Militär doktrinutveckling har beskrivits som en process där kunskap och beprövad erfarenhet omsätts i principer för användandet av militära medel. Militärteorin erbjuder vetenskaplig förankring till militära doktriner och dess påverkan på utvecklingen av doktriner är därför viktig. Förra året, 2011, gav Försvarsmakten ut en ny militärstrategisk doktrin, MSD12. Syftet med denna uppsats är att undersöka kopplingen mellan den svenska doktrinen och dess vetenskapliga förankring. Undersökningen visar bland annat att von Clausewitz teorier, såväl direkt som indirekt, har haft stor influens på doktrinen. Det är dock skillnad mellan hur doktrinen beskriver det som Clausewitz benämner krigets natur och vad som verkligen står i boken ”Om kriget”. Clausewitz beskriver krigets natur som en märklig treenighet sammansatt av den primitiva våldsamheten i dess element, hatet och fiendskapen som tillsammans kan betraktas som en blind naturkraft; av sannolikheternas och tillfälligheternas spel, som ger utrymme för ett fritt skapande sinne; och slutligen av att vara ett till politiken underordnat instrument, varigenom det betingas av det rena förståndet. Doktrinen beskriver krafterna som bildar krigets natur som Emotionell kraft(folket), Styrande rationell kraft (politiken) och Våldsutövande kraft (Försvarsmakten). Det är viktigt, bland annat kopplat till behovet av vetenskaplig förankring, att skilja på vad Clausewitz verkligen skrev och på andra förklaringsmodeller som härstammar från Clausewitz men som också på vissa punkter skiljer sig från originaltexten i ”Om kriget”. / The development of military doctrines has been described as a process where knowledge and well-tried experience turns to principles for the use of military forces. The military theory offers a scientific basis for military doctrines and influences from military theory are therefore an important part of the development of doctrines. Last year, 2011, The Swedish Armed Forces released a new military-strategic doctrine, MSD12. The purpose of this essay is to examine the link between the Swedish doctrine and its scientific basis. The examination has shown that the theory of Carl von Clausewitz regarding the nature of war has a great impact and influence on the content of the doctrine. The theory is used both through direct- and also through indirect influences. An analysis of how the doctrine relate to the factors that, according to Clausewitz, constitute the nature of war shows a discrepancy between its definition of the "remarkable trinity" and the definition given by Clausewitz himself. The book “On War” defines the components of the “trinity” as: The play of chance and probability, Primordial violence, hatred, and enmity and War's element of subordination to rational policy. The doctrine state that the “trinity” consists of: Emotional forces (the people), Rational forces (The politics and the policy) and Violence conducting forces (The Swedish Armed Forces). It is important to make a difference between what Clausewitz actually wrote and other concepts of a trinity that are derived from the “remarkable trinity” defined in “On War.

No description available.

Bakgrund: Bosnien-Hercegovina fick under Jugoslavienkriget i början på 90-talet sin turismnäring ödelagd. Turismnäringen i landet har ännu inte återhämtat sig trots att landet har en stor potential när det kommer till utbudet av turismdestinationer. För att återuppbygga turismnäringen i ett land som har blivit drabbat av ett krig krävs det stora satsningar för att åter vinna turisternas förtroende och för att sända ut en positiv bild av landet då turismen är en viktig inkomstkälla och kan användas som ett verktyg för att utveckla och få igång ekonomin efter ett krig. Problemet som denna studie ska försöka ge svar på är hur efterkrigslandet Bosnien-Hercegovina ska bära sig åt för att återskapa turismindustrin och marknadsföra landets, för turister attraktiva destinationer. Problem: Hur ska Bosnien-Hercegovina marknadsföra sina turistdestinationer för att åter locka turister till landet? Vilken typ av destinationer ska landet marknadsföra för att på bästa sätt återuppliva turismnäringen? Syfte: Syftet med denna studie är att utreda hur ett efterkrigsland som Bosnien-Hercegovina bör hantera en efterkrigssituation för att återskapa turismnäringen i landet. Studien kommer att belysa de möjligheter som finns i landet och de destinationer som landet bör marknadsföra för att på bästa sätt återuppliva turismnäringen. Resultat: Studien som har genomförts visar att Bosnien-Hercegovina bör för att lyckas med turismen satsa på att marknadsföra de nischade destinationerna inom makrodestinationen. När dessa marknadsförs till olika turistgrupper och under olika årstider väcks intresse för landet från flera olika håll samtidigt vilket indirekt borde gynna makrodestinationen Bosnien-Hercegovina.

The purpose of this essay was to examine the role of religious beliefs, actions and practice in young people's own description of their identity. An additional goal was to examine how young people describe their identity in relation to their primary and secondary socialization. A qualitative method was used with semi - structured interviews and six young people between the ages of 18 and 23 were interviewed.            The interview results show that three out of the six young people think of themselves as religious while the remaining three emphasize that they are secularized Muslims. The results also show that the young people emphasize that the celebration of feasts in the family is the main focus.  Four out of the six young people point out that they are themselves among friends, their families and in the mosque, while the remaining two feel a communion with their Muslim friends and people in the mosque.        Three out of the six young people consume alcohol and eat pork, while the remaining three refrain from this. The young people emphasize that their beliefs are a personal matter between themselves and God, and that their actions don't define them as being Muslims or non-Muslims.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

<img src="http://www.diva-portal.org/cgi-bin/mimetex.cgi" /> Uppsatsens syfte var att definiera tidningen Missionsbanerets pacifism problematiserad utifrån andra världskrigets konflikter mellan stormakterna och mellan de totalitära staterna och Sveriges nordiska grannländer. Tidningen har kategoriserats efter sin hållning till pragmatisk respektive radikal pacifism utifrån konflikterna och dess hantering av pacifismens grundproblem, hur man ska handskas med en aggressiv motståndare som inte tar hänsyn till fredsbevarande arbete. Tidningen har även placerats in i ett större svenskt sammanhang. Följande frågor har använts i undersökningen: 1: Vilken syn hade tidningen på andra världskriget och krig i stort? 2: Vad var synen på andra världskrigets orsaker? 3: Hur betraktades stormakternas inbördes konflikter, deras medverkan i kriget och deras ideologier i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn? 4: Hur betraktades Finlands, Norges och (Danmarks) situation, deras krigsåtgärder och deras eventuella rättigheter till sina landområden i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn? Tidningens nummer har bearbetats mellan perioden 17 november 1938 till 27 september 1945 där de artiklar som haft anknytning till kriget och världsläget i stort utvalts till analysen. Resultaten visar att tidningen övervägande var en radikalpacifistisk tidning. Olika omständigheter gjorde emellertid att denna i vissa fall mildrades. Exempel på sådana var att tidningen godkände referat av kristna soldaters berättelser och vittnesbörd. Ett fåtal artiklar visar även på en syn att kriget kunde leda till något positivt till exempel genom att människor i sin nöd började söka Gud. När det gäller behandlingen av pacifismens grundproblem intog tidningen en radikalpacifistisk hållning inför konflikterna mellan stormakterna. I konflikten Finland-Sovjetunionen var hållningen mer åt det pragmatiskt pacifistiska hållet. Denna skillnad berodde förmodligen på en möjlig fruktan inför kommunismens eventuella utbredning, ett broderskapsförhållande till finländarna och en vilja att väcka förståelse hos läsarna för finlands folks nöd och behov. I ett svenskt sammanhang höll tidningen en moralisk linjen då tidningen sällan kompromissade med sin pacifism. Vidare gick tidningen emot normen i den svenska pressen om krigsmaktens betydelser för freden eller för landets intressen.

No description available.

Flertalet studier synliggör specifika skillnader beträffande arbetsmotivationsfaktorer hos skilda generationer. Organisationer vilka erkänner och åskådliggör dessa flergenerationsfrågor anses prestera bättre än de som bortser från dem. Den generation vilken senast trätt och fortsatt träder in på arbetsmarknaden har hitintills tilldelats såväl kritik som beröm. Den introducerade generationen benämns med bokstaven Z, tillhörande denna är individer födda mellan 1995 – 2009. Dessutom äntrar en större del av generationen arbetsmarknaden under en orolig tid, med syftning på Coronapandemi och det pågående kriget mellan Ryssland och Ukraina. Med hänsyn till ovanstående ämnar denna studie till att synliggöra de primära arbetsmotivationsfaktorerna hos dagens unga, fortsatt undersöka om demografiska variabler samt den oroliga nutiden påverkat dess arbetsmotivationsfaktorer. För att synliggöra detta illustrerades en referensram vilken består av tre välkända och etablerade teorier, Herzbergs tvåfaktorteori, Job Characteristics Model samt den Självbestämmande teorin. Fortsatt inkluderas tidigare relevant forskning vilka tillsammans med Herzbergs tvåfaktorteori samt Job Characteristics Model bildar referensramens 16 motivationsfaktorer. Den självbestämmande teorin bidrar med två olika motivationstyper. Slutligen inkluderas även det aktuella dagslägets potentiella påverkan. Referensramen låg även till grund för den kvantitativa enkätundersökning vilken syftade till att besvara studiens forskningsfrågor. Då studiens målpopulation är dagens unga verkade gymnasieelever som respondenter, dessa placerar sig i den senare mittpunkten av generation Z. Resultatet visar att samtliga motivationsfaktorer tillhörande referensramen betraktas som något viktiga för de undersökta, av dessa har de ytterst primära motivationsfaktorerna identifierats. Fortsatt synliggörs resultatet för de demografiska variablerna samt de aktuella världslägets påverkan på ungas arbetsmotivation. Tar dagens och framtidens ledare dessa resultat i beaktning förväntas generationens särskilda kompetenser attraheras samt bevaras inom berörda organisationer. Slutligen förväntas organisationer vilka erkänner och åskådliggör dessa unika generationsegenskaper prestera bättre än de som bortser från dem.

Bakgrund: I väpnad konflikt tjänstgör militära sjuksköterskor som har i uppdrag att ge vård och omvårdnad till både militära och civila befolkningar. Väpnad konfliktsmiljö kan försvåra deras arbete och försämrar möjligheten att ge en god omvårdnad. Militära sjuksköterskors arbetsplats ser annorlunda ut än det i en vanlig vårdkontext. Detta innebär att flera utmaningar och svårigheter kan uppstå. Militära sjuksköterskor behöver gå på specifika utbildningar innan de åker på insats. Detta för att kunna erhålla kunskap om att ge vård som är grundad på evidens. En översikt av sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta i väpnad konflikt vid internationella uppdrag kan gynna andra grundutbildade sjuksköterskor som är intresserade av att åka på insats. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta i väpnad konflikt vid internationella uppdrag, med fokus på såväl vårdandet som varandet. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Studien baserades på elva vetenskapliga artiklar som hade en kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell.  Resultat: Fem huvudteman identifierades: att vistas i ett väpnad konfliktområde, passa in i en ny profession: att vara en soldatsjuksköterska, att möta utmaningar, mitt team är min familj och att komma hem. Sjuksköterskorna upplevde att uppdraget som utfördes i väpnade konfliktområden var väldigt lärorik och givande. Under insatsen hade sjuksköterskorna blandade känslor och tankar kring sig själva och sin profession. Insatsen i väpnade konflikter förändrade sjuksköterskorna som personer. De mötte svårigheter och hinder som gav de värdefulla erfarenheter och ledde till många nya kunskaper.   Slutsats: Militära sjuksköterskorna som åker på internationella uppdrag befinner sig i främmande situationer som kan bidra till unika levnadsvillkor. Sjuksköterskornas arbete i väpnad konflikt möttes av flera utmaningar som påvisade att de oftast hade relevanta kunskaper för att hantera svåra situationer och hitta kreativa lösningar för att underlätta omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskorna mötte även svårigheter med att återintegrera sig, men med rätt stöd av deras skyddsnät och professionell hjälp kunde det underlätta åter integreringsprocessen.

No description available.