I have in this essay looked at what stand NWT took to the three leading countries in The First World War, Germany, France and England, and if it changed during the course of the war. I worked based on the theory that NWT, as a politically conservative newspaper was pro-Germany, which also showed to be true. I have look at the official stand, what is shown in the published material, what stand that the newspaper showed outwards. The result shows that NWT held a neutral stand during the war being loyal to the conservative government. At the end of the war the papers sympathies for Germany are shown more openly in its political material.

Byggnadslogistik handlar om hur man förser byggprojekt med rätt material och utrustning till rätt tid. Då byggprojekt anses som temporära fabriker så är byggnadslogistiken en stor grund till att projekten fungerar så bra som möjligt. Men idag har byggbranschen drabbats drastiskt av de krislägena som har uppkommit under de senaste åren som tas upp i denna studie. Dessa krislägen medför brister i kommunikation, materialtillförsel samt ökade kostnader av material vilket har skadat många delar av branschen. Under december 2019 i staden Wuhan i Kina rapporterades en spridning av lunginflammationen som identifieras idag som coronaviruset eller "SARS-CoV-2". Från ett krisläge till ett annat, som också har påverkat byggbranschen drastiskt, där Ryssland 2022 inledde en fullskalig invasion av Ukraina och därmed startade ett nytt krig. Syftet med denna studie var att undersöka hur de olika krislägena har påverkat byggbranschen samt byggbranschens logistik. Att utforska de olika ledens- och företags utmaningar i krislägen samt utreda hur man inom ett företaget kan vara "förberedd" för sådana scenarion. Några slutsatser som dras av denna studie är att vi människor har blivit mycket bättre på att planera i förtid för att minska problematiken av olika skäl. Covid-19 har medfört svårigheter med smittspridningen vilket har ledat till att restriktioner har suttits på olika länder medan många företag i byggbranschen har lärt sig av kriget hur mycket material och produktion som kommer från Ukraina. Studien belyser till slut betydelsen att ha en välplanerad och riskfri försörjningskedja vilket minimerar drastiska påverkningar på byggnadslogistiken i en regional företagskontext. Åtgärder som leverantörs- och materialbyte har varit, bunkring av material, har implementerats under krislägena för att säkerställa nöjda kunder samt kontinuitet i projekten. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Syftet med examensarbetet är att få en ökad insikt i diskussionen som förs bland internationella författare angående krigsdrabbade barn. Litteraturen presenteras ämnesvis och läsaren får möta de ämnen som författarna för fram. De diskuterar frågor kring barnsoldater, vilka olika effekter krig har på barn och hur dessa ska avhjälpas. Författarna ger även exempel på preventiva insatser och handlingsprogram i efterkrigstid och hänvisar genomgående till internationell rätt. Arbetet genomförs som en litteraturstudie och genom en slags innehållsanalys jämförs författarnas olika åsikter. Resultatet vi har kommit fram till är att litteraturen är samstämmig i övergripande drag men att en del skillnader förekommer som i vissa fall förvånat oss. Exempelvis är inte alla författare eniga om att användandet av barnsoldater är enbart negativt för barnen. / The purpose of this essay is to get an increased insight in the discourse among international authors about children in war. The literature is presented by subject and the reader will meet the topics that are discussed by the authors. They bring up issues concerning child soldiers, the effects of war on children and how to prevent those. The authors also give examples of programs of action before, as well as after, the war. The essay is made as a study of literature and the opinions of the authors are compared in a content analysis. The result we obtained is that the literature is very alike but we also found some surprising differences. As an example not all of them agree that the use of child soldiers is solely negative for the children.

Post-traumatic stress disorder (PTSD) kan uppkomma efter att en person upplevt en traumatisk händelse. Det kan vara i fysisk form som våld eller trafikolycka, eller i emotionell form till exempel genom att bevittna trauma eller utsättas för psykiskt våld. I krigsdrabbade länder och områden är det inte bara militärer som bekämpar kriget som utsätts för trauma, utan även den civila befolkningen. För personer som upplevt trauma och fått PTSD kan det innebära en stor förändring i livet, som kanske aldrig blir sig likt igen. Veteraner som genomfört utlandstjänst utvärderas rutinmässigt när de kommer hem vilket gör det enkelt att fånga upp de som lider av PTSD. Flyktingar utvärderas inte i närheten i samma utsträckning, vilket gör att det finns ett stort mörkertal. Psykisk ohälsa ses som något svagt och är nästan tabubelagt såväl bland militärer som flyktingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med PTSD efter krigsrelaterade händelser. En kvalitativ design användes och 23 vetenskapliga artiklar granskades och bland dessa användes tolv. Analyserna av artiklar om flyktingar respektive veteraner skedde separat. Detta resulterade i totalt åtta slutkategorier, tre för flyktingar och fem slutkategorier för veteraner, som vi har valt att redovisa i två separata delar. Resultatet visade att flyktingar och veteraner skiljer sig i vad de rapporterar som de största bekymren med att leva med PTSD. Flyktingar rapporterade en större mängd fysiska besvär och att avsaknad utav familjen var stora hinder till förbättring. Även psykosomatiska besvär var vanligt hos flyktingar. För veteraner är en känsla av att inte höra hemma i samhället och känna sig som en outsider i samhället det största besvären. Veteranerna upplevde också att en känsla av att ha förändrats utav sina upplevelser. Det fanns en person före och en person efter krigsupplevelsen.

No description available.

This thesis investigates militarization in Sweden through a previously unknown position within the Swedish Civil defense organization, “civil commander” (civilbefälhavare). It will shed light on the factors behind why the militarily neutral country created this rather unique position, how it changed during the mere fifty years in service, and why it was ultimately decommissioned. This paper will also explore what the civil commander can reveal about the level of militarization, and possibly militarism, in Sweden during the period. Through examination of the greater civil defense organizational structure, and fundamental changes in warfare and by drawing upon state produced documents, bills, laws and regulations, it will construct a deeper understanding of the civil commander role. Theoretical concepts such as militarization, militarism, and civil-military relations will consequently be explored and are instrumental for the militarization theory molded by this thesis. Militarism evolved and persisted in modern societies and in light of the looming fear of new total and frontless wars. Sweden couldn’t from 1945 militarize itself at the level deemed needed by civil and military without increasing the risk of becoming a militaristic society – more specifically a Lasswellian garrison state. Aware of the problem connected to an ever-growing military, the civil society went to great lengths to militarize itself to enable interaction with the military with the aim to protect civil institutions from being dominated or taken over by the military in case of heightened preparedness or war. Instrumental was the civil commander-institution, which worked as a bulkhead between the civil and military sphere in a time where these became increasingly entangled and inseparable, and which ensured civilian control over civilian administration. Through the civil-commander, the civil sphere obtained a military-style efficiency and the ability to make quick decisions separately from, or together on equal terms with, their camouflaged counterparts. The civil commander can both be understood as an indication of total militarization of civil society and protection against military influence, militarism, and a militaristic society.

Bakgrund: Upplevelserna av krig i barndomen kan ge negativa konsekvenser livet ut. Krig består av brutalt våld mot det civila, trots att den fjärde Genèvekonventionen samt FN-barnkonventionen finns för att skydda individer. Under krig lever barn även i en otrygg miljö samt att krig medför försämringar och begränsningar för barn i livet. Dessa begränsningar kan innebära att barn inte får leka och gå till skolan. Bra upplevelser i barndomen är viktiga för att hjärnan ska utvecklas positivt. På grund av den otrygga miljön finns det risker att utvecklingen av hjärnan blir negativ. Det kan medföra trauma och psykisk ohälsa. Syfte: Syftet är att redogöra för vuxna individers upplevelser av att ha levt i krig i barndomen. Metod: Metoden som har använts i examensarbetet är en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes. Genom att systematiskt söka efter litteratur hittades sju artiklar som svarade på syftet. Artiklarna analyserades vilket resulterade i två teman och sex underteman. Resultat: I resultatet redovisas två teman och sex underteman. Det första temat var “upplevelser av osäkerhet” och undertemat till det var “rädsla”, “svek” och “sorg”. Det andra temat var “känslan av att inte räcka till” och undertemat till det var “hjälplös”, “övergiven” och “skuld och skam”. Konklusion: I examensarbetet har krigsmiljöer visat sig leda till mycket negativa känslor hos vuxna individer, som har upplevt krig i barndomen. Dessa negativa känslor har en direkt koppling till deras brist på trygghet i form av stöd och närvaro av vuxna i krigsmiljöer. / Background: The experiences of war in childhood can have negative consequences throughout life. War consists of brutal violence against civilians, even though the Fourth Geneva Convention and the UN Convention on the Rights of the Child exist to protect individuals. During war, children also live in unsafe environments, and war brings deterioration and limitations to children's lives. These restrictions can mean that children are not allowed to play and go to school. Good experiences in childhood are important for the brain to develop positively. Due to the unsafe environment, there are risks that the development of the brain will be negative. It can lead to trauma and mental illness. Aim: The purpose is to explain the experiences of adult individuals of having lived in war in their childhood.  Method: The method that has been used in this study is an integrative compilation of qualitative research inspired by meta-synthesis. By systematically searching for literature, seven articles were found that answered the purpose. The articles were analyzed which resulted in two themes and six sub-themes. Results: In the result, two themes and six subthemes are reported. The first theme was "experiences of uncertainty" and the subthemes to it were "fear", "betrayal" and "sorrow". The second theme was “the feeling of not being enough” and the subthemes to it were “helpless”, “abandoned” and “guilt and shame”. Conclusion: In this study, war environments have been shown to cause negative feelings in people who have experienced war in their childhood. These negative experiences have a direct connection to children's lack of safety in terms of support and the presence of adults in war environments.

The aim of this study was to contribute knowledge about the aspects of the change process Swedish soldiers experienced in the services of foreign armies during the 20th century. The research questions focused on how the soldiers described the change before, during and after combat. The theoretical framework used was Samuel Hyne‟s personal narrative theory that is presented in his work The Soldier’s Tale. The study used a qualitative method where the data consisted of five published books by swedes that have experienced combat firsthand and later publish works regarding that matter. The results showed that the soldiers first experience with death, either that of friend or foe has had an impact on their lives. Another finding based on Hynes‟ work has been how the technical advances of weaponry such as machine guns and artillery during the First World War have gone on to impact other later conflicts during the 20th century.

Uppsatsen analyserar två barnböcker, varav en bilderbok Azzis flykt (2016) skriven av Sara Garland och en kapitelbok Flykten från Kabul (2016) skriven av Naheed Hasnat Senzai. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur flykt från krig gestaltas i två skönlitterära böcker samt hur lärare kan arbeta i klassrummet för att prata om och uppmärksamma eleverna om krig och flykt som är aktuella idag. Uppsatsen är en textanalys av böckerna Azzis flykt (2016) och Flykten från Kabul (2016) och en intervju med tre erfarna lärare på temat krig och flykt. Analysen visar att de intervjuade lärarna arbetar med temat främst när det har varit ett aktuellt ämne i medier. Lärarna tillämpar varierande verktyg i undervisningen, främst med hjälp av skönlitterära verk såsom bilderböcker och kapitelböcker. Illustrationerna i bilderböckerna har varit till hjälp för lärarna, speciellt när det uppstått hinder i kommunikationen med nyanlända elever. Analysen har även visat att elevers egna erfarenheter och upplevelser inkluderas och får komma till uttryck i klassrummet när temat flykt och krig tagits upp i undervisningen. Azzis flykt (2016) och Flykten från Kabul (2016) kan användas i undervisningen för att öka elevernas förståelse för flykt från krig. Genom boksamtal och högläsning kan empatin för människor som befinner sig på flykt främjas hos eleverna.

Studien fokuserar på åtta irakiska kvinnors upplevelser av Iran-Irak- och Gulfkriget under åren 1980–1991. Syftet är att belysa hur dessa kvinnor upplevde och hanterade krigets sociala förtryck, militäriska samhälle, ekonomiska kris och politiska våld under dessa år. Studiens inledning ger bakgrund om krigen i Irak. Därefter presenteras intervjuer med och skrifter av åtta kvinnor som genomlevde krigen. Deras berättelser analyseras med hjälp av traumateorier, socialt stöd, kultursociologisk teori samt Salutogenas perspektiv (KASAM) och Coping (hanteringsstrategier). Resultaten belyser de hanteringsstrategier och de svårigheter som irakiska kvinnor utvecklade samt gick genom under krigen, 1980–1991. Dessa svårigheter gick ut på ekonomiska problem, våldtäkt, kulturella mönstren samt det sociala förtrycket.