaga, som jag transkriberade för att kunna ta inspiration till harmonik, melodi och texttema. I mitt resultat har jag kommit fram till att det finns både negativa och positiva aspekter med att hålla sig till en strukturerad metod, och jag redogör för hur jag under arbetets gång ibland bröt mot strukturen, när jag upplevde att det fanns kreativa vinster med att bryta mot den.

Systemutveckling påverkas till viss del av olika former av processtyrning. Det kan handla om rena systemutvecklingsmetoder men kan även innefatta mer subtila former av styrningar som till exempel tidspress, ekonomiska styrningar och styrningar i termer av tekniska verktyg. Styrande faktorer som nämns ovan påverkar individens förutsättningar för att verka kreativt i sitt arbete och olika typer av styrande faktorer påverkar individens kreativitet på olika sätt. De mer individnära processtyrningarna som främst påverkar individens arbetsglädje och motiva-tion vilket i sin tur påverkar kreativiteten går att sätta i en kategori. Dessutom existerar en annan kategori som innefattar de styrningar som i större utsträckning rör verksamhetens hel-het och är något svårare att påverka. Syftet med uppsatsen är att åskådliggöra hur olika grader av processtyrning påverkar individens kreativitet. Med hjälp av en fallstudie som genomförts på två olika systemutvecklingsföretag har vi kunnat identifiera skillnader mellan olika typer av kreativitet samt vad som påverkar vilken typ av kreativitet eller kreativitetspåverkande faktorer. Resultatet av vår studie är att just kreativitetspåverkande faktorer som arbetsglädje och motivation påverkas i större utsträckning av processtyrning än vad kreativitet i sig gör. Trots det faktum att individen är medveten om, och har identifierat, olika typer av processtyr-ning står det klart att hon kan vara kreativ i den miljö där hon verkar när de kreativitetspåverkande faktorerna har en hög uppfyllelse.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur man kan arbeta med elever/deltagare som saknar förkunskaper i låtskrivande. I denna studie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med ett par musikpedagoger och av tidigare forskning som berör ämnet. Kapitlet om tidigare forskning innefattar litteratur som berör kreativitet, frågan om huruvida vi alla har förkunskaper eller inte, eventuellt användande av digitala verktyg, musikskapande i skolan och andra närliggande begrepp. Den tidigare forskningen ställs sedan mot resultatet i diskussionskapitlet. Undersökningen utgår inte från skolans musikundervisning och dess läroplan utan fokuserar istället på hur man rent generellt kan arbeta med nybörjare och komponerande. Jag vill undersöka och förhoppningsvis få verktyg i hur man lär ut skapande av musik, av att skriva låtar. Slutsatserna av min undersökning visar på det komplexa arbetet pedagoger utför för att få elever och kursdeltagare att komma igång, hitta inspiration och kreativitet rörande låtskriveri. Flexibilitet, lyhördhet och innovationsförmåga verkar vara tillgångar som är essentiella för pedagogers undervisningssituation.

Problemformulering och problembakgrund: Med ökad konkurrens i form av mängden nystartade företag, att teknologin blir mer och mer avancerad och att ett misslyckad produktion kan leda till förödelse och konkurs betyder att innovation är en nyckel vid spelutveckling. Det finns idag teorier om hur innovation drivs i mjukvaruutveckling men ej specifikt på spelutveckling. Syfte: Syftet är att utöka en befintlig teori, den befintliga teorin visar hur innovation drivs i små till medelstora företag och som utvecklar mjukvara men har inte med några företag som utvecklar spel. Detta utförs genom att utforska hur små till medelstora spelutvecklingsföretag i Skövde arbetar för att driva innovation och därefter se om det finns skillnader mellan mjukvaruutvecklingsföretag och spelutvecklingsföretags sätt att arbeta för att driva innovation. Metod: För att utföra studien används en kvalitativ metod för insamling av data via intervjuer av spelutvecklare. En litteraturstudie på relevanta artiklar kring innovation i spelutveckling används för att lägga till en dimension på innovation i mjukvaruutveckling. Slutsatsen relateras sedan mot en individ som undervisar spelutveckling och en affärsutvecklare som arbetar mot spelutvecklingsföretag. Analys och slutsats: Analysen visar att det finns skillnader och likheter kring hur mjukvaruutvecklare och spelutvecklare arbetar för att driva och främja innovation, där största skillnaden är främjandet av den individuella kreativiteten är större inom spelutveckling. Litteraturstudien om innovation i spelutveckling visar också på att området ser ut att vara outforskat.

Syftet med detta arbete är att låta olika metoder för låtskrivande växa fram för att sedan kunna sortera ut vilka som är mest fördelaktiga för mig. Begrepp som kreativitet, självkritik, flow och speedwriting har varit centrala för denna typ av process. Metoddelen beskriver loggboksanvändande och olika metoder för lätskrivande. Jag använde mig av gitarr, bas och piano där jag på varje respektive instrument skulle skriva två låtar inom två olika tidsramar. Loggboken fylldes i efter varje pass för att kunna utläsa hur jag skulle gå vidare i arbetet. Resultatet blev sex olika låtar— eller grunder till låtar. Jag upplevde att låtarnas genreval baserades på vilket instrument som användes och de olika färdigheter jag hade på respektive instrument. Tidsbegränsningen gjorde det lättare att ignorera min inre kritiker, och en kombination av de båda verkade vara ett vinnande koncept. Att sätta ord på sådant som jag ibland upplevt i kreativa processer har varit hjälpsamt. Det har skapat en större medvetenhet om vad som kan ske när man skapar något. Det jag i framtiden vill göra är att plocka bort det ouppnåeliga jag upplevt med att skapa och visa mina framtida elever att även de kan skapa musik.

Inom kreativitetsforskningen har det gjorts omfattande studier för att försöka definiera och mäta kreativitet. Innebörden av kreativitet har förändrats utifrån de historiska och kulturella sammanhang som begreppet använts inom. Genom att förstå begreppet kreativitet menar forskare att människan kan lära sig att identifiera och förstå varje persons unika kreativa förmågor. Det gör oss även till bättre problemlösare - då kreativitet enligt vissa forskare berör olika problemlösarstilar. Sist men inte minst är det viktigt att förstå begreppet kreativitet då det ger människan intellektuell tillfredsställelse. Genom denna studie vill författarna försöka klargöra den egentliga definitionen av begreppet kreativitet, om någon sådan existerar. Författarna vill även studera om en utvald reklambyrå tolkar begreppet likvärdigt som de utvalda kreativitetsforskarna samt se om den utvalda reklambyrån lever upp till sin egen definition av begreppet kreativitet. Inför denna studie valdes ett fenomenologiskt forskningssätt då författarna ville studera ett fenomen utifrån en utvald fokusgrupps perspektiv, vilket i detta fall var en reklambyrå. Datainsamlingen skedde genom 6 intervjuer av semistrukturerad art, vilket fick representera den praktiska definitionen av kreativitet på den utvalda reklambyrån Byrån. Respondenternas svar resulterade i många olika definitioner och beskrivningar av vad de anser att kreativitet är och det är svårt att ge en övergripande tolkning eftersom svaren skiljer sig åt. En slutsats som författarna av denna rapport kan dra utifrån datainsamlingen är att orden; problemlösning, banbrytande och målinriktat, är de mest omnämnda orden som respondenterna använt för att beskriva kreativitet. Likaså är; okonventionell, lösningsorienterad, öppet sinne och urskiljningsförmåga personliga egenskaper som respondenterna anser att en kreativ person bör besitta. Dessa beskrivande ord och egenskaper återkommer i den vetenskapliga teorin av kreativitet och kan därför till viss del visa på likheter mellan teoretisk och praktisk definition. Dock finns det ingen vetenskaplig definition som exakt överensstämmer med någon av respondenternas svar. Av detta drar författarna av denna rapport slutsatsen att definitionen av kreativitet i praktiken är en subjektiv bedömning som skiljer sig från varje användare av begreppet. / Extensive research has been made aiming to define and measure creativity.  The meaning of creativity has changed throughout the historical and cultural context. By understanding the concept of creativity, researchers believe that humans can learn to identify and understand each person’s unique creative abilities. The understanding of creativity also allows us to improve our problem-solving abilities. Last but not least, it is important to understand the concept of creativity as it gives people intellectual satisfaction. Through this study, the authors want to clarify the true definition of creativity, if that exists. The authors also want to study whether a selected advertising agency interpreters the term equaly to the selected creativity researchers and see if the selected advertising agency lives up to their own definition of creativity. Prior to this study, a phenomenological research method was chosen as the authors wanted to study a phenomenon based on a selected focus group perspective, which - in this case - was an advertising agency. The data collection was collected through six interviews of semi structured nature, which would represent the practical definition of creativity in the chosen advertising agency.' The respondents' answers resulted in many definitions and descriptions of what they believe that creativity is. It is difficult to give a comprehensive interpretation because the answers differs. The data collection shows that;  problem-solving, pioneering and goal-directed are the most mentioned words respondents use to describe creativity. Similarly; unconventional, solutionoriented, open-minded and discernment are all personal characteristics that respondents believe that a creative person should possess. These descriptive words and features recur in the scientific theory of creativity and therefore to some extent show the similarities between the theoretical and practical definitions. However, there is no scientific definition that exactly match any of the respondents answers. From this, the authors of this report concludes that the definition of reativity in practice is a subjective assessment that differs from each user of the term.

Majoriteten av Sveriges arbetskraft befinner sig i yrken med hög risk att automatiseras inom kommande ett eller två decennier. Det är därför av största vikt att skolan förbereder den framtida arbetskraften för den omställning som sannolikt väntar arbetsmarknaden och förser eleverna med den kunskap och förmågor som de behöver. Kreativitet spås bli en av de stora tillgångarna på arbetsmarknaden. Därför är lärarnas egna implicita teorier om kreativitet intressant att studera eftersom de teorierna kommer att influera elevernas kreativa utveckling i klassrummet. Den här studien undersöks 65 svenska lärares attityder och underliggande föreställningar om kreativitet och kreativt beteende. Resultaten av enkätundersökningen jämförs sedan med en liknande amerikansk studie och fann både signifikanta skillnader mellan hur de svarat och att svenska lärare visade på en bred förståelse för kreativitet men att de missat den kanske viktigaste komponenten i kreativitet, nämligen originalitet.

I den här uppsatsen undersöks kreativitet hos musikskapare och hur dessa inleder sitt skapande. Kreativitet både tillåts och uppmuntras att ta allt mer plats i dagens samhälle, dock är det inte alltid självklart vad kreativitet innebär. Syftet med uppsatsen är att bidra med en djupare förståelse för hur musikskapare arbetar kreativt och genom det ge en förtydligande bild av vad kreativitet är. Forskare har tagit fram flera olika definitioner och modeller av kreativitet och kreativa processer, vilka ofta visar på olika sidor av fenomenet. I den här uppsatsen är definitionen av kreativitet grundad i vad som beskrivs av Brodin (2014) och Sawyer (2012): att en kreativ handling är ny och nyttig. Definitionen förklaras även i olika nivåer utifrån fyra-c-modellen, framtagen av Kaufman och Beghetto (2009). Det ges även en beskrivning av vilka delar den kreativa processen består av, även det utifrån Brodin (2014) och Sawyer (2012) – vilka även talar om hur divergent tänkande är en förutsättning för att arbeta kreativt. Hur lycka och välmående är relaterat till kreativitet förklaras också, grundat i Csikszentmihalys (2003) teori om flow. I skapande av musik använder sig utövare av sin kreativa förmåga för att söka, identifiera och formulera idéer. Dessa idéer som inleder skapandet benämns i uppsatsen som problem. Problem utgör de grundläggande tankarna som förmedlas i musiken och de utvecklas under skapandets gång. För att undersöka hur kreativiteten kommer till uttryck under denna så kallade problemaktivering har en fokusgruppsdiskussion använts. Fokusgruppen bestod av fyra studenter från Högskolan Dalarnas Ljud- och musikproduktionsprogram. Samtliga var aktiva musikskapare med flerårig erfarenhet av både musikskapande och musikproduktion. En av deltagarna hade längre erfarenhet än de andra och gav även uttryck för ett förhållningssätt som skiljde sig från de andras beskrivningar. Undersökningen ger stöd för hur erfarenhet spelar roll i hur kreativiteten uttrycks och stödjer därigenom fyra-c-modellen, till viss del. Dock visade sig vissa skiljaktigheter mellan fokusgruppsdeltagare som nått samma, lägre, grad av kreativitet vilket kan tyda på att fyra-cmodellen skulle kunna utvecklas med ytterligare en gradering.

This paper is based on the study of the cooperation of two musicproducers composing and producing two songs, each with two sessions. These sessions were recorded on video and were examined with focus on verbal and nonverbal communication. The results were quantified, analyzed and deducted. Methods used in this study are autoethnography (observation), case studies and interviews. To evaluate the various types of communication parts of grounded theory has been used. This study shows that local cooperation creates a more favorable creative environment over working with digital ways of communication. This due person-to-person being the more favorable environment as more modes of communication are possible where subtle signals are a part of the conversation.

Service delivery acts like a process. This can enable the possibility of attracting attention towards the company who’s making use of this, furthermore generate several opportunities. However, it’s far from easy to deliver new services. To successfully deliver a service are there many aspects to consider. The mayor attention should be appointed towards the planning of the service. In order for realization of this, the company needs to allocate resources to collect information. To minimize risks that can occur, a well planned service delivery can erase or mitigate these. Egeryds is a company in the real estate business, with 20 years of experience. Egeryds administrate property in Örebro and Lindesberg. The vision is that the customers’ natural choice is directed towards Egeryds, in speaking of real estate. The enterprise wishes the customer’s, to take part in the development of the company. VillaService is a new service, intended to house-owners and is for the time being, in a development state. The basic idea is to render the possibility that house-owner’s, can get the same benefits as the ones living in apartments. This survey intends to create a model for illustrating service delivery as a process. The model focuses on the planning aspect, to generate best possible conditions for a successfully delivered service. The theoretical aspect of the survey is based on Karaszis service delivery theory. The theory is modified and complimented with other theoretical aspects. The analysis and development of the model is based on empirical data, collected from the VillaService project. The empirical data is collected from qualitative, semi structured interviews. The respondents vary from the director of Egeryds to the house-owners. The interaction between empirical data and theory concurs to an interpretation state of the survey. Qualitative methods are used for analyzing collected data. Recommendations on the planning for the continuing service delivery for future success can arise from the finally established theoretical model. For a totally successful service delivery, the authors think that the planning of delivery needs more and deeper knowledge. One central recommendation is that a more extensive research is carried out, to reach the whole target group (every house-owner in Örebro).