Under utbildningsprogrammets gång uppmärksammade vi att kulturens betydelse, mer eller mindre blir oundviklig i vägledningssamtal med andraspråkstalare. Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma studie- och yrkesvägledare (SYV) på Vägledningscentrum (VLC) definierar begreppen; mångkulturell vägledning, kulturell kompetens samt hur syv kommunicerar med andraspråkstalande och vilken betydelse kultur och bristande språkfärdighet har för den individuella vägledningen. Datainsamlingsmetoden är kvalitativ med sex respondenter på två kontor i Sverige. Dataanalysmetoden är en innehållsanalys med tillåtelse för eftersökning av mönster i vårt material. De använda teorierna i vår studie är positivistiska, konstruktivistiska och socio-logiska karriär- och vägledningsteorier. Som tillskottsmaterial används tidigare forskning inom mångkulturell vägledning och kulturell kompetens för att förstå syftet med denna studie. Resultaten indikerar att det råder skilda uppfattningar och definitioner på studiens frågeställningar. Majoriteten beskriver att kulturens betydelse inte har någon direkt inverkan för arbetet, men likväl att individens bakgrund är av intresse. Generellt säger våra respondenter inte se skillnad på mångkulturell och traditionell vägledning. Den gemen-samma nämnaren är individen som sitter framför dem. Å andra sidan uttrycker en minoritet av respondenterna att individens kultur har betydelse för arbetet och minoriteten ser ett allmänt behov bland vägledare av ökad kulturell kompetens för vägledning av andra-språkstalare, något som förankras i studiens litteratur och tidigare forskning. Det som dock ses som det största möjliga hindret för en framåtskridande vägledningsprocess är bristande kommunikationNyckelord: Andraspråkstalande, mångkulturell vägledning, kulturell kompetens, kommunikation, kulturDuring the educational program we experienced that the meaning of culture, more or less, becomes inevitable in guidance dialogue with individuals of a second language. The purpose with this study was to examine how active careers advisers in a Guidance Center define the concepts of multicultural guidance, cultural competence and also how careers advisers communicate with individuals of a second language and what relation these have with each other. The data collection method is qualitative with six respondents in two Guidance Centers in Sweden. The data analysis method is a content analysis because it enables us to seek out patterns in our material. The theories used in our study are positivistic, constructivist and socialistic theories of career and guidance choice. As additional material, recent research about multiculturalism and cultural competence is used to understand the purpose of this study. The results indicate there are differing views and definitions with the issues to the study. The majority describes that the importance of culture has no direct impact on their work, but nevertheless that the individuals background is of interest. Generally our respondents say that multicultural guidance does not differ from traditional guidance. The common denominator is the individual sitting in front of you. On the other hand, a minority of the respondents express that the individual culture has significance to their work and the minority see a common need for enhanced cultural competence among advisers for guidance of individuals of a second language, something that’s established in our studies literature and recent research. What is viewed as the greatest obstacle however, is lacking communication. Keywords: Individuals of a second language, multicultural guidance, cultural competence, communication, culture

”Yrkeskvalitet Mellan Raderna” syftar till att kartlägga hur den svenska lärarkåren porträtteras i två stora dagstidningar, Sydsvenskan och DN. Analysen utförs i två steg genom en lättare innehållsanalys och en huvudanalys bestående av kritisk diskursanalys på makro- och mikrostrukturell nivå. Omgärdar gör också en komparativ ansats. De metodologiska vägvalen har sin grund i tre teorier; andra nivåns agenda-setting, sociologisk karaktärsteori och ideologikritik/kritisk diskursanalys. Jag drar slutsatsen att det finns en radikal skillnad i de båda dagstidningarnas porträttering av den svenska läraren. Sydsvenskan beskriver läraren som en bärare av dålig moral, som ofta tar till fysiska trakasserier mot sina elever för att försöka upprätthålla ordning i klassrummet och som har stora kunskapsbrister. DN har en mer positiv bild och porträtterar läraren i en hjälteroll som med moraliskt riktiga medel försöker handskas med en svår klassrumssituation skapad av Sveriges elever.

The purpose of this qualitative study was to explore professional social workers perceptionson cultural competence. Seven semi-structured interviews were conducted with professionalsocial workers from different municipalities in Sweden. The interviews were analyzed usingthematic analysis and social constructivism as a theoretical framework along with theoreticalconcepts such as; culturally sensitive social work and cultural competence, professional roleand cultural capital.The result of the study shows that professional social workers experience several factors inwhat affects cultural competence. Further the result shows that cultural competence can varydepending on the personal experiences and on cultural belonging. The professional socialworkers experienced a lack of prerequisites in acquiring cultural competence in the practicalsocial work but also in the social education.The professional social workers stated that the cultural competence was something that theindividual needed to acquire on their own initiative - either based on interaction withindividuals of cultural diversity or by their own studies.

Syftet med denna studie är att utifrån teorin om befolkade institutioner förstå hur fyra socialtjänstkontor förhåller sig till interkulturellt socialt arbete. Socialarbetare möter klienter från andra kulturer än den svenska, och de skapar kompetenser inom interkulturellt socialt arbete. Undersökningen tar avstamp i intervjuer med socialarbetare och enhetschefer enskilt och i grupp. Analysen visar att ett socialkontor utmärker sig medan de övriga tre socialkontoren skiljer sig minimalt från varandra. Koppling till en institutionaliserad myt om socialarbetare med interkulturell kompetens sker i alla enheter och med likartade konsekvenser, även om det på ytan kan se olika ut. Resultatet visar att många socialarbetare menar att de saknar inter­kulturell kompetens, och att de flesta inte har reflekterat över vad interkulturellt socialt arbete betyder i mötet med klienter med utländsk bakgrund, samtidigt som alla faktiskt utför ett interkulturellt arbete i praktiken. Den interkulturella sociala kompetensen skapas i huvudsak genom klientmöten och genom ett kollegialt kunskapsutbyte. Formell och strukturerad kompetensutveckling i ämnet verkar dock saknas. Socialarbetare i en kulturellt diversifierad arbetsgrupp med interkulturell medvetenhet inom enheten verkar bättre klara att återkoppla och länka sin kunskap och meningsbyggnad till mångfalden runt omkring dem. Slutsatsen är att interkulturellt socialt arbete kontinuerligt måste artikuleras, dokumenteras och spridas, detta för att främja ökad kunskap och kompetens. I den bästa av världar sker detta i en kulturellt diversifierad personalgrupp i samverkan med omvärlden.

BakgrundPå grund av olika omständigheter tvingas allt fler människor fly från sina ursprungsländer, vilket leder till att allt fler länder blir mångkulturella. Ett mångkulturellt samhälle återspeglas i sin tur inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor ställs inför stora utmaningar i vården av patienter som har andra kulturella bakgrunder. Därför är det viktigt att sjuksköterskor är kulturellt kompetenta samt kan kommunicera med patientersom inte har samma språk och kultur. SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av transkulturell omvårdnad bland vuxna patienter. MetodEn litteraturöversikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar genomfördes. Insamlingen av data gjordens genom att använda databaser PubMed och CINAHL ResultatResultatet av studien påvisade att sjuksköterskor står inför flera utmaningar inom området transkulturell omvårdnad vilken inkluderar bristande kulturkompetens, kommunikationsbarriärer, fördomar och individuella värderingar. Det blev tydligt att tillräcklig kulturell kompetens, effektiv kommunikation, respekt och ett välkomnande bemötande utgör betydande och avgörande faktorer för att kunna tillhandahålla meningsfull och värdig omvårdnad till patienter med en annan kulturell bakgrund. SlutsatsSjuksköterskor står inför utmaningar i vården av patienter med olika kulturella bakgrunder, vilket kan leda till osäkerhet och missförstånd. För att säkerställa kvalitativ vård behöver sjuksköterskor öka sin kunskap om transkulturell omvårdnad och utveckla effektiva kommunikationsstrategier. / Background Due to various circumstances, more and more people are forced to flee their countries of origin, which leads to more and more countries becoming multicultural. A multicultural society is in turn reflected in health care. Nurses are faced with great challenges in the care of patients who have other cultural backgrounds. Therefore, it is important that nurses are culturally competent and able to communicate with patients who do not share the same language and culture. AimThe purpose was to describe the nurse's experiences of transcultural nursing among adult patients. MethodA literature review based on 15 scientific articles was conducted. The collection of data was done by using databases PubMed and CINAHL ResultsThe results of the study showed that nurses face several challenges in the field of transcultural nursing which include lack of cultural competence, communication barriers, prejudices, and individual values. It became clear that sufficient cultural competence, effective communication, respect, and a welcoming attitude are significant and decisive factors in being able to provide meaningful and dignified care to patients with a different cultural background. ConclusionsNurses face challenges in caring for patients from different cultural backgrounds, which can lead to uncertainty and misunderstanding. To ensure quality care, nurses need to increase their knowledge of transcultural nursing and develop effective communication strategies.

Bakgrund: År 2022 var flyktingsantalet i världen större än någonsin. Enligt svensk lag har flyktingar samt migranter rätt till hälso- och sjukvård precis som patienter med svenskt medborgarskap. Hälso- och sjukvården ska bedrivas på lika villkor och sjuksköterskan har som ansvar att arbeta efter kärnkompetenserna för att ge en god omvårdnad oberoende förekomsten språkligabarriärer.  Syfte: Syftet var beskriva språkbarriärers inverkan på omvårdnad utifrån sjuksköterskan och den immigrerande patientens perspektiv. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Brukade databaser; Cinahl, PubMed och psycINFO. Sökningen gav 14 resultatartiklar publicerade mellan 2012-2022 som kvalitets-granskades och analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet utgörs av tre huvudteman och tio subteman. Patienter med språkligabarriärer upplevde otrygghet i mötet med vården. Språkbarriärerna påverkade kvalitén på omvårdnaden och patientsäkerheten äventyrades. Kulturell kompetens förbättrade kommunikationen, patientsäkerhet och den personcentrerade omvårdnaden.  Slutsats: Språkbarriärer påverkade kvalitén och säkerheten i vården. Bristerna resulterade i vårdskador, ökat lidande, uteblivna eller felaktiga behandlingar, på grund av utebliven information i vårmötet. Den immigrerande patienten löper där med alltid en ökad utsatthet för risker inom vården. Trotts att tolken är den bästa kommunikationsbryggan mellan sjukvården och den immigrerande patienten brukas den med fördel för vården snarare än patienten. / Backgrund: Year 2022, the number of refugees in the world was greater than ever. According to Swedish law, refugees and migrants have right to healthcare as patients with Swedish citizenship, and aims to be provided equally for the entire population. Nurses have the responsibility to provide good care regardless of encountered language barriers. Aim: The purpose was to describe the impact of language barriers on nursing care from the perspective of the nurse and the immigrant patient. Method: The method used was a qualitative literature review with an inductive approach. Article searches were performed in Cinahl, Pubmed and PsycINFO. 14 quality-reviewed articles between 2012-2022 were used and analyzed with Friberg´s 5-step model.  Results: In the results three main themes emerged with ten subthemes. Patients with language barriers experienced anxiety and insecurity when meeting with healthcare providers.  Language barriers jeopardized the quality of  care and patient safety. Cultural competence was important when establishing communication, safer care and person-centered care. Conclusion: Language barriers affected the quality and patient safety.  Medical injuries, increased suffering or incorrect treatments were the consequences. The immigrant patient is constantly at risk. Interpreters were essential in communication with the immigrant patient. Interpreters were mainly used in service for the healthcare system rather than the patient.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar. Bakgrund: Amningsstöd är en viktig faktor för att långvarig amning av spädbarn ska fungera. Fungerande kommunikation krävs för att nå ett lyckat resultat av amningsstödet. Den ökade populationen av immigranter i Sverige utmanar hälso- och sjukvården att säkerställa en fungerande kommunikation för god vård. Design: En kvalitativ enkätstudie har genomförts med en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Metod: Under februari 2017 deltog 15 sjuksköterskor från fem barnavårdscentraler (BVC) i norra Sverige i studien genom att besvara kvalitativa enkäter med öppna frågor. Den insamlade datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av att kommunicera amningsstöd vid språkbarriär samlades i två domäner: 'Sjuksköterskors upplevda kommunikativa möjligheter vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar' och 'Sjuksköterskors upplevda kommunikativa begränsningar vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar'. I den första domänen redovisades upplevelser av språkets samt kommunikationens betydelse, vilka tillgångar och verktyg sjuksköterskan har för att underlätta kommunikationen och vad som anses viktigt att beakta vid kommunikation om amningsstöd. I den andra domänen lyftes upplevelser av vilka hinder som fanns för god kommunikation vid språkbarriärer, vilken negativ påverkan brist på styrkor och resurser upplevdes ha samt vilka negativa följder moderns anhöriga upplevdes kunna ha på kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskornas upplevelser av vilka möjligheter och begränsningar det finns för fungerande kommunikation vid amningsstöd tydliggör befintliga resurser och förbättringsområden.