<p>Uppsatsens syfte är att studera elevernas tidsuppfattning. Metoden för studien är en elevenkät i två delar. Första delen är en tidslinje med nedslag av bestämda epoker, händelser och personer som eleverna markerar ut. Del två är tre frågor gällande elevernas upplevelse av arbetet med tid. Studien har sedan sammanställts och tolkats, tidslinjen analyserades utifrån en mall.</p><p>I studien framkommer det att majoriteten av eleverna har en <em>god tidsuppfattning, </em>särskilt gällande nedslagen under 1900-talet. Variationerna mellan elevers tidsuppfattningar och mallens tidslinje blir större ju längre tillbaka i den kronologiska tiden nedslagen inträffar. Studien visar att undervisningen med tiden utgår från läroboken och fokus är dåtiden. Eleverna anser att större fokus skulle läggas på nutiden och framtiden. Eleverna anser att begreppet tid levandegörs, dock som ett litet inslag i undervisningen. Detta arbetssätt vill eleverna se mer av. Majoriteten av eleverna anser att det är viktigt att ha en tidsuppfattning om den kronologiska tiden och motiverar det med att man bör ha allmänbildning och historiemedvetande.</p>

Uppsatsens syfte är att studera elevernas tidsuppfattning. Metoden för studien är en elevenkät i två delar. Första delen är en tidslinje med nedslag av bestämda epoker, händelser och personer som eleverna markerar ut. Del två är tre frågor gällande elevernas upplevelse av arbetet med tid. Studien har sedan sammanställts och tolkats, tidslinjen analyserades utifrån en mall. I studien framkommer det att majoriteten av eleverna har en god tidsuppfattning, särskilt gällande nedslagen under 1900-talet. Variationerna mellan elevers tidsuppfattningar och mallens tidslinje blir större ju längre tillbaka i den kronologiska tiden nedslagen inträffar. Studien visar att undervisningen med tiden utgår från läroboken och fokus är dåtiden. Eleverna anser att större fokus skulle läggas på nutiden och framtiden. Eleverna anser att begreppet tid levandegörs, dock som ett litet inslag i undervisningen. Detta arbetssätt vill eleverna se mer av. Majoriteten av eleverna anser att det är viktigt att ha en tidsuppfattning om den kronologiska tiden och motiverar det med att man bör ha allmänbildning och historiemedvetande.

Inom ungdomsfotbollen finns ett tydligt samband med att gå vidare ur selekteringsfaser om spelaren är tidigt född under året då de generellt är mer fysiskt mogna och får således en fysisk fördel. För att kringgå den opåverkbara fördel genom att vara tidig i sin fysiska mognad finns en alternativ laguttagning via biobanding som innebär lagindelning utefter nuvarande procentuella fysisk mognadsstatus. För att få en fördjupad kunskap kring skillnader av dessa två lagindelningsformat görs denna studie.  Syftet Var att jämföra antal sprungna meter inom olika hastighetsintervall mellan matcher med kronologisk åldersindelning mot matcher med biobanding som lagindelningsform.  Svenska fotbollsförbundet har i ett större projekt rekryterat 63 spelare vars löphastigheter analyserades via GPS. Föreliggande studie sammanställde och analyserade data från matcherna som en del i SvFF projekt. Resultat redovisades i medelvärden från fem olika hastighetszoner och den totala löpdistansen. Standardavvikelse redovisas tillsammans med variationskoefficient. Ett t-test genomförs för att analysera om det finns signifikanta skillnader.Resultatet tenderar vara olika i jämförelserna men det fanns signifikanta mer löpmeter i alla hastighetszoner inom jämförelsen av P13 mot 85-89%. Inom P15 och 95-100% fanns signifikant skillnad inom hastighetszon 1 och 3. I jämförelsen P14 och 90-94% sågs inga signifikanta skillnader.Sammanfattningsvis ger denna studie en ökad kunskap kring skillnader av löphastigheter av dessa olika lagindelningsformat. Kronologisk åldersindelning tenderar att ge mer antal löpmeter framförallt i de lägre hastigheterna. I de högre hastigheterna ses ingen gemensam signifikant skillnad.

Being a student in the educational system is in itself a challenging exercise, considering the various parts that may matter in different extent for the students. There is a syllabus, there are different backgrounds and contexts for each student and there is also the knowledge in the subject to consider. This study sets out to explore to which extent teachers and students reflect about the transition from public school to upper secondary school/high school, specifically in the context of History as subject. What do they think about it and how do they work with it? By interviewing five teachers and letting 94 students in upper secondary school completing a survey about this subject (the transition), I can conclude that the matter is complex, both for students and teachers, however still a significant and important issue to discuss. The teachers shows tendencies in favouring the chronological time line as educational instrument, while implementing the eventual lack of such time line in the public school. Still they have none or little insight in the syllabuses for the public school, raising yet another issue – to what extent should teachers care for syllabuses which they don’t, formally, have to recognize as part of their assignments as upper secondary school teachers? The teachers are generally aware of the difficulty that the transition implies and the students are neither overwhelmingly satisfied nor dissatisfied, which means that work could and should be done to ensure an education that is easing the students way to knowledge.

Uppsatsen utforskar legenden om den helige Antonius frestelse och det intryck helgonberättelsen lämnat på konsten. En ikonografisk metod används för att beskriva den litteratur som skapat och utvecklat berättelsen och ur detta systematiseras de motiv som sedan översatts till bildkonsten. Genom att analysera nio olika avbildningar av Antonius skapas en kronologisk följd över hur skildringarna genomgått en transformation sedan 1500-talet. / This thesis explores the legend of Saint Anthony and his temptations, and the impression his hagiography has left on the visual arts. An iconographic method is employed to investigate literature connected to the origin and later evolution of the story, which is used to classify motifs and concepts subsequently translated into painting. Via analysis of nine different depictions of Anthony, a chronological sequence is formed which lists the transformation these portrayals have undergone since the 16th century.

Läroplanen för historia på gymnasiet är omfattande vilket medför att ett stoffurval måste göras. Urval av detaljstoff ställer stora krav på läraren. Det räcker inte att läraren förhåller sig till det centrala innehållet, utan stringens är nödvändigt för att reducera stoffet till något som är hanterbart för elever. Strategier för urval av detaljstoff är inte något som uttryckligen lyfts i lärarutbildningen på ex. Malmö universitet, därför finns skäl att anta att urvalsprocessen kan vara problematisk för lärarstudenter, mindre erfarna och även erfarna lärare. Vidare kan en etablerad urvalsstrategi underlätta i en lärares arbetsintensiva vardag. Kunskap om hur detaljstoff kan väljas ut är relevant för nyexaminerade historielärare, mindre erfarna lärare, lärarutbildare och såväl som erfarna lärare. Genom semistrukturerade intervjuer med tre erfarna och två mindre erfarna lärare är syftet att undersöka om det finns förutsättningar att använda konceptet historical context som grund för en urvalsstrategi av detaljstoff i historieundervisningen. Informanterna svarar på frågor kring deras tillvägagångssätt för urval av detaljstoff samt hur de använder detaljstoff i sin undervisning. Materialet analyserades i förhållande till ett pedagogiskt verktyg för historical context och observationsinstrumentet FAT-HC. Analysen visade att detaljstoffurval är ett viktigt moment för informanterna men att urvalet är en relativt individuell process med vissa gemensamma nämnare. I lärarnas utsagor om deras undervisning återkom de till de tre ingående referensramarna i historical context: kronologisk och geogrask referensram i kombination med sociala referensramar. I och med detta finner studien att de tre referensramarna bör gå att använda som en ”checklista” för urval av detaljstoff som ett sätt för lärare att bli mer konsekventa, tydliga och effektiva i sina urval av detaljstoff.

In the following study the author compares two methods of teaching history, the thematic approach and a more traditional chronological approach. Aiming at distinguishing the perceived notions of strength and weaknesses of each method, from the perspective of teaching, the author uses semi-structural interviews with four teachers in order to shed light on the reasons why each method is chosen. The perceptions of the thematical and chronological method in teaching history are further compared with the result in students’ grades. The result shows that the thematic method is perceived as being better at teaching the student about causality and different understandings of changes in history, which would have positive impact on higher grades. However it was also looked upon as being more demanding of previous knowledge for the student. Therefore teachers would choose the chronological approach if they saw that the necessary previous knowledge was lacking in the class. The grades of different classes showed however that the perceived relation between method and learning can’t be confirmed, but that great difference in grades where found among classes of the same method. Even if the classes of the thematic method shows slightly higher grades then the classes of the chronological method it might be the result of difference in previous knowledge among classes which motivates the choice of method, more than it is the result of the method itself.

Problematisering: En del av ledarskapets svåraste uppdrag är att bibehålla motivation och prestation bland medarbetare. Medarbetare som presterar genererar en framgångsrik organisation. Motivationen till att fortsätta prestera tenderar att förändras och avta med åldern. En organisation som har omotiverade medarbetare uppnår inte bästa tänkbara resultat och ledare har ett stort ansvar för medarbetarnas förutsättningar att fortsätta prestera och finna motivation i sitt arbete. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken syn ledare har på äldre medarbetare samt vilken attityd de har till äldre medarbetare. Studien ska även undersöka vilken strategi ledarna tillämpar för att motivera äldre medarbetare till att fortsätta prestera på arbetsplatsen. Metod: Genom att tillämpa en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har studien kunnat undersöka och analysera vilken syn och attityd ledare har till äldre medarbetare och vilken strategi som är avgörande för att bibehålla motivation och prestation bland äldre medarbetare. Slutsats: Det främsta sambandet som återfinns är synen på äldre medarbetare som föråldrade kunskaper, färdigheter och attityder. De äldre medarbetarna har vidare skickligheter och kunskaper som anses vara ovärderliga för organisationen. Studiens resultat visar att ett transformativt och individanpassat ledarskap har varit framgångsrikt för att motivera äldre medarbetare till att fortsätta prestera. Ledarens attityd till åldern har en påverkan på individen och dess förmåga vilket främst har påverkats vid förändringar, tekniska incitament och den fysiska förmågan. / Problematization: Part of the leadership's hardest mission is to maintain motivation and performance among employees. Employees who perform generate a successful organization. The motivation to continue performing tends to change and wane with age. An organization that has unmotivated employees does not achieve the best possible results, and leaders have a great responsibility for the employees' conditions to continue performing and find motivation in their work. Purpose: The aim of the study is to investigate what view managers have of older employees and what attitude they have towards older employees. The study will also investigate which strategy the leaders apply to motivate older employees to continue performing in the workplace. Method: By applying a qualitative method in the form of semi-structured interviews, the study has been able to investigate and analyze which view and attitude leaders have towards older employees and which strategy is decisive for maintaining motivation and performance among older employees.  Conclusion: The main connection found is the view of older employees as outdated knowledge, skills and attitudes. The older employees also have skills and knowledge that are considered invaluable to the organization. The study's results show that a transformative and individualized leadership has been successful in motivating older employees to continue performing. The leader's attitude to age has an impact on the individual and his ability, which has mainly been affected by changes, technical incentives and physical ability.

For almost a century, Virginia Woolf has enchanted readers all over the world with her novel about the gender fluid and time travelling character Orlando. British director Sally Potter adapted Orlando into film in 1992, and her adaptation has since gained immense fame and a continuous presence in world cinema. Potter's Orlando has been the object of a great deal of scholarly interest. However, previous research has predominantly focused on questions of gender and sexuality. Considerably underdiscussed is the film's fascinating conception of time and space. This thesis therefore sets out to analyze Sally Potter's Orlando in order to demonstrate how time and space is shaped in the film.  Theories developed by George Bluestone and André Bazin form the theoretical framework of this thesis. Through a close reading of the film, this thesis demonstrates that Potter establishes an unconventional temporality and spatiality through constructing a nonlinear, often contradictory temporality conveyed through contrasts between the organic and the fantastic, the real and the fictitious. Furthermore, the analysis finds that spatiality in Potter's Orlando is presented as multidimensional, allowing certain characters the possibility to inhabit a "fluid spatiality". Through presenting the past and the present as fused, Potter's Orlando can be understood through the optics of Bluestone's concept of "the flux of time" and Henri Bergsons la durée réelle. Simultaneously, breaks in the narrative presented through intertitles can be read as representing Bergsons idea of l'étendu, while also establishing a tangible spatiality.