Att vårda en kritiskt sjuk patient prehospitalt ställer höga krav på ambulanssjuksköterskan. Vården sker ofta i en varierande miljö där det kan vara svårt att skapa ett bra vårdrum och resurserna är begränsade. Det kan handla om att vårda ett barn med luftvägsproblem till att ta hand om en svårt skadad traumapatient och allt där emellan. I denna situation måste en korrekt bedömning och behandling ske under tidspress för att rädda patientens liv. Samtidigt ska ambulanssjuksköterskan bemöta den kritiskt sjuke patienten och dennes närstående på ett professionellt sätt och delge information om vad som händer och sker. Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda kritiskt sjuka patienter. En kvalitativ intervjustudie bestående av åtta semistrukturerade intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes i en region i södra Sverige. Fyra av intervjuerna genomfördes på en ambulansstation i en större stad och fyra på en station i glesbygd. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i följande kategorier: Känna trygghet i omhändertagandet, Stress i vårdandet och Varierat fokus på patienten. Examensarbetets resultat visade att ambulanssjuksköterskorna upplevde vårdandet av kritiskt sjuka patienter som krävande och stressande. Det kunde handla om att vara oförberedd inför vad som komma skall, att sakna kollegialt stöd, känsla av otillräcklighet samt brist säkerheten under vårdandet. Det upplevdes stundtals svårt att ha patienten i fokus, vilket skedde främst när patienten uppfattades som kritiskt sjuk. I motsatts till detta fanns tankar kring att försöka ha ett professionellt omhändertagande genom att bemöta patienten och närstående på ett lugnt och närvarande sätt. Att arbeta med en kompetent kollega lyftes fram som värdefullt. Vidare betonades vikten av återkoppling mellan kollegor samt att få kontinuerlig utbildning från arbetsgivaren som positivt, dock fanns det delar gällande utbildning som kunde förbättras.

Det här är en systematisk litteraturstudie i syfte att utforska hur begreppen och förmågorna källkritik, informationskompetens och kritiskt tänkande tas upp och arbetas med i dagens skola. Vi har här utgått från tre frågeställningar som är: Hur arbetar lärare och elever med att utveckla sin informationskompetens i grundskolan? Vilka undervisningsstrategier används i dagens skola om källkritik och kritiskt tänkande? Varför bör skolan och lärare undervisa i källkritik och kritiskt tänkande? Vi har i denna studie använt oss av databassökning och manuell sökning för att få fram ett sådant bra utbud av litteratur som möjligt. Resultatet av forskningen visade att dessa begrepp är svåra att arbeta med då de är ytterst komplexa. Lärare bör ha dessa begrepp i åtanke under all typ av undervisning som sker i skolan då det har blivit allt viktigare att vara källkritiskt och ha ett kritiskt tänkande i dagens samhälle. Det framgick även i studien att lärare och bibliotekarier anser att det är svårt att veta vems ansvar det är att lära ut om dessa begrepp/förmågor.

Bakgrund: Patienter med kronisk kritisk sjukdom är en växande grupp inom intensivvården. Patienterna klarar sig genom den akuta fasen av intensivvården men kan behöva förlängd intensivvård, vilket kräver en annan strategi. Dessa patienter behöver fokus på relationell och psykosocial omvårdnad vilket inom intensivvården ofta åsidosätts för de fysiska behoven. Personcentrerad vård fokuserar på att patientens behov sätts i centrum, vilket bland annat innefattar psykosociala och relationella behov. Syfte: Att utforska hur omvårdnaden bedrevs inom intensivvården så att de psykosociala och relationella behoven hos kroniskt kritiskt sjuka patienter tillgodosågs ur ett personcentrerat perspektiv. Metod: Fokuserad etnografisk observationsstudie. Efter datainsamlingen analyserades datan med kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats utifrån McCormack och McCances (2017) ramverk för personcentrerad vård. Resultat: Omvårdnaden bedrevs så att de psykosociala och relationella behoven tillgodosågs genom att personalen var närvarande samt såg patienten som en person. Detta ledde till att övriga psykosociala och relationella behov tillgodosågs. I de fall då personalen inte var mentalt närvarande och såg patienten som en person bedrevs omvårdnaden inte så att de psykosociala och relationella behoven tillgodosågs.  Slutsats:Studien kan ge ledare och personal inom intensivvården en viktig insikt om hur omvårdnaden bedrivs för patienter med kronisk kritisk sjukdom. Resultatet kan ligga till grund för ett nödvändigt förbättringsarbete i kliniken. Vidare forskning behövs för att ge tydligare evidens.

Denna studie har haft som syfte att belysa förskollärares uppfattningar om digitalplattor i förskolan samt hur digitalplattor används, har för betydelse och vad som kan påverka användningen av dessa i förskolans verksamhet. För att göra detta möjligt har en kvalitativ studie genomförts. Fyra verksamma förskollärare har intervjuats. Resultatet visar att förskollärare uppfattar att digitalplattor används främst vid dokumentationer av både pedagoger och barn. Det har också framkommit i resultatet att förskollärarna vill att barn ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt samt faktorer som kan påverka användningen av digitalplattor är pedagogers förhållningssätt och digital kompetens samt tillgången av digitalplattor.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att tydliggöra hur de svenska läroböckerna som behandlade ämnesområdena historia och religionskunskap för högstadieskolan har förändrat sitt sätt analysera samt framföra sitt budskap till eleverna. En granskande kvalitativt, kritisk och komparativ metod har används för att uppnå detta mål. De forskningsfrågor som har legat till grunden för detta arbete har försökt ta vid där professor Härenstams arbeten slutade, för att på så sätt slutföra det arbete som han påbörjade för längesedan. Arbetet har slutligen försökt visa att objektivismen hos läroboksförfattarna att skildra ämnesområdet islam inte fick sin egentliga start först efter den 11:e september 2001. Slutligen måste det nämnas att detta arbete även lägger grunden för vidare undersökning av kommande läroböcker som behandlar ämnesområdet islam för högstadiet.</p>

<p>The aim of this study was to examine the use of critical reflection in two social fields of work, using social workers that have at least five years professional experience. We have chosen to examine two fields of work in the same organization to be able to see possible similarities and dissimilarities that occur in the same organization.</p><p>In our studies at B –level we examined the use of critical reflection, using social workers that just gotten their degree and that were out working on their first job. In our study we discovered that because of the culture in the organization it’s easier to accommodate the already existing ways of working, than to “go your own way”. This conclusion led us toward to examine more professional experienced social workers to find out if it’s easier to be more flexible to the culture of the organization if you’re more experienced and dare to question the organizations way of action.</p><p>Our research method is based on qualitative interviews using six experienced social workers from two different fields of social work. The result from our interviews are analysed and related to relevant theories. The final conclusion of our study is that the two examined fields of social work, knows the importance of reflecting over their way of work. Unfortunately the social workers often have too much work, and little time, to reflect over both things that gone well and things that gone not so well in their contacts with clients. We found that it’s easier to find time to be reflecting if problems occur.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att tydliggöra hur de svenska läroböckerna som behandlade ämnesområdena historia och religionskunskap för högstadieskolan har förändrat sitt sätt analysera samt framföra sitt budskap till eleverna. En granskande kvalitativt, kritisk och komparativ metod har används för att uppnå detta mål. De forskningsfrågor som har legat till grunden för detta arbete har försökt ta vid där professor Härenstams arbeten slutade, för att på så sätt slutföra det arbete som han påbörjade för längesedan. Arbetet har slutligen försökt visa att objektivismen hos läroboksförfattarna att skildra ämnesområdet islam inte fick sin egentliga start först efter den 11:e september 2001. Slutligen måste det nämnas att detta arbete även lägger grunden för vidare undersökning av kommande läroböcker som behandlar ämnesområdet islam för högstadiet.

Forskning hävdar att det i ett allt mer informationsrikt samhälle ställs högre krav på kritiskt tänkande. Denna förmåga är därför viktig att utveckla hos oss som samhällsmedborgare. Av den anledningen är det i skolan nödvändigt att så tidigt som möjligt påbörja utvecklingen av detta förhållningssätt hos eleverna. Det finns dock en motsättning mellan att som demokratifostrande institution upprätthålla en norm, samtidigt som skolans uppgift är att utbilda eleverna till kritiskt tänkande och därmed uppmuntra dem till att ifrågasätta densamma. Syftet med den här studien var därför att ta reda på hur gymnasielärare arbetar med att utmana eleverna till ett kritiskt förhållningssätt. Under vårterminen 2013 genomförde jag fyra lärarintervjuer som berörde elevers syn på demokrati, samt lärarnas syn på kritiskt tänkande. Resultatet visade att samtliga lärare tycktes medvetna om betydelsen av kritiskt tänkande och att de i sin undervisning uppmuntrade eleverna att utveckla denna förmåga. De uppfattade också att elever ansåg demokrati vara något abstrakt och att de inte var samhällsengagerade. Slutsatsen blev att elever bör få förståelse för det kritiska tänkandets betydelse. Lärare bör även skapa ett klassrumsklimat, där eleven i dialog med andra tillåts pröva sina idéer och därigenom utveckla sitt kritiska tänkande.

Bakgrund: Synen på närståendes betydelse för den sjukes välmående har radikalt förändras under de senaste århundraden, till en allt mer holistisk syn på den sjuke och dennes behov. Patienter vårdandes på en intensivvårdsavdelning riskerar eller är försatta i ett livshotande tillstånd där specialiserad vård krävs. Det är därför av vikt att veta hur närstående upplever en intensivvårdsavdelning för att kunna erbjuda både den sjuke och dess närstående bästa möjliga vård. Syftet är att beskriva erfarenheter av att vara närstående till en person som vårdats på en intensivvårdsavdelning i Norden. Metoden som användes är en systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar, som inhämtades via sökningar i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att närstående upplever en kaotisk tillvaro i och med deras anhörigas insjuknande. De uttrycker behov av att få information både angående den sjukes medicinska status, men även om den medicintekniska miljön patienten omges av. Närstående erfar även att sjuksköterskans agerande är avgörande för om de själva involverar sig i omvårdnaden av den sjuke, och uttrycker ett behov av att få stöd och tröst från sjuksköterskan. Kommunikationen mellan närstående och sjuksköterskan är stundtals bristfällig, vilket närstående upplevde som svårt. Slutsatsen av studien är att närstående behöver stöd från sjuksköterskan för att kunna minska stress och kunna skapa balans i tillvaron. Korrekt och kontinuerlig information samt att sjuksköterskan säkerställer att närstående uppfattar informationen korrekt kan hjälpa närstående att hantera situationen. Nyckelord: Kritiskt sjuk, Intensivsjukvård, Närstående, Närståendes erfarenheter, besökare till patienter

The aim of this study was to examine the use of critical reflection in two social fields of work, using social workers that have at least five years professional experience. We have chosen to examine two fields of work in the same organization to be able to see possible similarities and dissimilarities that occur in the same organization. In our studies at B –level we examined the use of critical reflection, using social workers that just gotten their degree and that were out working on their first job. In our study we discovered that because of the culture in the organization it’s easier to accommodate the already existing ways of working, than to “go your own way”. This conclusion led us toward to examine more professional experienced social workers to find out if it’s easier to be more flexible to the culture of the organization if you’re more experienced and dare to question the organizations way of action. Our research method is based on qualitative interviews using six experienced social workers from two different fields of social work. The result from our interviews are analysed and related to relevant theories. The final conclusion of our study is that the two examined fields of social work, knows the importance of reflecting over their way of work. Unfortunately the social workers often have too much work, and little time, to reflect over both things that gone well and things that gone not so well in their contacts with clients. We found that it’s easier to find time to be reflecting if problems occur.