Diss. Örebro : Örebro universitet, 2009.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2009.

Frågeställningen som undersökningen ämnade ge svar på var huruvida aggressiv musik påverkar unga människors offensiva beteenden i FPS-spel. Med avstamp i forskning kring dataspel och musik som påverkningsfaktor i samhället samt som motivation i krig genomfördes research och en artefakt skapades. Undersökningen utfördes på ett tjugotal personer mellan 15-30 år vid olika tillfällen där varje informant ombads spela igenom ett FPS-spel lyssnandes till dels en heavy metallåt och dels ett stycke ljudeffekter. Den kvantitativa datan som mättes var antal skott, träffade fiender och puls vilket kompletterades av en enkät beträffande personliga uppgifter följt av en muntlig intervju. Med en klar majoritet som tenderade att avfyra fler skott, ha högre puls och som motiverade en mer inlevelsefull upplevelse till musiken drogs slutsatsen att aggressiv musik har en påtaglig påverkan i FPS-spel ur både fysiska och psykiska aspekter. Vid eventuell vidareutveckling av arbetet hade mätning på flertalet musik- och spelgenrer varit av intresse.

2003 George W. Bush ordered US forces to invade Iraq. US won a quick victory and the strong leader of Iraq, Saddam Hussein, was defeated and his regime fell with him. The consequenses of the invasion has afterwards proved to be devestating and a debate about whether the invasion could be justified awakened. Out of this debate the issue of this essay was born. This essays purpose is namely to answer the question; Can the US official motives to the invasion of Iraq 2003 be considered as justified accordig to Just war theory? Just war theory is an established theory consisting of four criteria that should be met to justify war. As this essay investigates wether Just war theory correspond with the US official motives to the invasion or not the work has been of theory-testing character. To answer the research question has case study method and analysis of ideas-technique been used. By comparing Just war theory criteria with the US official motives the conclusion reached is that only two out of four criteria are fully met and thereby can the US official motives to the invasion of Iraq 2003 not be considered as justified according to Just war theory.

Denna studie granskar vilka krav medborgare ställer på sina samhällsledare i tid av krig. Syftet var att kartlägga vilka personliga kvalitéer medborgare ansåg vara viktigast för att ledare skulle kunna hantera en krigssituation, samt hur man önskade att ledare skulle agera om det blev krig. Broschyren ”om krisen eller kriget kommer” stod som förlaga. Studien har en kvalitativ ansats och data samlades genom tre separata fokusgruppsintervjuer med totalt 32 deltagare i Stockholm, Karlstad och Skövde. Resultaten pekade på att det är främst kommunikativa kvalitéer och proaktivt agerande som deltagarna efterfrågar. Att vara en stark ledare var en central definiering för att kunna hantera krig, slutsatsen blev dock att det finns många olika komponenter i det starka ledarskapet.

<p>Tema for denne avhandlingen er krigføring og politisk kultur i nordisk høy-middelalder. Arbeidet er et resultat av to målsettinger. Én har vært å foreta en analyse av militære konflikter i nordisk høymiddelalder. Den andre har vært å bruke analysen av militære konflikter som kilde til kunnskap om periodens politiske kultur. Den empiriske undersøkelsen består av en analyse av de mellomnordiske konfliktene i perioden 1286-1319. Perioden innledes med mordet på den danske kongen Erik Klipping i Finderup i 1286 og avsluttes med inngåelsen av det norsksvenske kongefellesskapet i 1319. Mordet i Finderup var den utløsende faktor til en kraftig intensivering av de mellomnordiske konfliktene. Med inngåelsen av det norsksvenske kongefellesskapet markerte året 1319 en avslutning på konfliktene. Ved utgangen av 1319 var også alle de sentrale aktørene døde eller i politisk eksil.</p>

<p><img src="http://www.diva-portal.org/cgi-bin/mimetex.cgi" /></p><p>Uppsatsens syfte var att definiera tidningen Missionsbanerets pacifism problematiserad utifrån andra världskrigets konflikter mellan stormakterna och mellan de totalitära staterna och Sveriges nordiska grannländer. Tidningen har kategoriserats efter sin hållning till pragmatisk respektive radikal pacifism utifrån konflikterna och dess hantering av pacifismens grundproblem, hur man ska handskas med en aggressiv motståndare som inte tar hänsyn till fredsbevarande arbete. Tidningen har även placerats in i ett större svenskt sammanhang. Följande frågor har använts i undersökningen:</p><p>1: Vilken syn hade tidningen på andra världskriget och krig i stort? 2: Vad var synen på andra världskrigets orsaker? 3: Hur betraktades stormakternas inbördes konflikter, deras medverkan i kriget och deras ideologier i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn? 4: Hur betraktades Finlands, Norges och (Danmarks) situation, deras krigsåtgärder och deras eventuella rättigheter till sina landområden i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn?</p><p>Tidningens nummer har bearbetats mellan perioden 17 november 1938 till 27 september 1945 där de artiklar som haft anknytning till kriget och världsläget i stort utvalts till analysen.</p><p>Resultaten visar att tidningen övervägande var en radikalpacifistisk tidning. Olika omständigheter gjorde emellertid att denna i vissa fall mildrades. Exempel på sådana var att tidningen godkände referat av kristna soldaters berättelser och vittnesbörd. Ett fåtal artiklar visar även på en syn att kriget kunde leda till något positivt till exempel genom att människor i sin nöd började söka Gud. När det gäller behandlingen av pacifismens grundproblem intog tidningen en radikalpacifistisk hållning inför konflikterna mellan stormakterna. I konflikten Finland-Sovjetunionen var hållningen mer åt det pragmatiskt pacifistiska hållet. Denna skillnad berodde förmodligen på en möjlig fruktan inför kommunismens eventuella utbredning, ett broderskapsförhållande till finländarna och en vilja att väcka förståelse hos läsarna för finlands folks nöd och behov.</p><p>I ett svenskt sammanhang höll tidningen en moralisk linjen då tidningen sällan kompromissade med sin pacifism. Vidare gick tidningen emot normen i den svenska pressen om krigsmaktens betydelser för freden eller för landets intressen.</p>

<p>I have in this essay looked at what stand NWT took to the three leading countries in The First World War, Germany, France and England, and if it changed during the course of the war.</p><p>I worked based on the theory that NWT, as a politically conservative newspaper was pro-Germany, which also showed to be true.</p><p>I have look at the official stand, what is shown in the published material, what stand that the newspaper showed outwards. The result shows that NWT held a neutral stand during the war being loyal to the conservative government. At the end of the war the papers sympathies for Germany are shown more openly in its political material.</p>

<p>Bakgrund: Bosnien-Hercegovina fick under Jugoslavienkriget i början på 90-talet sin turismnäring ödelagd. Turismnäringen i landet har ännu inte återhämtat sig trots att landet har en stor potential när det kommer till utbudet av turismdestinationer. För att återuppbygga turismnäringen i ett land som har blivit drabbat av ett krig krävs det stora satsningar för att åter vinna turisternas förtroende och för att sända ut en positiv bild av landet då turismen är en viktig inkomstkälla och kan användas som ett verktyg för att utveckla och få igång ekonomin efter ett krig. Problemet som denna studie ska försöka ge svar på är hur efterkrigslandet Bosnien-Hercegovina ska bära sig åt för att återskapa turismindustrin och marknadsföra landets, för turister attraktiva destinationer.</p><p>Problem: Hur ska Bosnien-Hercegovina marknadsföra sina turistdestinationer för att åter locka turister till landet? Vilken typ av destinationer ska landet marknadsföra för att på bästa sätt återuppliva turismnäringen?</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att utreda hur ett efterkrigsland som Bosnien-Hercegovina bör hantera en efterkrigssituation för att återskapa turismnäringen i landet. Studien kommer att belysa de möjligheter som finns i landet och de destinationer som landet bör marknadsföra för att på bästa sätt återuppliva turismnäringen.</p><p>Resultat: Studien som har genomförts visar att Bosnien-Hercegovina bör för att lyckas med turismen satsa på att marknadsföra de nischade destinationerna inom makrodestinationen. När dessa marknadsförs till olika turistgrupper och under olika årstider väcks intresse för landet från flera olika håll samtidigt vilket indirekt borde gynna makrodestinationen Bosnien-Hercegovina.</p>

Tema for denne avhandlingen er krigføring og politisk kultur i nordisk høy-middelalder. Arbeidet er et resultat av to målsettinger. Én har vært å foreta en analyse av militære konflikter i nordisk høymiddelalder. Den andre har vært å bruke analysen av militære konflikter som kilde til kunnskap om periodens politiske kultur. Den empiriske undersøkelsen består av en analyse av de mellomnordiske konfliktene i perioden 1286-1319. Perioden innledes med mordet på den danske kongen Erik Klipping i Finderup i 1286 og avsluttes med inngåelsen av det norsksvenske kongefellesskapet i 1319. Mordet i Finderup var den utløsende faktor til en kraftig intensivering av de mellomnordiske konfliktene. Med inngåelsen av det norsksvenske kongefellesskapet markerte året 1319 en avslutning på konfliktene. Ved utgangen av 1319 var også alle de sentrale aktørene døde eller i politisk eksil.