Customer-orientation is a strategy that has been adopted by many organizations. This strategy refers to the ability to assess the customer's perception of the service quality, for instance through customer feedback. Customer feedback can be acquired through surveys or given to the frontline employees. The processes for acquiring customer feedback for customer-oriented firms are generally well-developed. However, research shows that utilizing this valuable information is not conducted in a systematic matter. In this thesis, we investigate how a Swedish DSO can transfer knowledge from customer feedback internally to facilitate organizational learning. The primary empirical data in this qualitative research is gathered through interviews from the empirical context as well as with management consultants with organizational learning as their expertise. Findings from this thesis show that there is no panacea regarding how customer feedback should be presented and communicated in order to enable the organization to act on it. However, the findings indicate that an unsupportive organizational culture inhibits customer feedback to be shared effectively. Knowledge from customers must be equally valued as technical knowledge. Furthermore, it became evident that the organization endeavor a codification strategy. While this strategy is suitable for solicited feedback, this thesis argues that a personalization strategy might be more adequate for unsolicited feedback since it is difficult to express in a codified form. Our thesis is a small contribution to the limited research done on how to act on customer feedback and bring knowledge from customersto organizational learning. In addition, this thesis also contributes to existing research by investigating barriers that a regulated monopoly encounters when trying to become customer-oriented. / Kund-orientering är en strategi som många organisationer använder sig av. Denna strategi refererar till organisationens förmåga att förstå kundernas upplevelse av den service som organisationen erbjuder. Detta kan ske genom att t.ex. samla in kundfeedback. Kundfeedback kan samlas in genom enkäter eller ges direkt till de anställda som möter kunderna. Processer för att samla in kundfeedback för kund-orienterade företag är generellt sätt välutvecklade. Tidigare forskning visar dock att processer för att användandet av denna värdefulla information inte sker på ett systematiskt sätt. I den här uppsatsen, undersöker vi hur ett svenskt elnätsbolag kan överföra kundfeedback internt för att möjliggöra organisationsinlärning. Den primära datainsamlingen i den här kvalitativa undersökningen erhålls i form av intervjuer från den empiriska kontexten samt från managementkonsulter med organisationsinlärning som deras expertområde. Resultaten från denna studie visar att det inte finns något universalmedel för hur kundfeedback ska presenteras och kommuniceras för att organisationen ska agera på det. Resultaten visar dock att en organisationskultur som inte stöttar de anställda till att dela sin kunskap hindrar kundfeedback från att effektivt spridas i organisationen. Kunskap från kunder måste värderas lika mycket som teknisk kunskap. Vidare visar undersökningen tydligt att en “codification-strategy” föredras. Denna strategi är passande för kundfeedback som erhålls direkt via enkäter, dock argumenterar vi i denna uppsats att en “personalization strategy” är mer adekvat för att kommunicerar indirekt feedback eftersom att denna feedback är svår att uttrycka i en kodad form. Denna uppsats är ett litet bidrag till den begränsade forskning som gjorts gällande hur en organisation ska agera på kundfeedback och överföra kunskap till den resterande organisationen för att gynna utveckling. Utöver detta bidrar denna uppsats till förståelse gällande utmaningar som ett reglerat monopol möter då de går mot en kundorienterad strategi.

Hållbar utveckling är ett begrepp som används frekvent i diverse sammanhang och blir allt merpopulärt . I FN:s världsomfattande Agenda 2030 beskrivs 17 globala hållbarhetsmål som ettförsök till att konkretisera vad som bör arbetas med för att skapa hållbar utveckling. Det råderett gemensamt ansvar för att nå målen och krävs således engagemang från flertalet aktörer, däribland näringslivet. Det har dock visat sig vara en utmaning för projektbaserade organisationer att implementera hållbarhetsarbete på grund av svårigheten med att överförakunskap mellan projekt. Dessutom utgår ofta strategier för hållbarhetsarbete från antagandet att medarbetarna inom organisationen har tillräcklig kunskap om ämnet. En viktig faktor ärdärför att etablera fungerande processer för kunskapsöverföring av hållbarhet. Det finns storpotential i att tillvarata och överföra medarbetarnas kunskaper för att bli framgångsrik påmarknaden. Syftet med studien är att analysera och värdera kunskapsöverföringen avseende hållbarhet i en projektbaserad organisation för att finna styrkor och svagheter, för att därigenom synliggöra hur det kan påverka hållbarhetsarbete i järnvägsprojekt. För att uppnå studiens syfte har en fallstudie gjorts inom en projektorganisation som i rapporten benämns som Företaget. En dokumentstudie, en enkätundersökning och olika former av intervjuer har genomförts med medarbetare från olika delar av Företaget. Resultatet har analyserats med hjälp av ett teoretiskt ramverk baserat på teorier om kunskap, kunskapsnivåer,kunskapsöverföring, implementering av hållbarhetsarbete och projektbaserade organisationer. Resultatet visar att ett medvetet arbetssätt med kunskapsöverföring gällande hållbarhet i viss mån medför förbättrade möjligheter för medarbetare att implementera hållbarhet i sitt arbete. Konkretisering av hållbarhet i den specifika kontexten järnvägsuppdrag är enligt studien en av de viktigaste faktorerna för ändamålet. Det finns även en koppling mellan insatser avseende kunskapsöverföring gällande hållbarhet och individuell kunskapsnivå om hållbarhet, då studiens resultat visar att medarbetare som deltagit i kunskapsöverförande aktiviteter också har högre kunskapsnivå gällande hållbarhet. Baserat på detta verkar kunskapsöverföring gällande hållbarhet höja medarbetarnas kunskapsnivå om hållbarhet och skapa bättre förutsättningar för dem att operationalisera hållbarhet i det dagliga arbetet. / Sustainable development is a concept that is used frequently in various contexts and isbecoming increasingly popular. In the UN global Agenda 2030, 17 sustainable development goals are described as an attempt to concretise what should be worked towards in order to create sustainable development. There is a shared responsibility for achieving the goals and thus requires commitment from most actors, including the business community. However, implementation of sustainability has been proved challenging for project based organizations too because of the difficulties in transferring knowledge between projects. Strategies for implementing sustainability often relies on the assumption that sufficient level of knowledge is present within the workforce. Hence an important factor is to establish functional processes for knowledge management regarding sustainability. There is great potential in utilizing and transferring employees' knowledge to become successful in the market. The purpose of the study is to analyze and evaluate knowledge management regarding sustainability in a project based organization in order to find strengths and weaknesses and thereby highlight how knowledge management can affect sustainability work within railway projects. In order to achieve the purpose of the study, a case study has been done within a project organization, which in the report is referred to as the Company. A document study, a survey and various forms of interviews have been carried out with employees from different parts of the Company. The result has been analyzed using a theoretical framework based on theories of knowledge, levels of knowledge, knowledge management, implementation of sustainability work and project based organizations. The result shows that organized efforts of knowledge management to some extent enables co-workers to implement sustainable development aspects in their individual work. According to the study, concretization of sustainability in the specific context of railway projects is one of the most important factors in order to achieve successful implementation. There is also a connection between efforts of knowledge management and individual level of knowledge concerning sustainability, since the result shows that co-workers whose been participating in activities related to knowledge transfer also have higher level of knowledge about sustainability. According to this, the result indicates that organized efforts of knowledge management seem to increase individual’s level of knowledge and their ability to implement sustainable development aspects into their work.

Due to knowledge being difficult to imitate, effective knowledge management provides several key competitive advantages. It involves managing knowledge within organizations in order to ensure the right knowledge reaching the right person at the right time.Scania CV AB is one of the world’s leading manufacturers of trucks, busses and engines for marine and industry purposes. As part of the work with streamlining processes, knowledge management has become a focus area within their R&D. This master thesis has been carried out at four groups grouped under the section UTP Process support, consisting of a mechanical workshop, logistics, improvement coaches, and logistics and measurement. The purpose was to identify areas with potential for improvement, and present suggestions for improvements, with reusability of knowledge as the main focus.A total of 132 interviews and surveys, and four workshops were conducted in order to gather data, generate improvement proposals and anchor ideas. A literature study was conducted to provide a frame of reference.A four-quadrant model was generated, to make possible the mapping of knowledge work within the involved groups. This aims to provide a general model supporting improvements in knowledge management, by establishing a conceptual frame of reference where ambition and current state can be compared, providing a base for improvements and follow-ups over time.The improvement coach group is at the forefront of the issues addressed in this thesis report, which in this context also poses their primary challenge. Suggestions on how work can keep improving are presented, including further developments of the group's so called skills matrix.For the other groups, freeing up time of experienced employees is recommended in order to transfer knowledge to less experienced colleagues. Furthermore, improving the availability of documents controlling the employees’ work is recommended, as well as ensuring these are fully updated to a larger extent. Lastly, the groups should work on increasing knowledge exchange between them and external parties, such as customers and suppliers.Future recommendations include carrying out a pilot study of the proposed model, in order to improve the model and examine how different business units within product development organizations can benefit from it. A follow-up should be carried out to examine if the recommendations have made a difference. / En effektiv kunskapshantering kan ge unika konkurrensfördelar, då kunskap är svår att imitera. Knowledge management inbegriper hantering och ledning av kunskap i organisationer för att säkerställa att rätt kunskap når rätt person vid rätt tillfälle.Scania CV AB är en av världens ledande tillverkare av lastbilar, bussar och motorer för marin och industri. I arbetet att effektivisera processer har kunskapshantering blivit ett fokusområde för R&D. Detta examensarbete har utförts mot fyra grupper under sektionen UTP Process support, med en mekanisk verkstad, logistik, förbättringscoacher samt logistik och mätrum. Syftet var att identifiera områden med förbättringspotential och presentera förslag för fortsatt förbättringsarbete, med återanvändbarhet av kunskap som fokus.Totalt 132 intervjuer och enkäter, och fyra workshopar genomfördes för att samla in data, generera förbättringsförslag och förankra idéer. En litteraturstudie genomfördes för att ge en referensram för studien.För att kartlägga hur kunskapsarbetet fungerade på de olika grupperna, genererades en fyrfältsmodell. Denna syftar till att ge en generell metod för förbättringsarbete kring kunskapshantering, genom att formulera en konceptuell referensram där ambitionsnivå och nuläge kan jämföras, för att ge underlag till förbättringsarbete och uppföljning över tid.Gruppen med förbättringscoacher ligger i framkant i frågorna som examensarbetet behandlar, vilket i detta sammanhang också utgör dess främsta utmaning. Förslag ges på hur arbetet kan fortsätta förbättras, däribland en vidareutveckling av gruppens så kallade kompetensmatris.För de övriga grupperna rekommenderas att frigöra tid för erfarna medarbetare att överföra kunskap till mindre erfarna. Vidare rekommenderas att tillgängligheten av dokument som styr arbetet ses över, och att dessa hålls fullständigt uppdaterade i högre utsträckning. Slutligen bör grupperna arbeta för ökat kunskapsutbyte mellan grupperna och externa parter såsom kund och leverantör.Som framtida arbete rekommenderas en pilotstudie av den framtagna modellen, för att förbättra denna och undersöka hur olika grupper inom produktutvecklingsorganisationer kan dra nytta av den. En uppföljning bör genomföras för att undersöka om implementering av givna rekommendationer har gjort skillnad.

Knowledge has come to be regarded as an important strategic asset for organizations. This asset is something that companies want to take advantage of in their office environments. With the growing integration of IoT solutions in office environments, underlaying the so-called smart offices, knowledge transfer in these environments has been affected. The new technology can contribute to an improvement of previous means of transferring knowledge or introducing new approaches to knowledge transfer. This study addresses how organizations with smart offices gain access to knowledge through knowledge transfer. As this study investigates an area that is quite new, the goal has been to study comprehensively how knowledge transfer occurs in a selected smart office concept. To fulfill the purpose of the study, an interview study has been conducted on two companies that currently use the smart office concept. The study has presented processes, models and factors for knowledge transfer. Based on the processes, models of knowledge transfer and its influencing factors, an analysis and identification of knowledge transfer in smart offices has been presented. The empirical material has been gathered through interviews with those in charge of the chosen companies. The result of the empirical data collection shows that the various tools in the smart office environment investigated contribute to improved knowledge transfer through increased trust, collaboration and spontaneous interactions between colleagues. In the analysis, it has also been stated that the increasing integration of smart office features will lead to an increase in the development of the various features which in turn could affect knowledge transfer within organizations. / Kunskap har kommit att bli ansedd som en viktig strategisk tillgång för organisationer. Denna tillgång är något som företag vill ta vara på i deras arbets-och kontorsmiljöer. Med den växande integrering av IoT lösningar i kontorsmiljöer, så kallade smarta kontor har kunskapsöverföringen i dessa miljöer påverkas. Den nya tekniken kan bidra till en förbättring på tidigare medel att föra över kunskap eller komma med nya tillvägagångssätt till kunskapsöverföring. Denna studie adresserar hur organisationer med smarta kontor får tillgång till kunskap genom kunskapsöverföring. Då denna studie undersöker ett område som är ganska nytt så har målet varit att studera övergripligt hur kunskapsöverföring sker på ett utvalt koncept av smarta kontor. För att uppfylla syftet med studien har en intervjustudie genomförts på två företag som i dagsläget använder sig av konceptet. I studien har processer, modeller och faktorer för kunskapsöverföring presenterats. Utifrån de processer och modeller för kunskapsöverföring och dess påverkande faktorer har en analys och identifiering av kunskapsöverföring inom smarta kontor presenterats. Det empiriska materialet har inhämtats via intervjuer med ansvariga på de valda företagen. Resultatet från den empiriska datainsamlingen visar att de olika verktyg i den smarta kontorsmiljön som undersöktes bidrar till förbättrad kunskapsöverföring genom en ökad tillit, samarbete och spontana interaktioner mellan kollegor. I analysen så har det även framförts att den ökande integrationen av smarta kontorsverktyg kommer leda till en ökning av utvecklingen på de olika verktyg som i sin tur kan påverka kunskapsöverföring inom organisationer.

Ledarskap är en central del av ett företags överlevnad och utveckling. Därtill kan det påverkas av diverse faktorer, däribland uppfostran av den individ som tillämpar ledarskapet. Det finns en del forskning kring områdena ledarskap och uppfostran var för sig. Tidigare forskning har konstaterat att uppfostran har en stor betydelse för hur individer tenderar att bli som vuxna. Vidare är några faktorer som kan påverka detta bland annat omgivning och genetik. Ytterligare visar tidigare studier även att ledarskap är betydelsefullt, inom både personlig- och organisationsutveckling. Därmed har forskningen kommit fram till att det existerar olika stilar och perspektiv på ledarskap och att alla har sina styrkor och svagheter. Däremot finns det betydligt mindre forskning kring kopplingen mellan bäggedera områdena och denna studie har i syfte att utforska kring detta samband. Resultatet blev att uppfostran i högsta grad påverkar en individs framtida ledarskap. Detta har skett genom en kvalitativt utförd studie med en induktiv forskningsasats. Därtill har den insamlade empirin i kombination med teorin från referensramen genererat i en modell som förklarar den ledarskapspåverkande personlighetsformgivningen. Vidare beskriver modellen vilka typer av överföringar som sker under uppfostran, olika faktorer som påverkar samt tre typer av personlighetsformgivningar som kan användas. / Leadership is a central part of a company’s survival and development. Moreover, can the leadership be influenced by different factors, for instance the upbringing of the individual who applies said leadership. There has been a substantial amount of research done in the areas of leadership and upbringing, separately. Previous studies have determined that an individual's upbringing has a significance for how the person develops and becomes as an adult. Some factors that are able to influence this are the person's environment and genetics. Furthermore, previous studies have shown that leadership is significant in both personal and organizational development. Thus, has research established that there are various styles and perspectives on leadership, and that all have their strengths and weaknesses. Nevertheless, since there is significantly less research on the connection between both of these areas, has this study aimed to analyze this relationship. The result was that the upbringing definitely affects an individual's future leadership. This has been done through a conducted study with an inductive research approach. The collected data combined with the theory from the reference framework has developed a model that explains the leadership-influencing personality formation. Moreover, the model describes the types of transmission that occur during upbringing, the different factors that have an impact and the three types of personality formations that can be adopted.

Vid möbeltillverkning ställs krav på både formgivning och hållfasthet. Formgivare och konstruktörer har vanligtvis olika akademisk bakgrund vilket kräver ett fungerande samarbete. Denna studie syftar till att undersöka hur möbeltillverkare arbetar med att säkerställa produkternas hållfasthet samt vad som krävs för en god samverkan mellan formgivare och konstruktörer. En litteraturstudie genomfördes där tidigare forskning och litteratur inom området studerades. Respondenter från fyra svenska möbelföretag intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att möjliggöra undersökning av samband, skillnader och likheter. Tre övergripande teman kunde identifieras: • Produktutveckling och formgivning • Test av hållfasthet • Samverkan mellan formgivare och konstruktörer Studien visar att möbelföretag i första hand säkerhetsställer hållfastheten med egna tester och erfarenhetsbaserad kunskap. Att möbelfaktamärka produkterna kan vara ett sätt att säkra kvaliteten, men är inte nödvändigtvis förmånligt för alla företag. Studien visar vidare att samverkan mellan konstruktörer och formgivare fungerar som bäst när det finns en god kommunikation samt att det finns tydligt uppsatta mål att arbeta mot. / When manufacturing furnitures, there are demands considering both design and material strength. Designers and constructors usually have different academic backgrounds, which require a working collaboration. This study aims to investigate how furniture manufacturers work to ensure the material strength of the products and what is required for a good collaboration between designers and constructors. A literature study was conducted where previous research and literature in the field were studied. Respondents from four Swedish furniture companies were interviewed. The interviews were recorded and transcribed to enable investigation of relations, differences and similarities. Three general themes were identified: • Product development and design • Tests of material strength • Collaboration between designers and constructors The study shows that furniture companies primarily uses own tests and tacit knowledge to ensure the strength of a product. To certify the products with a Möbelfakta-label can be a way of ensuring quality, but is not necessarily advantageous for all companies. The study further shows that collaboration between designers and constructors operates best when there is good communication. However, it is also important to set a clear goal to work towards.

I denna rapport undersöks olika system för hanteringen av forskning och utvecklingsprojekt som Stockholms stad kan använda som en gemensam plattform med syfte att sprida information och kunskap gällande projekt. Målet med rapporten var att hitta en anpassad kravspecifikation som summerade de tre kontorens gemensamma arbetsprocesser. Kravspecifikationen var ett hjälpmedel för att finna och utvärdera olika system som främjar hanteringen av Stockholms stads forskning och utvecklingsprojekt. En kravspecifikation har tagits fram i syfte att informera Stockholms stad om hur ett generellt arbetssätt ser ut bland de olika forskning och utvecklingskontoren. Genom informationsspridning internt pa kontoren kan effektiviteten öka då målkonikter kan undvikas och ett samarbete kan leda till ett bättre resultat. Att lagra informationen kopplade till ett projekt i en relationsdatabas visade sig passa kontoren bäst och skulle kunna möjliggöra vidare anpassning. Ytterligare en aspekt med systemen som utvärderades i rapporten var att de skulle kunna förbättra Stockholms stads kunskapsöverföring. Det kan medföra att innovativa och hållbara ideer sprids i större utsträckning än med kontorens nuvarande hantering av forskning- och utvecklingsprojekt. Resultatet av rapporten var två rekommendationer som togs fram utifrån utvärderingen av de utvalda systemen. Den kortsiktiga lösningen var att använda Excel med delad arbetsbok och den långsiktiga lösningen var att använda SharePoint Server som en gemensam kommunikationsplattform. / The purpose of this report is to find and evaluate different systems that can be used as a central platform for publishing information and knowledge about Stockholms stad's various projects spanning several agencies. The goal of this report was to present a requirement specification which summarize the three chosen agencies common work pattern. The requirement specification was used to find and evaluate the different systems that improves Stockholm's stads management of research and development projects. A requirement specification has been defined to help Stockholms stad to acknowledge a common work pattern for the three agencies presentation of project information. By increasing the dissemination of information internally, the efficiency will increase when goal conflicts are avoided and a formal cooperation can lead to better work results. A relational database was proven to be the best option for the agencies and could allow further development and adjustments to the agencies. One advantage with the systems evaluated in this report is that they could help Stockholms stad's transferal of knowledge. This could result in a wider spread of innovative and sustainable ideas than Stockholms stad's current system for managing research and development projects. The final recommendation from the evaluation of the selected systems gave Stockholms stad two possible solutions. The short-term solution was to use Excel with a shared workbook and the long-term solution was to use SharePoint Server as a common platform for communication.

<p>Companies learn through their employees. In this paper I make research into how knowledge transfer and learning occur at Metso Paper Karlstad AB, which is a partly project based organization.</p><p>The result is that there are many factors that affect the knowledge transfer in a company. Knowledge transfer occurs mainly between individuals within the company, but also between departments and other actors outside the company. In the gaps between these actors, there is a risk that knowledge is not transferred, which is an obstacle to learning. A great deal of the knowledge transfer and the learning is carried out through individual’s own drive and motivation. I have found that individuals have different motives for transferring or not transferring knowledge. There are types of individuals that understand and act in the interest of the company but also those who act in their own interest, such as power or career. The willingness to transfer knowledge is also affected by the feeling of being secure, both as an individual but also in the employment. These aspects are presented in a model in the paper. There are also individuals that have resigned and do not have a specific interest neither for the company nor their own career, which is a more passive attitude. A mapping of these different types of individuals can help the company to choose the correct actions to be made, in purpose to increase the knowledge transfer. Some general activities that affect knowledge transfer are the understanding of the management of the importance of transferring knowledge and to work in long-term. It is important that the employees understand their role in the total process of the company, and also their role as bearer of knowledge. Increased interactions between departments and internal training sessions based on real competence gaps will most likely stimulate the transferring between departments.</p> / <p>Företag lär genom sina medarbetare. Med denna uppsats vill jag undersöka hur kunskapsöverföring och lärande sker hos Metso Paper Karlstad AB, en organisation med delvis projektbaserat arbetssätt.</p><p>Resultatet av undersökningen är att det finns många faktorer som påverkar kunskapsöverföringen inom företag. Kunskapsöverföring sker mellan individer, mellan avdelningar och mellan övriga aktörer. I ”glappen” mellan alla dessa aktörer föreligger risk att kunskap inte överförs vilket således är hinder för lärande. Mycket av kunskapsöverföringen och lärandet sker idag utifrån individers egen drivkraft och motivation. Jag funnit att individer har olika motiv för att överföra kunskap eller att inte överföra. Det finns individer som förstår och agerar för företagets bästa men även de som agerar utifrån sina egna syften, vilket kan vara makt och karriär. Viljan att överföra kunskap påverkas även av hur trygg eller otrygg man känner sig i sin yrkesroll och i sin anställning. Därutöver tillkommer de individer som resignerat och inte intresserar sig vare sig för företagets bästa eller för egen vinning, de har en mera passiv hållning. Dessa faktorer presenteras i en modell i uppsatsen. En kartläggning av omfattningen av dessa olika typer av individer kan hjälpa företaget att välja rätt insatser för att öka kunskapsöverföringen. Några generella aktiviteter som påverkar kunskapsöverföring inom företag är ledningens förståelse av betydelsen att överföra kunskap och långsiktighet i arbetet. Det är även viktigt att medarbetarna förstår sin roll i företagets process men även sin roll som bärare av kunskap. Ökad interaktion mellan avdelningar och behovsanpassade interna utbildningar stimulerar sannolikt kunskapsöverföring mellan avdelningar.</p>

<p>A big part of assets in companies today consists of their employees knowledge and skills. In today’s society knowledge insensitive companies are increasing. The survival of these companies lie in the knowledge of their employees, which make it of great importance that knowledge transfer is managed properly. Knowledge transfer is important since it makes it possible for co-workers to apply old solutions to new problems that arise, using knowledge that already existing within the organization. From a knowledge transfer point of view, using project as an overall structure has both advantages and disadvantages. Since work comprehended in a project is limited in time knowledge and experiences made from a project may not come to use in a future project. Members of a temporary organization do not have a department to return to and there fore no natural way to transfer the knowledge they gained. </p><p>Purpose of this paper is to describe knowledge transfer in project-based organization and barriers for doing so between projects. The study is conducted at two Swedish companies, SABO AB and Struktur Svenska Kontor AB in the service sector using interviews, studies of documents and observations. Our paper contribute to research by describing problems with knowledge transfer in two small project-based service organization using new concepts and cast shed on problems depending by the organisation, members and the character of project within in the organization. </p><p>Key words: </p><p>.</p> / <p>En stor del av tillgångarna hos många av dagens organisationer utgörs av deras medarbetares kunskap och skicklighet. Vi lever i ett samhälle där kunskapsintensiva företag kommer att bli allt fler. I och med att dessa organisationer fortsätter att existera på grund av medarbetarnas kunskap är det av stor vikt att kunskapsöverföring fungerar väl. Kunskapsöverföring är viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att använda sig av gamla lösningar på nya problem. Många av dagens företag organiserar sig i projektform, en företeelse som har blivit allt vanligare på senare tid. Att organisera sin verksamhet i projektform kan medföra både för och nackdelar när det gäller kunskapsöverföring. Detta beroende på att de konstellationer som byggs upp under ett projekt upphör när projektet är avslutat. Projektmedlemmar har heller ingen avdelning att återvända till, vilket gör att kunskap och erfarenheter från ett projekt blir svårare att sprida vidare. </p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva kunskapsöverföring i projektbaserade organisationer samt vilka problem de har när det gäller kunskapsöverföringen mellan projekt. Undersökningen grundar sig på intervjuer, dokumentstudier och observationer som har genomförts på SABO AB och Struktur Svenska Kontor AB. Dessa företag är tjänsteproducerade och organiserar sin verksamhet i projektfrom. Vår uppsats bidrar till tidigare forskning genom att beskriva hinder för kunskapsöverföring i två små projektbaserade tjänsteföretag genom att använda nya koncept och belysa problem beroende av organisationen, individen och projektens karaktär inom organisationen. </p>

Bakgrund och problem: En introduktion till arbetsplatsen ger det första intrycket av situationen. Introduktionen innefattar de aktiviteter och processer som krävs för att kunna genomföra ett arbete (Arbetsmiljöverket, 2018), men även förvärvande av den sociala kunskapen och kompetens som krävs i arbetet (Benzinger, 2016). En tidigare studie av Arbetsmiljöverket (2018) visar att organisationer har bristande introduktioner av bemanningsanställda. Tidigare studier har fokuserat på de brister som finns i bemanningsanställdas arbetssituation hos organisationer. Studierna har visat att det finns bristande säkerhetsgenomgångar, arbetstrygghet, utvecklingsmöjligheter och socialt stöd för bemanningsanställda. Syfte och metod: Syftet med denna studien var att undersöka hur kunskapsöverföring och gemenskap kan påverka introduktionen av bemanningsanställda. Studien tar utgångspunkt i Knowledge Management, Knowledge Sharing, “medarbetarskapshjulet” samt inskolningskurvor. Dessa teorier har fungerat som perspektiv för att besvara studiens problemformulering. En fallstudie har genomförts med ett företag inom byggämnesindustrin. Totalt åtta stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts med bemanningsanställda, introduktionsansvariga och produktionsledare. Respondenterna har praktisk erfarenhet av hur introduktionen utförs hos fallföretaget. Utöver intervjuer har det genomförts observationer, samt att företagets introduktionsplan har blivit granskad vilket har givit en bredare empirisk grund för denna studie. Resultat och slutsatser: Det empiriska materialet resulterade i att en utvecklad introduktionsplan till arbetsplatsen underlättade processen att lära sig arbetet och komma in i gruppen. Introduktionsplanen tydliggjorde vem som gör vad och vilken kunskap som krävs, vilket skapade både klarhet och trygghet för samtliga parter. En introduktionsansvarig skapade en känsla av socialt stöd och gör det enklare att komma in i arbetsgruppen. / Background and problem: An introduction to a workplace gives the first impression of the situation. The introduction includes activities and processes required to be able to fulfill the work (Arbetsmiljöverket, 2018), but also the acquisition of the social knowledge and skills required in the work (Benzinger, 2016). A former study made by Arbetsmiljöverket (2018) shows that organizations have inadequate introductions for temporary workers. Previous studies have been focused on the shortcomings of temporary workers work situation at organizations. The studies have shown that there are inadequate safety briefings, work security, development opportunities and social support for temporary workers. Aim and method: The purpose of this study was to examine how the transfer of knowledge and fellowship can influence the introduction for temporary workers. The study is based on Knowledge Management, Knowledge Sharing, “medarbetarskapshjulet” and introduction curves. These theories have served as perspectives for answering the study’s problem formulation. A case study were conducted with one company in the building material industry. A total of eight semi-structured interviews were conducted with temporary workers, introduction managers and production managers. The respondents have practical experience of how the introduction is carried out at the case company. In addition to the interviews, observations have been carried out and the company's introduction plan has been reviewed, which provided a broader empirical basis for this study. Results and conclusions: The empirical material resulted in that a developed introduction plan to a workplace facilitated the process of learning the work and getting into the group. The introduction plan clarified who does what and what knowledge that is required, which created both clarity and security for all parties. An introductory manager created a sense ofsocial support and makes it easier to get into the working group.