<p>Det övergripande syftet med denna c-uppsats är att skapa klarhet i begreppet kritiskt tänkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn på begreppet samt dess förekomst i lärostadgor från 1900-talets början och framåt med avseende på gymnasieskolan.</p><p>De första tecknen på ett kritiskt förhållningssätt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tänkande i relation till pedagogiken och skolvärlden.</p><p>Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehåller begreppet kritiskt tänkande i de svenska lärostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya läroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan härröra från den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande läroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tänkande och det klassiska bildningsbegreppet, så som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet.</p>

<p>Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssätt i projektarbeten av teoretisk karaktär. Detta ger en fingervisning av på vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssätt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter på mellan 15 och 25 sidor som är skrivna av gymnasieelever som läser det tredje och sista året i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna är <em>kritiskt tänkande</em>, <em>slutledningsförmåga</em> och <em>referenshantering</em>. Resultatet visar över lag att eleverna har god slutledningsförmåga, men att deras kritiska tänkande och deras sätt att hantera referenser är bristande.</p>

<p>Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssätt i projektarbeten av teoretisk karaktär. Detta ger en fingervisning av på vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssätt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter på mellan 15 och 25 sidor som är skrivna av gymnasieelever som läser det tredje och sista året i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna är <em>kritiskt tänkande, slutledningsförmåga </em>och <em>referenshantering. </em>Resultatet visar över lag att eleverna har god slutledningsförmåga, men att deras kritiska tänkande och deras sätt att hantera referenser är bristande.</p>

No description available.

Det övergripande syftet med denna c-uppsats är att skapa klarhet i begreppet kritiskt tänkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn på begreppet samt dess förekomst i lärostadgor från 1900-talets början och framåt med avseende på gymnasieskolan. De första tecknen på ett kritiskt förhållningssätt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tänkande i relation till pedagogiken och skolvärlden. Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehåller begreppet kritiskt tänkande i de svenska lärostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya läroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan härröra från den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande läroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tänkande och det klassiska bildningsbegreppet, så som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet.

Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssätt i projektarbeten av teoretisk karaktär. Detta ger en fingervisning av på vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssätt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter på mellan 15 och 25 sidor som är skrivna av gymnasieelever som läser det tredje och sista året i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna är kritiskt tänkande, slutledningsförmåga och referenshantering. Resultatet visar över lag att eleverna har god slutledningsförmåga, men att deras kritiska tänkande och deras sätt att hantera referenser är bristande.

Arbetet syftar till att synliggöra några lärares uppfattningar, reflektioner och upplevelser om elever och information. I resultatet redovisas hur lärarna upplever elevers förmåga att handskas med information och när, var och hur de anser att eleverna tränar informationsfärdigheter. Dessutom redovisas lärarnas reflektioner kring elever, information och kunskap samt deras syn på om ett undersökande arbetssätt kan underlätta arbetet med informationsfärdigheter. Resultatet grundar sig på en kvalitativ forskningsintervju där fyra lärare från en skola i Linköping deltog.

Denna studie inriktar sig på läromedelsanvändandet inom samhällskunskapsämnet i den svenska grundskolan. Särskilt granskar den användandet av Internet som läromedel, motiveringar kring detta och konsekvenser när det gäller den pedagogiska vardagen på skolorna. För att få en bild av de statliga, formuleringsarenan, rekommendationerna kring Internet som läromedel analyseras den nya läroplanen Lgr11 i relation till tidigare gällande läroplaner. För att se hur dessa rekommendationer tillämpas i skolan, realiseringsarenan, analyseras intervjuer med sex olika verksamma samhällskunskapslärare i grundskolan. Studien visar att de statliga direktiven ger lärare flexibilitet i urvalet av läromedel. Denna flexibilitet tillämpar lärarna också till fullo och använder såväl traditionella läroböcker som modern IT-teknik och Internet som läromedel.

I vår uppsats har vi undersökt demokratiuppdragets roll i den svenska skolan. detta har vi gjort genom att analysera kursplanen för ämnet Svenska 2000 med inriktning mot årskurs 9 och ämnesplanen för Svenska 1. Detta med utgångspunk i tre demokratiperspektiv som vi har definerat som deltagarperspektivet, det indiviinriktade perspektivet samt det kritiskt granskande perspektivet.

Performance of an intersection affects the total travel time in a traffic network. An intersection with good performance can easily be described by its contribution to lower travel time than in a comparable intersection. The travel time is of importance in the cost calculations when a specific intersection is to be chosen and designed. It is important to be able to make correct and precise performance calculations so that the cost calculations will not be incorrect. For that purpose the software Capcal, which is a traffic model for intersection analysis on performance, is used in Sweden. Capcal is frequently revised but part of it is still based on old theory and data. Therefore is it important to continually validate the model to control its reliability when it comes to traffic conditions of today with increasing traffic. The model can be validated by comparing its results with reality. Performance of an intersection without signal control is defined by the so called performance measurements queue length, capacity, degree of saturation, delay and service time. We have studied a few three-way intersections and roundabouts in Norrköping and Linköping to collect these measurement from reality. These field studies were performed by filming and manually measuring of traffic flows. The films were further processed afterwards to collect additional data. The results from the field studies were compared to output from Capcal. Generally our study shows a good correspondence between the output of Capcal and the performance measurements from reality. The differences that exist are caused by the reliability of the field studies and what speed that is possible to model in Capcal. The study showed that if the speed limit is modeled it does not always correspond to the real traffic behavior in all of the studied intersections.