Nordlund B (2010) Rida i harmoni. En studie om hur ryttare lyckas praktisera sin teori. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle.   Uppsatsens syfte är att undersöka hur ryttaren tänker när den letar harmoni i sin ridning. Genom en kvalitativ studie fick informanterna förklara sina teoretiska kunskaper om vad harmoni är och hur det upplevs. Sedan fick de beskriva hur de tänker när de letar efter harmoni i ridningen. Med detta som grund försökte jag sedan att tolka de faktorer som såg ut att påverka dem när de letade efter harmonin i ridningen.   Jag hoppades också att studien skulle ge vägledning om hur ridundervisningen kan utvecklas så att lärandet i ridning underlättas.   Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ studie med sex ryttare som går på gymnasiet och där har ridning på schemat.   Studien påvisade att ryttarna förstod teorin och de som hade den praktiska kunskapsnivån kunde hitta harmoni i ridningen om de fick handledning. Utan handledning hade de svårare att hitta dit. Min bild av informanterna är att de har svårt att se sin ridning i ett större sammanhang. Det jobbar här och nu och försöker lösa eventuella problem med ett relativt kortsiktligt tänkande. Ryttarna förstod dock vad de gjorde och varför. Detta utan att värdera hur rätt eller fel de utförde det som de trodde att de gjorde.

No description available.

No description available.

Detta är en studie riktad mot hållbarhetsarbete i förskolan. Syftet med studien är att undersöka barns intraaktioner i återbrukande praktiker och med återbruksmaterial, vilket har genomförts genom analys av tidigare forskning kring ämnet samt analys av empiriskt material insamlat på en Grön Flagg-förskola i Stockholm. Studien har en kvalitativ etnografisk ansats med fotografier, observationer och gåturer som insamlingsmetoder. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp en materiell-diskursiv analysmetod, som grundar sig i Barads agentiskt realistiska teoribildning. I denna studie påvisas materialiteters och diskursers ömsesidiga påverkan på hur fenomen skapas – i detta fall hur fenomenet barn som främjare för hållbar utveckling blir till. Vi har observerat hur de olika hållbarhetsinriktade materialiteter och diskursiva föreställningar som barnen sammanflätades med i olika intraaktioner gjorde det möjligt för barnen att bli delaktiga i miljörörelsen på förskolan. Eftersom det inte endast är undervisning och diskussioner om hållbar utveckling som avgör vilken delaktighet barnen får i miljörörelsen, utan även miljö och material, är vår slutsats att den pedagogiska miljön måste utformas på ett medvetet sätt där barn ges möjlighet att intraagera med materialen.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur förskollärare vid två förskoloruppfattar begreppet "lärande för hållbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lärande för hållbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie är hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tänkande samt förskollärarens demokratiska förhållningssätt. Vi ville med studien också uppmärksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frågor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjälp av ettobservationsschema. I lärande för hållbar utveckling ses lärandet som ett av de mest betydelsefulla områden som förskolor och skolor har att arbeta med. Resultatet från undersökningen visar att förskollärarna lägger stor vikt vid de ekonomiska och miljömässiga dimensionerna ibegreppet lärande för hållbar utveckling, medan den sociala dimensionen kommer mer i skymundan. Samtidigt visar verksamheterna upp många möjligheter för barn att ha inflytandei sitt eget lärande, möjligheter att tänka kritiskt och förskollärarna visar på ett demokratiskt förhållningssätt i barngruppen. Den slutsats som dras är att de sociala aspekterna av lärande för hållbar utveckling finns i verksamheterna men är inte medvetande gjorda hos förskollärarna själva.

No description available.

Ett samhällsproblem i dagens Sverige är att fler individer i större utsträckning påverkas negativt av sociala medier. Instagram är ett av de största sociala medier som används idag och de bilder som publiceras på Instagram är oftast inriktade på kroppen. Denna kvalitativa fenomenologiska studie har som syfte att utforska och förstå unga individers upplevelse av kroppen vid användandet av Instagram. Studien använder kroppsuppfattning, utseendeideal, social jämförelse, social påverkan och kritiskt tänkande som teoretiska utgångspunkter för att skapa en djupare förståelse kring studiens fenomen och essens. Studien bidrar till en förståelse för det socialpsykologiska perspektivet gällande individens subjektiva upplevelse av kroppen utifrån Instagramanvändning. Tio informanter i åldrarna 18–25 år deltog i semistrukturerade intervjuer som analyserades utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visade att majoriteten av informanterna upplevde den egna kroppen negativt vid användandet av Instagram då de upplevde att kroppen som framställs på Instagram är snyggare, smalare och mer vältränad. Jämförelse mellan den egna kroppen och kroppen på Instagram visade sig därför vara av stor betydelse för hur informanterna upplevde kroppen. Resultatet visade även att kritiskt tänkande är en viktig del i hur nformanterna upplevde deras kroppsuppfattning vid användandet av Instagram.

Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssätt i projektarbeten av teoretisk karaktär. Detta ger en fingervisning av på vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssätt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter på mellan 15 och 25 sidor som är skrivna av gymnasieelever som läser det tredje och sista året i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna är kritiskt tänkande, slutledningsförmåga och referenshantering. Resultatet visar över lag att eleverna har god slutledningsförmåga, men att deras kritiska tänkande och deras sätt att hantera referenser är bristande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur nya sociala rörelser arbetar förebyggande mot sexuellt våld samt vilka sociala faktorer som påverkar maskulinitetsnormen i relation till sexuellt våld. Studien syftar även till att undersöka hur flerdimensionella maktfaktorer såsom kön, klass, etnicitet och sexuell läggning samverkar i relation till sexuellt våld ur ett intersektionellt perspektiv. Totalt utgår studien från fem semistrukturerade intervjuer med informanter som aktivt arbetar med att förebygga destruktiva maskulinitetsnormer och därmed motverka sexuellt våld. Informanterna representerar organisationer som arbetar med varierande metoder och fokuserar sitt förebyggande arbete på olika samhällsnivåer vilket företräder nya sociala rörelsers mångfald och bredd. Empirin tolkas utifrån kritiska teorier såsom Butlers genusteorier och Connells maskulinitetsteorier och betraktas ur ett intersektionellt perspektiv. Resultatet i denna studie visar att destruktiva hegemoniska maskulinitetsnormer ligger till grund för det sexuella våldets omfattning och att det krävs ett genusförändrande samhällsövergripande och långsiktigt preventivt arbete för att förebygga och motverka sexuellt våld där män behöver vara en del av förändringen. Studien visar också att sexuellt våld inte kan särskiljas från övrigt våld utan är en del av normen som premieras inom den hegemoniska maskuliniteten vilket framhåller att våldspreventivt arbete innebär att förändra maskulinitetsnormen. Maktfaktorerna kön, klass och sexualitet har en central påverkan på maskulinitetsnormerna och har därför relevans för sexuellt våld men behöver tolkas ur flera dimensioner för synliggöra hur förtryckande strukturer samverkar. / <p>2018-01-19</p>

Kritiskt tänkande och förmåga till källkritik är angeläget en fungerade demokrati och därmed en uppgift för skolan. Källkritik beskrivs i litteraturen som en metod om vilken det finns mycket skrivet. Kritiskt tänkande är däremot svårare att definiera, trots att det tycks finnas en samsyn om dess betydelse, inte minst idag när vi möts av stora mängder information via många olika kanaler. Syftet med denna studie är att belysa hur lärare ser på skolans och sin egen betydelse för att elever ska utveckla ett kritiskt tänkande och kunskaper i källkritik. Sex lärare har intervjuats. Lärarna undervisar i samtliga ämnen med undantag slöjd, i årskurserna 4-5, varav en specialpedagog. Studien visar att samtliga lärare anser att kunskaper inom källkritik och förmåga till kritiskt tänkande är viktigt främst relaterat till ökad informationsmängd, Internet och sociala medier. För lärarna är källkritik både lätt definiera och exemplifiera. Källkritik uppfattas som underordnat kritiskt tänkande som i sin tur är svårdefinierat för lärarna. Lärarna anser dock att eleverna inte ska behöva vara källkritiska gentemot skolan och lärarna. Eleverna ska känna sig trygga med att skolan och lärarna förmedlar det som är sant. / <p>Godkännande datum: 2017-06-07</p>