One of the big challenges for the European Union today lies in finding a common foreign policy for its 27 sovereign member states with their divided interests, experiences and traditions. New objectives set requirements on the Union to develop and intensify its military ability. The European Union´s view on when military force can be utilized sets concepts like sovereignty and intervention in focus. Can sovereignty be limited and if so can an intervention be justified? How did the Union argue regarding its participation in the intervention in Afghanistan, 2001? The Just War Theory gives the essay a normative framework against which to assess the Union´s view and guidelines for the use of military capabilities. An idea and ideology analysis examines the relevant documents and materials, and furthermore places them in their social context with the help of a critical discourse. The involvement in Afghanistan 2001 serves as a practical example of the Union´s foreign policy in matters of military force and its use. The European Union is shown to follow the Just War Theory and its criteria regarding sovereignty and just interventions. The practical definition adopted in Afghanistan also seems consistent with the theory´s framework.

Under det kalla kriget var en av huvudanledningarna till dimensioneringen av och uppträdandet hos det militära försvaret att det skulle verka avskräckande för en eventuell angripare. Trots ett betydligt mindre försvar idag än under det kalla kriget, kvarstår fortfarande målet för de väpnade styrkorna att skapa avskräckning. Hur kan det komma sig att det anses möjligt att åstadkomma samma effekt fast med betydligt färre resurser idag i jämförelse med då? Syftet med denna uppsats är att undersöka om dagens syn på avskräckning skiljer sig från den som existerade under det kalla kriget, vilket i så fall skulle kunna bidra till att förklara den ovanstående problemformuleringen. Undersökningen har genomförts i form av en jämförande fallstudie med hjälp av kvalitativ textanalys. Undersökningsmaterialet har bestått av officiella politiska och av Försvarsmakten framställda dokument från 1950-talet respektive nutiden. Undersökningen har visat att det finns skillnader, som kunnat utläsas av de analyserade dokumenten, i uppfattningarna om avskräckning mellan kalla kriget och idag. En viss diskursiv glidning framträder tydligt med förändringar både i synen på behovet av avskräckning, men också gällande vilka förmågor som krävs för att åstadkomma det. Numera anses internationellt engagemang och samarbete vara det som främst bidrar till att avskräcka en potentiell angripare trots mindre militära resurser idag jämfört med under 1950-talet.

No description available.

This study aims to examine the Russian lessons from the Russo-Japanese War and compare them with the lessons from the Crimean War to understand the larger patterns of Russian military learning during this period. Previous research has enabled this study to identify its research problem by demonstrating that there is most likely a research gap in this field. Previous studies have studied different Russian lessons from the two wars but not their differences and similarities. This research gap, combined with the fact that the research problem is interesting both scientifically and for military history makes the research problem relevant to study. The problem and purpose have been answered by asking what the Russian lessons from the Russo-Japanese War were and what the differences and similarities are compared with the lessons from the Crimean War. The material used to answer this question is taken from translated and published lectures held at the Russian General Staff Academy shortly after the war. This study uses Stephen Peter Rosen’s book about how and why military organizations change and innovate as its theoretical framework and a qualitative comparative analysis as its method. The study then answered its question by highlighting the different lessons from the two wars and the differences and similarities between them. Furthermore, it showed that Russian military learning during this period did not function optimally because several lessons from the first war reappeared together with new lessons after the Russo-Japanese war, indicating that they did not learn. This result is relevant and important for understanding Russian military learning during this period and in general.

Med denna uppsats avser jag att studera svenska läroböcker som publicerats från år 1968 fram till 2011 med syfte att analysera hur läroböckerna skildrar USA:s och Sovjetunionens aktioner från inledningen av det Kalla Kriget, hur skildringarna av de två aktörerna förändrats genom åren och vad som kan ha orsakat dessa förändringar.

En studie i historieläroböckernas gemensamma tendentiösa vinkling av öst och väst utifrån slaget vid Stalingrad och D-dagen i läroböckernsa skildringar från 1950 till 2015. / A study of bias in Sweidsh historical textbooks based on a study of the portrayals of the battle of Stalingrad and D-day between 1950 and 2015

The aim of this essay is to study diaries and letters from Swedish soldiers during the Great Nordic War, more specifically those written during the campaign 1707-1721 against Russia, in search of religious coping and religious parables. The theoretic framework is evolved around Kenneth Pargament’s theory about religious coping, and Ana-Maria Rizzuto’s theory about object relations. The method used can be described as hermeneutic. The questions at hand were: - How did Swedish soldiers during the war against Russia relate to God, and express image of God and religious concepts? - Did the soldiers express themselves in terms of spiritual coping and in that case to what extent? The conclusions were that the soldiers used religious coping as a method of survival. They used all methods as stated by Pargament, except the method that involves cooperation with God, unless you count being God’s humble servant as a way of cooperation.Several diaries features songs and poems and many expresses prayers and faith in God. The soldiers express themselves with parables to the Old Testament, for ex-ample to the Babylonian captivity. The language of the diaries changes after the defeat of Poltava 1709, to a richer one full of religious parables. Keywords: Spiritual coping, soldiers, Great Nordic War, Charles the XII, Kenneth Pargament.

During the cold war planned economies tried to separate their internal and external trade, so as not to be affected by international trade cycles while trading with capitalist countries. However, researchers have in both old and recent discussions pointed out that planned economies trade with market economies could have affected their internal trade. This paper studies the effects of market economies foreign trade development on European planned economies foreign trade development between 1958-1991. It combines the theory of transferring market cycles through foreign trade with theories of market economies effects on planned economies. The foreign trade development of market economies had a greater effect on the smaller planned economies than on the Soviet Union. The foreign trade of the planned economies was also affected by the lifting of the CoCom embargo and the foreign trade reforms among Comecon members in 1958. Planned economies also seem to have had an internal investment structure similar to the market economies, since both economic systems were affected in the same way by international price shocks.

Studien tar sin utgångspunkt i forskning som berör globalisering och livsmedelsförsörjning för att sedan positionera sig i ett historisk perspektiv med fokus på Sverige. Syftet med studien är att, utifrån det historiska perspektivet, undersöka om synen på livsmedelsförsörjning och beredskap har förändrats från tiden kring kalla kriget fram tills idag, med nedslag på ett fåtal relevanta händelser och processer som inträffat under denna tidsperiod, i syfte att exemplifiera och förklara en eventuellt förändring. Studien grundas vidare på en kvalitativ forskningsansats där tre semi-strukrureade intervjuer med representanter från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Livsmedelsverket och Jordbruksverket inledningsvis har genomförts, följt av innehållsanalyser av tre populärvetenskapliga dokument från forskningsprojektet ”Kan Sverige producera mat i kris?”. Sammanfattningsvis visar resultatet att globaliseringen har både positiv och negativ påverkan på svensk livsmedelsförsörjning, beroende på rådande förutsättningar i övrigt. Historiskt ser man att livsmedelsberedskapen i Sverige påverkats i hög grad av det rådande omvärldsläget, där beredskapen trappats upp efter en tid av kris och att detta sedan går i cykler beroende på hur omvärldsläget förändras. Globaliseringens påverkan är därmed till stor del positiv i ett fungerande system i en stabil värld, medan den får direkt negativa konsekvenser i en instabil värld och vid en eventuell avspärrning av Sverige.

<p>Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att studera hur tre olika aspekter påverkade Gårdby socken och dess båtsmän under Stora nordiska kriget, nämligen krig, pest och missväxt. Med hjälp av de källor jag har studerat, militära rullor, kyrkoböcker och mantalslängder, har jag fått fram hur livet kunde te sig för de indelta båtsmännen men också hur pestens verkningar påverkade socknen mer långsiktigt än vad krigets utskrivningar gjorde. Jag har även studerat hur missväxten föll ut i Gårdby och jämfört detta med till exempel byn Andersvattnet, Stockholm och övriga riket.</p>