Huvudsyftet med studien är att ta reda på vilka kunskaper och förmågor slöjdlärare anser att slöjdundervisningen lär ut. Studiens syfte är också att ta reda på vilken kompetensutveckling slöjdlärarna fått och hur den nya läroplanen, Lgr 11, påverkat slöjdämnet och slöjdundervisningen.Studien utfördes genom empiriskt insamlat material i möten med fem olika slöjdlärare från olika skolor. Under mötena fick slöjdlärarna först skissa tre olika tankekartor över de kunskaper de anser att eleven fått genom slöjdundervisningen som de kan ha nytta av i sina roller: som elev nu och för framtida studier, som samhällsmedborgare och för den personliga utvecklingen, och i yrkeslivet.Därefter intervjuades lärarna kring vilka kunskaper de anser att slöjdämnet lär ut, vilket typ av fortbildning de fått, hur de tar del av ämnesrelaterad forskning och hur Lgr11 har påverkat slöjdämnet och deras undervisning. Slutligen fick de i uppgift att rangordna papperslappar, med slöjdord skrivna på dem, utifrån hur de såg på vikten av dessa. Slöjdorden är ord gällande kunskaper och förmågor knutna till slöjdämnet och de är hämtade från Lgr11 och från mina egna erfarenheter från slöjdundervisningen.Studiens resultat visar att slöjdämnets tydligast uttalade kunskaper och förmågor av slöjdlärarna är kreativitet och problemlösning. Resultatet visar dock att det är svårt att kortfattat definiera slöjdens kunskaper och förmågor då de är så komplexa och till stor del knutna till tyst kunskap.Vad gäller slöjdlärarnas möjligheter att utvecklas i sin yrkesroll och i sitt ämnesspecifika yrkesspråk så visar studien att de är små då de endast vid något enstaka tillfälle deltagit i slöjdspecifik kompetensutveckling, sällan deltagit i regelbundna möten med andra slöjdkollegor och tar inte del av ämnesrelaterad forskning.Enligt studien anser majoriteten av slöjdlärarna att införandet av Lgr11 har påverkat slöjdämnet och slöjdundervisning positivt. De anser att den förtydligat syftet med slöjdämnet, hur och vad man ska undervisa och vilka kunskapskraven är.

Kreativitet i pedagogernas värld är en C-uppsats skriven av Katarina Svensson och Jesper Greve. De är båda fritidspedagogstuderande vid Malmöhögskola och är intresserade av hur kreativiteten används i skolan. Uppsatsens syfte är att undersöka hur några yrkesverksamma pedagoger ser på kreativitet och vilken betydelse kreativiteten har för pedagogerna och lärandet. Undersökningen utgår från tio kvalitativa intervjuer. Genom litteratur och styrdokument jämförs svaren med de analyserade intervjuerna. Svaren visar på överensstämmelse mellan litteraturens och pedagogernas definition av kreativitet. Informanter lyfter fram faktorer som påverkar kreativiteten och dessa faktorer stämmer till stor del överens med de faktorer som litteraturen uppmärksammar. De flesta pedagoger anser att det finns många hinder för en kreativ miljö. Betydelsen och behovet av kreativitet betonas hos pedagogerna, litteraturen och styrdokumenten. Pedagogerna uttrycker samtidigt en brist på kreativitet i skolan och även en viss rädsla och osäkerhet för ett kreativt arbetssätt. Genom att synliggöra pedagogernas syn och förhållningssätt till kreativitet har författarna bidragit till en ökad förståelse för vad som hindrar den kreativa utvecklingen. Vidare forskning kring de faktorer som påverkar kreativiteten skulle vara av stort intresse anser författarna.

När en konstnär som använt sig av samma kreativa tillvägagångssätt i flera år inte längre finner det inspirerande, kan nya perspektiv behövas för att återaktivera kreativiteten. Att klamra sig fast vid det som är bekvämt leder ingenvart, men att ignorera sina kompetenser på jakt efter nya idéer är också oproduktivt. Nyckeln kan i stället ligga i att utmana kreativiteten genom att använda den erfarenhet man redan besitter och är van vid, men i reverserad ordning. Denna undersökning utforskar hur en kompositörs process, klingande resultat och kreativa flöde påverkas av att definiera, strukturera om och därefter utföra sin vanliga metod baklänges. Processen resulterade i en musikvideo vars manus skrevs först, följt av låttext, arrangemang och till sist musik — den reverserade ordningen av hur kompositören vanligtvis hade gjort. Undersökningen visar att det kreativa flödet i denna kompositör kan aktiveras genom en reverserad kompositionsmetod, såvida förståelsen för den tidigare metoden är grundlig och kronologin är den enda variabeln. Den visar även på att de musikaliska element kompositören fann oinspirerande innan projektet inte påverkas märkbart av processen, det vill säga att det klingande resultatet av en reverserad kompositionsmetod inte nödvändigtvis måste låta annorlunda från det av en icke-reverserad metod. / When an artist who has used the same creative approach for years no longer finds it inspiring, new perspectives may be needed to reactivate their creativity. Clinging to what is comfortable gets you nowhere, but ignoring your skills in search of new ideas is also unproductive. The key may instead lie in challenging your creativity by using the experience you already have and are used to, but in the reverse order. This study explores how one composer's process, musical output, and creative flow are affected by defining, restructuring, and then performing their usual method backwards. The process resulted in a music video where the script was written first, followed by the lyrics, then the arrangement, and finally the music — the reverse order of how the composer would've usually done it. The study shows that the creative flow of this composer can be activated by a reversed method of composition, provided the understanding of their previous method is thorough and chronology is the only variable. It also shows that the same musical elements the composer found uninspiring before the project are not noticeably affected by the process. That is, the sounding result of a reversed composition method does not necessarily have to sound different from that of a non-reversed method. / <p>Låten "For the Life of Me" är skriven och arrangerad av Robin Novak. Musikvideon till låten är skriven, inspelad och redigerad av Robin Novak. </p><p><strong>Medverkande musiker:</strong></p><p>Brian Castillo - elgitarr</p><p>Robin Novak - sång och piano   </p><p><strong>Medverkande i video:</strong></p><p>Malin Svärdmalm - skådespelare och kameraoperatör</p><p>Ludwig Jernberg - skådespelare och kameraoperatör</p><p>Robin Novak - skådespelare och kameraoperatör</p><p>Rasmus Novak - kameraoperatör   </p>

Syftet med studien avser att undersöka grundskollärares uppfattning kring skillnader mellan traditionell matematikundervisning och Singaporemodellens undervisningssätt och hur denna modell påverkar elevers intresse och motivation för matematikämnet. Detta gjordes iform av en kvalitativ intevjumetod för att ta del av lärares erfarenheter och åsikter kring deras upplevelser angående skillnader i undervisningsmodellerna samt hur elever påverkas av motivation.  I resultatet framgår skillnader i undervisningstrukturen samt lärarens roll där läraren i Singaporemodellen låter eleverna hålla genomgången och stödjer eleverna med fördjupande följdfrågor tillskillnad från traditionell undervining där läraren håller i genomgången. Även skillnader kring samspel, delaktighet, kreativitet, stress och användandet av konkret material  är fler delar som skiljer sig mellan undervisningen. Motivation har väldigt stor betydelse för elevers lärande i matematiken, där undervisningsstrukturen, det som sker i klassrummet och lärarens roll påverkar elevernas intresse och motivation. Singaporemodellen bidrar till flera vinster i undervisningen för att just öka elevers motivation för ämnet.

Jag har valt att fördjupa mig i relationen mellan kreativitet och skrivblockering. Hur påverkas ens kreativa skapande av att jobba mot deadlines med tydliga ramverk och hur kan man undvika att drabbas av skrivblockering är några av frågorna jag kommer att ta upp i denna uppsats. Jag dyker även in i fantasins viktiga betydelse för att försätta sig i ett kreativt flow och hur hjärnan växlar mellan fantasi och lekfullhet till den kritiska rösten. Uppsatsen bygger på mina egna genomlevda upplevelser från skapandet av mitt album men också på en intervju med artisten Eva Dahlgren. Målet har varit att utforska nya metoder för att skapa musik som i slutändan kan utveckla och fördjupa min kreativa process och föra mig framåt men också få en djupare förståelse för vad kreativitet egentligen är och hur andra upplever det. Resultatet blev åtta demos till mitt kommande album samt nya strategier och sätt att skapa musik på som berikat min kreativa process. Jag har även jämfört min och Eva Dahlgrens process och funnit både likheter och skillnader.

Undersökningen har gått ut på att jag gjort observationer och ljudinspelningar på olika geografiska platser med syftet att finna inspiration till låtskrivande inom populärmusik. Skillnaderna mellan platserna har valts med hjälp av faktorerna: kännedom, rörelse och storlek. Jag upplever att det finns en stor del av inspiration att hämta på en geografisk plats och att de olika faktorerna påverkar mig på olika sätt under processen. Metoden är däremot något som inte är en garanti till inspiration inom låtskrivande utan den är högst personlig.

This thesis first and foremost investigates how entrepreneurial teachers today work with teachingcreativity to young entrepreneurs, at upper secondary level in Sweden. To then come toconclusions on how to improve and developed teaching of creativity in young entrepreneurs. Forthat purpose, this thesis, has the following research questions.Research question 1; How UF (entrepreneurial teachers) use creative tools today?Research question 2; How the learning of creative tools can develop in the future?The method of investigation used in this thesis is a “semi-structured interview” where sixdifferent respondents where interview two at time, separately, the process took a month to becompleted. These six respondents are teachers working in three different high schools in theMälar region of Sweden. The duration of each interview was between 20-30 minutes, theseinterviews were then analyzed, transcribed, and categorized.The answers were then analyzed by the authors and categorized with connection to the theoriesthat have formed the basis of this work. The empirical evidence could then be fed into a tablethat showed the similarities and differences in the working methods between the variousinterviewed respondents. This is to make it easier for the reader.The results of this work show that UF teachers today use creativity as a tool during the businessidea phase of UF entrepreneurship. After this phase, entrepreneurial teachers no longer see anypurpose in teaching creativity to entrepreneurial students. The authors of this thesis concludedthat creativity does not lose its value or utility after the idea generation phase ofentrepreneurship. The current way of teaching creativity creates an environment where creativityis "strangled" and there is no free space left for innovative thinking. The authors associate thislack of innovation to a lack of communication between the UF teachers and therefore the authorscall on the UF teachers to collaborate 3 times per business year.The examiner for this work is Bengt Köping Olsson, researcher in creativity, innovation anddesign at Mälardalen University.

Som lärare I svenska grundskolan förväntas vi uppmuntra och stimulera elever att bli kreativa medborgare. Det är också skolans ansvar att säkerhetsställa att elever kan omvandla idéer och handlingar på ett kreativt sätt och så fortsätter det. Men vilken innebörd har egentligen ordet kreativitet och hur uppfattas begreppet ute på skolorna? Huvudsyftet med min undersökning har varit att problematisera kring begreppet och min huvudfråga är begränsad till hur slöjdlärare uppfattar begreppet. Jag har valt en kvalitativ metod i denna strävan och jag har intervjuat slöjdlärare på en grundskola. Jag har använt mig av tre olika filter i min bearbetning av empirin, ett sociokulturellt perspektiv på kreativitet, kreativitet som tänkandet och föreställande och slutligen kreativitet som något medfött. Resultatet visar att enbart de två första filtren kom till användning. Kreativitet kan vara att tillåta fantasi, att använda mallslöjd sparsamt. Det kan också vara att bryta sig fri från gammalt tänkande. Att som lärare lägga ut hinder i en skapandeprocess kan också främja kreativitet.

Kreativitet och Kaffesäckar är en litteratur- och fallstudie som behandlar kreativitet och hur den kan stimuleras i skolan. Samhället ställer krav på kunskap där kreativitet är en viktig faktor och skolan behöver följa utvecklingen för att möta framtidens behov. Fallstudien har gjorts bland 7:e klassare på textilslöjden. Undersökningens fokus är att se hur egen design, annorlunda material, utställning av den egna produkten påverkar kreativiteten. Projektet pågick under en termin och avslutades med utställning och modevisning på Lilla Kafferosteriet i Malmö. Jag har använt mig av litteratur och tidigare forskning där jag sökt svar på vilken betydelse kreativitet har för individen och utbildningen idag. Genom enkätfrågor och egna observationer har jag fått en bild av vad som utvecklar eleverna att vara mer kreativa. Här har jag funnit att elever blir inspirerade och stimulerade i sitt skapande när de vet att deras produkter kommer att visas upp. Att arbeta i ett ovanligt material såsom kaffesäckar har också haft en betydelse för ökad kreativitet. Eleverna har testat och experimenterat för att komponera olika sammansättningar på sin egen produkt, samtidigt som de fått en koppling till materialets härkomst. Sammanfattningsvis har jag jämfört olika kreativa processer såsom design- och slöjdprocesser där jag ser en möjlighet att tillföra olika delar av processerna för att ge slöjdämnet ännu mer av ett design- och marknadsperspektiv. Slöjd ämnet har många möjligheter att utvecklas, vara gränsöverskridande och få en bredare koppling till andra ämnen i skolan där de kan dra nytta av olika kunskaper.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vad pedagogiskt drama kan tillföra nycirkusundervisningen. Frågeställningarna har varit följande: Hur upplever eleverna dramapedagogiken? Vad har dramapedagogiken för betydelse för gruppen? Vad har dramapedagogiken för betydelse i cirkusundervisningen? Studien utfördes på en kulturskola i Skåne, på cirkusskolan där jag själv jobbar. Gruppen som medverkade i studien bestod av åtta elever som var mellan 10-13 år. Under tre av deras cirkuslektioner fick eleverna göra olika dramaövningar med olika teman för varje gång, de olika temana var tillit, samarbete och kreativitet. Eleverna fick även fylla i ett frågeformulär under det sista dramapasset. Studien genomfördes i slutet av terminen när de höll på att skapa en cirkusföreställning. Studien är kvalitativ där metoder såsom, deltagande observatör, fältanteckningar och ljudupptagning används. Den teoretiska utgångspunkten har varit det personlighetsutvecklande perspektivet och det konstpedagogiska perspektivet (Sternudd, 2000). Resultatet blev en glädje och ett intresse hos eleverna där en något ökad samarbetsförmåga och tillit i gruppen skedde. Jag såg även att deras kreativitet ökade när de satte ihop cirkusnummer