No description available.

Banksektorn har en betydande inverkan i vårt vardagsliv, då den uppfyller viktiga funktioner för oss individer. Teknik- samt marknadsföringsutveckling har bidragit till en situation med ökad konkurrens mellan banker där kundens val av bank baseras på tillfredsställelse. Kundlojalitet är ett välkänt nyckelbegrepp med flera definitioner. Uppsatsen kommer att ge läsaren en övergripande bild av vad banker gör för att optimalt uppnå kundlojalitet. Även om ambitionen för alla analyser är att ha en stor inklusionsbas har utformning av denna studie ställt krav på stoleken av analysen, vilket medfört att studien begränsats till två banker; Svenska Handelsbanken och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) i Malmö, som är etablerade och bedöms vara representativa banker för sektorn. Syftet med uppsatsen är att via modellen "Customer Relationship Management" identifiera på vilket sätt effekterna av bankens fokus och nerlagda vikt på kundrelationer leder till kundlojalitet. Undersökningen genomförs via den kvalitativa metoden och har avsikt att öka kunskapen inom gränserna för ovannämnda ämne. Rapporten består av två modeller som utformats av tidigare forskning. Analys har genererat ett förslag av en ny modell som speglar empirin. I korthet visar resultatet att en stark kundrelation skapar förtroende för banken och därmed genererar kundlojalitet.

Sammanfattning Problemformulering Det vi ville undersöka med denna studie var hur kan företag använda sig av kundinvolvering för att stärka sin kundlojalitet? och det var således den problemformuleringen som vi utgick ifrån. Bakgrunden till vårt val att gå djupare in på ämnena kundinvolvering och lojalitet utvecklades allteftersom vi såg fler och fler faktorer som indikerade på att det idag har blivit allt viktigare att bry sig om kunden. Kundinvolvering fann vi då var ytterligare ett sätt att skapa en god kundrelation och således även stärka lojaliteten, och därför ansåg vi att det var intressant att vidare undersöka hur detta kan integreras i ett företags verksamhet. Syfte Huvudsyftet för vår studie var att identifiera vilka faktorer som kan påverka företagens val och användning av kundinvolvering för att stärka lojaliteten. Detta ämnade vi att uppfylla genom att urskilja vilka aktiviteter företag kan involvera sina kunder i, samt hur involveringen kan integreras i verksamheten. Syftet var även att bidra med en djupare förståelse för vad som motiverar kunder att involvera sig, samt hur företag kan följa upp involveringen. Metod I vår studie antog vi en hermeneutisk kunskapssyn då vi ämnade att tolka och förstå hur företag kan arbeta med kundinvolvering och lojalitet. Vi valde även att utgå från en iterativ forskningsmetod vilket innebar att undersökningen byggde på våra teorier men utan testa vårt resultat genom hypoteser som en deduktiv ansats antyder. Dessa vetenskapliga utgångspunkter gjorde att vi valde att genomföra en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer. Detta gjorde att vi kunde ställa följdfrågor för att komma djupare in på ämnet men ändå utgå ifrån vår intervjuguide så att vi kunde jämföra företagen sinsemellan. Genom samarbetsföretaget MarketDirection fick vi kontaktuppgifter till tio av deras kunder, varav nio stycken ställde upp på vars en 30 minuters intervju. Teori De teorier som vi utgick ifrån i studien grundade vi på en litteraturstudie som vi gjorde för att erhålla information om vad som tidigare var forskat inom vårt ämnesområde. De ord vi fann som var ständigt återkommande under litteraturstudien var samproduktion, kommunikation, engagemang, involvering, relationer samt lojalitet. Utifrån detta valde vi således att bygga upp en teoretisk grund med fokus på de tidigare nämnda områdena. Slutsatser Utifrån studiens resultat och analys har vi kunnat bekräfta tidigare studiers resultat att kundinvolvering innebär ett gemensamt värdeskapande mellan företagen och deras kunder. Vidare har vi sett att vilken aktivitet som är bäst lämpad att involvera kunden i beror på storleken på företaget, dess produkt- och tjänsteutbud samt syftet med kundinvolveringen. Kundernas motivation att engagera sig, hur företaget kommunicerar med kunderna samt vilken relation de har med dem är ytterligare faktorer som påverkar valet av aktivitet.

Nyckelord: kundklubbar, kundlojalitet, e-handel, relationsmarknadsföring Bakgrund: Kundklubbar inom e-handeln är ett relativt nytt begrepp om man bortser från de företag som bedriver handel i flera kanaler. Det kan förklara att få studier har genomförts som beskriver kundklubbar i renodlade e-handelsföretag i Sverige. Att studera konsumenternas syn på vad de anser vara viktiga faktorer för dem att bli medlemmar är ett sätt att bättre anpassa kundklubbarna efter konsumenternas önskemål. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva dagens kundklubbar inom e-handeln samt att undersöka vilka kritiska faktorer som lockar de svenska internetkunderna att bli medlemmar. Metod: En abduktiv forskningsmetod användes där intervjuer och enkäter varvades med teoretiska idéer. Fallföretaget Pixmania hjälpte till att få en förankring av verkligheten Teori: Referensramen innehåller teorier om e-handel, kundlojalitet, kundklubbar och relationsmarknadsföring. Empiri: Här presenterades information från en kontaktperson från Pixmania och en respondent som jobbar som konsult på ett CRM-företag. En enkät och tre telefonintervjuer gjordes med vanliga konsumenter som kontaktades via sociala medier. Analys: Analysen har genomförts genom att koppla samman teori med den empiriska delen för att på så sätt evaluera hur Pixmanias kundklubb och e-kundklubbar i allmänhet står sig. De kritiska faktorer som urskilts diskuteras också. Slutsats: Analysen utmynnar i att flera nyckelfaktorer har kunnat identifieras som alla har speciellt inflytande på kundens val att bli kundklubbsmedlemmar eller inte. De kritiska faktorer som identifierats är: information och kommunikation, incitament, nätverk, teknik, komplexa system, olika nivåer i kundklubben, inträdesavgift, tidsfördröjda förmåner samt konfidentialitet. Förslag till fortsatt forskning: Idéer till framtida forskning skulle kunna inrikta sig mot att studera e-kundklubbar inom specifika branscher mer ingående då köpfrekvensen inom olika branscher kan se olika ut. Nya typer av kundklubbssamarbeten är också något som borde undersökas vidare då det börjar dyka upp innovativa typer av bonussystem som exempelvis Refunder, fidMe, fidall, Google Wallet och Members.com, bara för att nämna några. Dessa är speciellt intressanta då det har visat sig att konsumenterna är medlemmar i ett stort antal kundklubbar och ibland har svårt att hålla reda på alla. Denna nya typ av kundklubbar med multikort och kombinerade belöningssystem låter konsumenten ha allt på samma ställe. Det skulle även vara intressant att studera om det finns skillnader i hur kunden ser på kundklubbar beroende på om det rör sig om lojala eller icke-lojala kunder. / Keywords: Loyalty program, customer loyalty, customer clubs, relationship marketing Context: The concept of loyalty programs in e-commerce is a fairly new if you do not include multi-channel companies. This may explain why few studies have been conducted that describes loyalty programs in pure e-commerce companies in Sweden. By studying consumer views on what they consider being important elements for them to become members is a way to better adjust loyalty programs to what consumers appreciate. Purpose: The aim of this paper is to describe the customer clubs of today within the e-business and evaluate what factors makes Swedish customers become members of a loyalty program. Method: An abductive reasoning was being used for this paper. Interviews and surveys were combined with theoretical ideas. Pixmania was used as the study’s case company. Theory: The theoretical framework for this paper was e-business, customer loyalty, customer clubs and relationship marketing. Empirical results: A presentation of information from a contact at Pixmania and from a CRM-consultant. One survey and three interviews over the phone were held with usual customers. Analysis: In this chapter theory and empirical information was linked together to evaluate how Pixmanias customer club and other e-loyalty programs are. Critical factors that are distinguished are also discussed. Conclusions: The analysis leads to the identification of a number of key factors, all with special influence on customer's choice to become a member or not of the loyalty program. The critical factors identified are: information and communication, incentives, network, technology, complex systems, different levels, entry fee, time-delayed benefits, and confidentiality. Suggestions for further research: New types of affiliate loyalty programs are entering the e-business scene such as Refunder, fidMe, Fidall, Google Wallet and Members.com, just to name a few. Further research of these would be interesting since it has been shown that consumers are members of a large number of different loyalty programs and sometimes have trouble keeping track of them. This new type of multicard reward systems allows the consumer to have everything in one place. Another interesting research would be to study if there is a relationship in consumer pereceptions of loyaly programs between loyal and non-loyal customers.

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 1999.

No description available.

Syftet med undersökning är att studera på vilket sätt tillämpningen av ISO 9001 påverkar kundnöjdheten samt om det innebär, eller om det krävs mer, för att erhålla nöjda samt lojala kunder. Denna studie är utav kvalitativ karaktär och består av intervjuer. Intervjuobjekten var servicemarknadschefer samt kunder hos sex bilverkstäder i Stockholms län. Studien utgörs av en deduktiv ansats. Studiens empiri består av intervjuer med servicemarknadschefen samt fem kunder på respektive verkstad. Slutsatser som kan härledas ur undersökningen är att för att nå hög kundnöjdhet samt erhålla lojala kunder, bör ISO 9001 ses som en standard, vilken kräver utveckling samt anpassning utifrån företagets egen verklighet. Utöver detta är personlighet i form av ett genuint engagemang för den individuella kunden av stor betydelse.

This dissertation consists of four essays, all related to the field of Industrial Organization of electricity markets, in one way or another. It is far from being a concise overview of the field, but rather eclectic bits and peaces of a greater puzzle that’s being solved by a large group of people.The first three essays deal with issues concerning retail markets for electricity and similar goods. The first one is an empirical study and the other two apply game theory. The fourth essay is different in many respects, primarily methodologically, as it reports a laboratory experiment on a classical theme in Industrial Organization: price competition with capacity precommitment.  Even though this final essay is more general then the rest, it is still relevant for electricity markets as it concerns the validity of models often used to analyze competition of electricity market. Chapter 1The first essay tries to explain the coexistence of three characteristics of the Swedish retail electricity market: It concerns a homogenous product, while price dispersion is high and consumers are reluctant to switch from incumbent suppliers to rivals. Consumers’ reluctance to switch, as in this case, is usually explained either by search costs or switching costs, or even both. The purpose of the paper is to evaluate the relative importance of these two factors and study their interplay. The sequential choice problem facing consumers, a) whether to become an active searcher for the best deals in electricity contracts, and b) switch suppliers is modelled as two consecutive discrete choice problems and estimated using probit model on Swedish data.  I find that switching costs are, on average, larger than search costs. Yet, search costs are important, for it appears that users of electricity must become active consumer before they respond to changes in switching costs to any degree. Various forms of passive information such as direct marketing and word-of-mouth, encourage active searching. Chapter 2Essay 2 develops a simple model of a asymmetric price duopoly, where one firm is an incumbent with an established relationship to all consumers, while the other firm is a new entrant in the market. Consumers have different consumption levels and can face a switching cost or a search cost. Retail electricity markets are the prime example. Given conditions on the distribution of these costs, an asymmetric equilibrium in prices exists. In equilibrium, the rate of switching can be a bad measure of market performance. A decrease in switching costs affects prices, but for the benefit of all consumers and not only those who choose to switch. A decrease in search costs is likely to be primarily in the interest of those consumers that do not wish to search. This suggests that consumers may be facing a free-rider problem, discouraging search as well as switching. Chapter 3Niclas Damsgaard and I consider a vertically integrated electricity company operating active regulated local network services as well as deregulated but imperfectly competitive retail market, in the third essay. The firms total costs are known, both to the regulator and its competitor, while the distribution between the two services is private knowledge of the incumbent. The firm has a natural incentive to overstate its costs for the network services to receive a higher regulated price. However, since total of both operations is known a claim of high network costs signals low retail costs. But since the firms compete in prices, which are strategic compliments, the integrated firm would like its competitor to belief its retail costs are high as well. The regulator, through a combination of price incentives and monitoring, can utilize this trade-off and induce an information-revealing separating equilibrium in which the incumbent claims its true type. The optimal combination of price incentives and monitoring and the conditions under which such a separating equilibrium is preferred to a pooling equilibrium are derived.Chapter 4The fourth essay, co-authored by Chloé Le Coq, investigates why subjects in laboratory experiments on capacity constrained price competition, seem to consistently choose capacity above the Cournot level - the subgame-perfect equilibrium. We argue that this puzzling regularity may be attributed to players' perceptions about their opponents’ skill or level of rationality. In our experimental design we used the level of experience (number of periods played) as a proxy for the level of rationality and matched subjects with different levels of experience. We found evidence of capacity choices being decreasing and prices increasing with opponent's experience. This suggests that if subjects have a tendency to underestimate the rationality of their opponents or that rationality is actually limited for a large proportion of subjects, the observed regularity need not be a puzzle after all. / Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2003

Studien ämnade utifrån en kundlojalitetsmodell baserad på det teoretiska ramverket undersöka om ett arbetssätt för att uppnå sann kundlojalitet kunde vara en förklaring till goda resultat i Svenskt Kvalitetsindex (SKI) bankstudier. Syftet med studien var att undersöka om det fanns en dissonans i resultatet från undersökningen med kundlojalitetsmodellen och resultaten från SKI. Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning där rådgivare och kontorschef på ett lokalt Handelsbankenkontor intervjuades angående sitt arbetssätt för att uppnå kundlojalitet. Resultatet från intervjuerna visade att Handelsbankens arbetssätt behandlar alla påverkningsfaktorer för kundlojalitet enligt kundlojalitetsmodellen, vilket innebär att de arbetar för både sann kundlojalitet och inaktiv kundlojalitet. Dock antogs det att det inte är bankens avsikt att skapa inaktiv kundlojalitet men att arbetssättet skulle kunna resultera i det. Slutsatserna som drogs utifrån undersökningen var det inte kunde bevisas att de goda resultaten var en konsekvens av ett arbetssätt för att uppnå sann kundlojalitet och att det fanns en dissonans i de jämförda resultaten.

Det har skapats en allt större förväntning från modeföretags kunder att de ska vara aktiva på sociala medier. För att modeföretag ska lyckas nå sin målgrupp genom bruset av all marknadsföring på sociala medier krävs det utvecklade marknadsföringsstrategier som är anpassade till den tänkta målgruppen. Det är viktigt att företag är medvetna om sin målgrupps attityder och beteende vid utformningen av marknadsföringsstrategier, eftersom attityder och beteenden skiljer sig åt mellan olika målgrupper. Utvecklingen av sociala mediekanaler sker ständigt vilket innebär att modeföretag måste anpassa sina marknadsföringsstrategier på dessa kanaler för att möta trenderna och nå ut till sina kunder på ett framgångsrikt sätt.  För att avgränsa oss i vår studie har vi valt att undersöka vilka marknadsföringsstrategier på sociala medier som är lämpliga för modeföretag med en målgrupp som inkluderar modeintresserade män i åldrarna 20-40 år. Ökad kundlojalitet är ett utfall av marknadsföring som företag ofta eftersträvar och därför har vi i vår studie valt att fokusera på detta mål. Syftet med studien är därför att undersöka hur modeföretag med en målgrupp som inkluderar modeintresserade män i åldrarna 20-40 år kan utveckla sina marknadsföringsstrategier på sociala medier för att möta sina kunders efterfrågan och därigenom bygga relationer som kan leda till ökad kundlojalitet. Studien har genomförts genom en mixad metod. Vi har använt oss av en enkätundersökning där respondenter från vår målgrupp deltog för att undersöka attityder och förmodat beteende kring modeföretags marknadsföring på sociala medier. För att komplettera vår empiri med ett annat perspektiv så genomfördes en intervju med ett modeföretag med vår målgrupp som fick fungera som ett exempelföretag i vår studie. Dessutom genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av internetbaserade artiklar och dokument gällande trender inom social medier idag. Dessa tre forskningsmetoder har tillsammans format vårt resultat. Vårt resultat visar att modeföretag med vår målgrupp bör inkludera ett fortsatt fokus och verksamhet på både brand communities och de etablerade sociala mediekanalerna för att deras marknadsföringsstrategier på sociala medier ska generera kundlojalitet. Nyare verktyg som vi har identifierat ett ökat intresse för och som även skulle kunna generera kundlojalitet vid rätt användning är online influencers, dark socials samt videoformatet. I vår studie har vi tagit fram riktlinjer kring hur modeföretag med vår målgrupp kan arbeta med dessa marknadsföringsstrategier och verktyg för att uppnå kundlojalitet. Engelsk titel (kopiera från uppsats) *: Longing for customer loyalty – fashion companies journey for achieving customer loyalty through marketing activities on social mediasEngelska nyckelord *: Social medias, marketing strategies, trends, customer loyalty, trustworthy marketingSustainable development anges som nyckelord på engelska?: NEJEngelsk sammanfattning *: Today’s expectations regarding that fashion companies should be active users of social medias has been created by their customers. It is necessary to develop marketing strategies adjusted to the target group in order for fashion companies to reach out to their target group through the noise of all marketing activities on social medias. Social medias are in constantly development, which imply that fashion companies need to adjust their marketing strategies on these channels in order to confront the trends and reach out to their customers in a successful way. It is important that companies are aware of their target groups’ attitudes and behaviour when marketing strategies are designed, since attitudes and behaviours can differ between different target groups. In order to delimit our study, we decided to examine which marketing strategies that are suitable for fashion companies with a target group that includes men with an interest in fashion in the age between 20-40 years old. Increased customer loyalty can be an outcome of marketing that companies often aim for, which is why we decided to focus on customer loyalty as a marketing goal in our study. The purpose of this study is to examine how fashion companies with a target group that includes men with an interest in fashion in the age of 20-40 years’ old can develop their marketing strategies for social medias in order to meet the demand of the customers and thereby build relationships that can lead to customer loyalty. This study has been implemented through a mixed method where we have used a survey to examine respondents from our target group’s attitudes and putative behaviour on social media. To complement our empirics with another perspective we did an interview with a fashion company that had the same target group as us. This fashion company served as an example of a fashion company in our study. Additionally, a qualitative content analysis including online articles and documents regarding today’s trends within social medias was carried out. These three research methods formed our findings together. Our findings show that fashion companies sharing our target group should include continued focus and activity on both brand communities and established social media channels in their marketing strategies regarding social medias to be able to generate customer loyalty. Newer tools we have identified increased interest in that also could generate customer loyalty when using them in the right way are online influencers, dark socials and video. We have developed guidelines in our study regarding how fashion companies sharing our target group can work with these marketing strategies and tools to achieve customer loyalty.