<p>Den huvudsakliga tillgången hos små nystartade kunskapsintensiva företag är deras humankapital som är lättrörligt och svårbedömt. Syftet är att undersöka om nuvarande externa finansiärers kreditbedömning är användbar för att bedöma kredittrovärdigheten av små nystartade kunskapsintensiva företag och om de externa finansiärerna kan uppfylla dessa företags behov och önskemål. Vi har intervjuat små nystartade kunskapsintensiva företag och externa finansiärer. Vi har kompletterat intervjuerna med en enkätundersökning. Vår undersökning visar att de externa finansiärerna främst studerar affärsidén och kassaflödet. Vi rekommenderar en del förändringar i prioriteringen av bedömningsfaktorer för att höja kvaliteten. Företagens nyckelresurs, intäktspersonerna, bör få mer fokus. Nyckeltalsanalysen bör inriktas på specifika nyckeltal för kunskapsföretag. Bedömningen av företagaren bör fokuseras på nätverk och ledaregenskaper, istället för den personliga ekonomin. Vi anser att företagens behov och önskemål kan uppfyllas. För att behoven av kvalificerad rådgivning och snabba beslut bättre ska kunna uppfyllas rekommenderar vi att kreditbedömarna branschindelas.</p>

Den huvudsakliga tillgången hos små nystartade kunskapsintensiva företag är deras humankapital som är lättrörligt och svårbedömt. Syftet är att undersöka om nuvarande externa finansiärers kreditbedömning är användbar för att bedöma kredittrovärdigheten av små nystartade kunskapsintensiva företag och om de externa finansiärerna kan uppfylla dessa företags behov och önskemål. Vi har intervjuat små nystartade kunskapsintensiva företag och externa finansiärer. Vi har kompletterat intervjuerna med en enkätundersökning. Vår undersökning visar att de externa finansiärerna främst studerar affärsidén och kassaflödet. Vi rekommenderar en del förändringar i prioriteringen av bedömningsfaktorer för att höja kvaliteten. Företagens nyckelresurs, intäktspersonerna, bör få mer fokus. Nyckeltalsanalysen bör inriktas på specifika nyckeltal för kunskapsföretag. Bedömningen av företagaren bör fokuseras på nätverk och ledaregenskaper, istället för den personliga ekonomin. Vi anser att företagens behov och önskemål kan uppfyllas. För att behoven av kvalificerad rådgivning och snabba beslut bättre ska kunna uppfyllas rekommenderar vi att kreditbedömarna branschindelas.

I många företag finns komplexa arbetsuppgifter vars utförande är beroende av tillämpningen av kunskaper från flera olika områden. Oavsett om målet är att utveckla en ny produkt eller tjänst, eller att utforma och implementera en ny organisationslösning, så krävs kompletterande kunskaper från olika områden. Samtidigt är dessa kunskaper vanligen lokaliserade hos en stor mängd aktörer i och utanför organisationen, och omöjliga för en enskild aktör att samla och förstå. Kunskapen i organisationen kan därför sägas vara distribuerad till sin natur. Dessa olikartade och distribuerade kunskaper behöver därför integreras och företaget behöver utveckla en förmåga att åstadkomma kunskapsintegration . Därmed blir en viktig fråga för personer i ledande ställning som till exempel företagsledare, chefer, eller anställda som arbetar med så kallad kunskapshantering (knowledge management), hur man kan leda en verksamhet för att åstadkomma kunskapsintegration i företaget. I avhandlingen undersöks denna fråga genom en fallstudie av en fusion mellan managementkonsulter och IT-konsulter. Resultaten visar att kunskapsintegration är förknippad med ett flertal praktiska och politiska hinder, och att framgångsrik ledning av kunskapsintegration därför är beroende av att vissa förutsättningar är uppfyllda. I den här avhandlingen beskrivs dessa hinder och förutsättningar i en modell för ledning av kunskapsintegration.

Background Incubators are important facilities for economic growth in society. The main purpose of incubators is to accelerate knowledge intensive firms onto their market by both providing resources and an entrepreneurial environment. Problem Companies within incubators are encouraged to share knowledge and experience with each other with the goal to stimulate development and invention of new technology. This exchange involves interaction on an inter-personal and inter-organizational level. Incubators need to create an open and transparent environment in order to enable this exchange on both levels. Purpose The purpose of this study is to enhance the understanding of how knowledge and experience exchange occurs within the context of incubator systems. By understanding how incubators can capture knowledge and learn from the incubator process, this study can contribute by insights of how the incubator process can be further improved. Method This bachelor thesis is written from an abductive approach and is based on a qualitative case study of Ideon Innovation in Lund. Five interviews contributed to the collection of empirical data where companies within incubator systems and the CEO of an incubator were included. Conclusion Knowledge exchange does not occur to the extent that theory and the management of Ideon Innovation suggests. Knowledge intensive firms constitutes each other’s networks and social environments where we have found new incubator effects such as motivation and the ability to talk out their anxiety related to their business. The match between companies close to each other within incubators can be controlled through managerial activities by the incubator to, in some degree, achieve more favorable market structures and a local environment that enables exchange of knowledge spillover. / Bakgrund                          Inkubatorer är viktiga faciliteter för ekonomisk tillväxt i dagen samhälle. Det huvudsakliga syftet för inkubatorer är att accelerera inkubatorföretag in på marknaden genom att erbjuda resurser och en entreprenöriell miljö. Problem                             Inom inkubatorer uppmuntras företag till dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter till varandra med syfte till att stimulera utvecklingen och skapandet av ny innovation. Utbytet involverar interaktioner på interpersonell och interorganisatorisk nivå. Inkubatorer behöver därmed skapa en öppen och transparent miljö för att utbytet ska kunna ske på båda nivåerna. Syfte                                   Syftet med studien är att förbättra förståelsen för hur kunskap- och erfarenhetsutbyte sker inom inkubatorsystem. Genom en förståelse för hur inkubatorer kan ta åt sig kunskap och lära sig ifrån inkubatorprocessen, kan studien bidra med insikter om hur inkubatorprocessen ytterligare kan förbättras. Metod                                 Kandidatuppsatsen är skriven utifrån en abduktiv ansats och är baserade på en kvalitativ fallstudie på Ideon Innovation i Lund. Den empiriska insamlingen av data genomfördes genom fem intervjuer med företag inom inkubatorsystem och Vd:n för inkubatorn. Slutsats                               Kunskapsutbyte sker inte till den grad som teorin eller vad ledningen för Ideon Innovation förespråkar. Kunskapsintensiva företag utgör varandras nätverk och sociala miljö, och vi har funnit nya inkubatoreffekter som motivation och att företagen kan prata av sig ångest som relaterar till sin verksamhet. Genom manageriella aktiviter kan inkubatorn matcha rätt företag till att sitta nära varandra inom inkubatorn och därmed till viss grad nå mer eftertraktade konkurrenssituationer.

Intresset för att redovisa de anställda som tillgång ökar i takt med att kunskapsintensiva företag blir allt fler. När företag vill visa denna immateriella tillgång för intressenter saknas lämpliga värderingsmetoder och rapporteringsstandarder. Vissa företag kompletterar därför årsredovisningen med en rapport där information om medarbetarna, humankapitalet, presenteras. Då tvingande lagstiftning för rapporteringen saknas, skiljer sig utformningen åt mellan företag. Syftet med studien är att se om motiven med att rapportera humankapital influerar utformningen av rapporterna. Här försöker vi inte bara komplettera existerade forskning kring rapportering av humankapital utan även ifrågasätta rapporteringens objektivitet. Studien visar att det finns svag koppling mellan motiven till att rapportera humankapital och utformningen. Vi har dessutom funnit att rapporterna utformas med hänsyn till den formella ton som förknippas med en årsredovisning samt den miljö och bransch företaget verkar i. Detta visar på att årsredovisningarna och dess bifogade rapporter inte informerar utan kommunicerar till marknaden.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur kunskapsintensiva tjänsteföretag inom banksektorn kan attrahera nya medarbetare och behålla befintlig personal med hjälp av Employer Branding. Studien baseras på kvalitativ metodik, bestående av djupgående intervjuer med tre svenska storbanker; Handelsbanken, Swedbank och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). För att få en mer specialiserad kunskap om fenomenet Employer Branding har även Academic Communication intervjuats, som är ett marknadsföringsföretag inriktad på denna form av marknadsföring. Ett gediget informationsunderlag gällande den externa och interna målgruppens uppfattning av företagens Employer Brand är centralt för att utarbeta adekvata Employer Branding-strategier. Under arbetets gång är det betydelsefullt att kontinuerligt undersöka om associationerna som företagen vill sammankoppla till dess varumärke som arbetsgivare, förmedlas, och att anpassa strategierna utefter det.  Employer Branding genomförs externt främst genom deltagande på mässor och arbetsmarknadsdagar på högskolor och universitet. Det personliga mötet är centralt vilket fordrar att de operationellt ansvariga har kunskap om budskapet som ska kommuniceras. Att prioritera vilka aktiviteter som bedrivs skapar ett tydligare Employer Brand. Genom främst företagens intranät och personaltidningar förmedlas Employer Branding-budskapet internt. Företagens kultur och identitet används för att förstärka och tydliggöra dessa budskap för att påverka de anställdas beteenden. Företagens organisationsstruktur har en stor inverkan på kunskapsintensiva tjänsteföretags Employer Branding-arbete. En decentraliserad struktur gör det svårare att bedriva arbetet internt, men lättare externt. Det motsatta gäller den centraliserade organisationsstrukturen. En kombinerad organisationsstruktur med båda ovanstående element är att föredra ur Employer Branding-synpunkt. För kunskapsintensiva tjänsteföretag, som banker, är arbetet med Employer Branding särskilt centralt. Arbetet med att attrahera och behålla kompetent personal långsiktigt blir påtagligt då bankväsendet snart kommer ha brist på kompetent arbetskraft. Då bankerna dessutom konkurrerar utifrån i stort sett samma utbud och riktar sig till ungefär samma kunder blir behovet av att särskilja sig som arbetsgivare synnerligen betydelsefullt. För att motivera Employer Branding-insatserna för ledning och övriga anställda krävs bättre mätverktyg än vad som finns tillgängligt idag. Detta är även viktigt för att kunna styra de fortsatta insatserna i rätt riktning och för att få ledningen i företagen att prioritera frågan.

Title: A study about conditions for leadership in knowledge-intensive firms. Authors: Cecilia Ekström and Niklas Sandberg Keywords: Leadership, knowledge-intensive firm, hierarchies, followers. Background: Leadership is becoming one of our greatest social myths and is considered a total solution for many problems that occur in an organization. The view of leadership is usually from a top-down perspective, which contributes to an often underestimated view of the follower. Just as it is important to understand the leader's view of leadership, it is important to understand how employees view the structure from which the leader derives its legitimacy. The existing conditions in knowledge-intensive firms, such as autonomy, place special demands on the formal leadership. Purpose: The purpose of this study takes an employee perspective, to understand what the conditions are for formal leadership in knowledge-intensive firms. Method: A qualitative research method was used and empirical material was collected through interviews with employees in knowledge-intensive firms. The empirical material was analyzed by the respondents’ mental images which were set against the theoretical framework of the thesis. Conclusions: The conditions for formal leadership in knowledge-intensive firms make it advantageous to have a leader with a withdrawn role. It is about taking advantage of the employees’ cutting edge knowledge of the work and to support and develop the employees. The leader needs to be aware that it is important for employees to be heard and that questioning is a way to develop the organization. The leader also needs to be aware that even employees in knowledge-intensive firms, which seemingly are very independent, need frameworks to relate to that distributes roles and responsibilities. / Titel: En studie om förutsättningar för ledarskap i kunskapsintensiva verksamheter. Författare: Cecilia Ekström och Niklas Sandberg Nyckelord: Ledarskap, kunskapsintensiva verksamheter, hierarkier, följare. Bakgrund: Ledarskap håller på att växa till en av vår tids största sociala myter och anses som en helhetslösning för många problem som uppstår i en organisation. Synen på ledarskap utgår oftast ifrån ett uppifrån-och-ner perspektiv vilket bidrar till att följarnas roll ofta undervärderas. På samma sätt som det är viktigt att förstå ledarens syn på ledarskap är det viktigt att förstå hur medarbetarna ser på den struktur varifrån ledaren hämtar sin legitimitet. De förutsättningar som finns i kunskapsintensiva verksamheter, till exempel autonomi, ställer särskilda krav på det formella ledarskapet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom ett medarbetarperspektiv skapa förståelse för vilka förutsättningar som finns för formellt ledarskap i kunskapsintensiva verksamheter. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har använts och empirimaterialet samlades in genom intervjuer med anställda i kunskapsintensiva verksamheter. Empirimaterialet har analyserats genom att respondenternas mentala bilder har ställts mot uppsatsens teoretiska referensram. Slutsatser: Förutsättningarna för formellt ledarskap i kunskapsintensiva verksamheter gör det fördelaktigt att ledaren har en tillbakadragen roll. Det handlar om att ta vara på medarbetarnas spetskunskaper i arbetet samt stötta och utveckla medarbetarna. Ledaren behöver vara medveten om att det är viktigt för medarbetarna att få komma till tals och att ifrågasättande är ett sätt att utveckla organisationen. Ledaren behöver dessutom vara medveten om att även medarbetare i kunskapsintensiva verksamheter, som till synes är väldigt självständiga behöver ramar att förhålla sig till som är till för att fördela roller och ansvar.

Knowledge intensive service companies (KISC) increases in numbers, both in Sweden and the rest of the world. The companies are characterized by its highly educated and competent employees, which can be considered to be the most valuable asset in the company. One way to managing companies can be through performance measurement to reach the overall goal in the company. Researchers believe that the design and use of performance measurement can cause employees in KISC to feel monitored and therefore reduce their motivation to work. The purpose of the study is to create an understanding of the design process of performance measurements in a knowledge-intensive service company. This is done by identifying driving factors and barriers in the design process of performance measurements. As well as analyzing and describing their role in the design process. To answer the purpose a qualitative method was used with a deductive approach. In the study one company was studied, where semi-structured interviews were conducted with individuals that works in the company to collect the empirically. In the study, it was identified that the design process was an iterative process in the company which was initiated by various driving factors. It was also identified several barriers that hampered the design process of performance measurement in the company. A way that the company had chosen to work with these barriers was to involve both the employees and the costumers in the design process of the performance measurement. Furthermore, it was identified that in some cases there were some factors that acted both as driving factors and barriers in the design process of performance measurement. / Kunskapsintensiva tjänsteföretag (KIT) växer mycket i antalet, både i Sverige och i resten av världen. Företagen kännetecknas av dess högt utbildade och kompetenta medarbetare som ofta anses vara den viktigaste tillgången i företagen. Ett sätt att styra i företag kan vara genom prestationsmått för att nå de övergripande målen. Forskare menar att utformningen och användningen av prestationsmått kan göra att medarbetarna i KIT känner sig övervakade och därför minskar arbetsviljan. Syftet med studien är att skapa en förståelse för utformningsprocessen av prestationsmått i ett kunskapsintensivt tjänsteföretag. Det görs genom att identifiera drivande faktorer och barriärer i utformningsprocessen av prestationsmått. Samt att analysera och beskriva deras roll i utformningsprocessen. För att uppfylla syftet användes en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. I studien studerades ett fallföretag där semistrukturerade intervjuer gjordes med personer på företaget för att samla in empiri. I studien kunde det identifieras att utformningsprocessen var en iterativ process i företaget som initierades av olika drivande faktorer. I studien identifierades också ett antal barriärer som försvårade utformningen av prestationsmåtten i företaget. Ett arbetssätt som företaget hade valt för att jobba med dessa barriärer vara att få delaktighet från både medarbetare och kund i utformningsprocessenav prestationsmåtten. Vidareidentifierades att det i vissa fall fanns några faktorer som fungerade både som drivande och som en barriär i utformningsprocessen av prestationsmåtten.

På dagens arbetsmarknad är kunskapsintensiv arbetskraft (intellektuella, högutbildade och erfarna medarbetare) en bristvara, något som lett till att vikten av employer branding blir allt större. I de företag vilka är i behov av denna kunskapsintensiva arbetskraft, anses medarbetarna vara den mest värdefulla tillgången, och enligt organisationen Sveriges småföretag är denna brist den största anledningen till att små företag inte kan växa och utvecklas. För att dessa företag ska kunna överleva och bli attraktiva arbetsgivare måste de därmed fokusera på att stärka sitt arbetsgivarvarumärke, med hjälp av sitt employer branding-arbete. Eftersom företagen är så pass små har de dock väldigt begränsade resurser att lägga på detta, varpå möjligheten med att arbeta med employer branding via sociala plattformar kommer in i bilden. Genom att arbeta på dessa plattformar kan de, utan att behöva lägga stora resurser på det, tydligt visa upp vilka de är som arbetsgivare och kommunicera de unika och positiva aspekterna med företaget som arbetsgivare. I denna studie har vi identifierat ett forskningsgap när det kommer till hur små företag kan arbeta med extern employer branding. I synnerhet finns det en brist på modeller som inkluderar hela arbetsgången. Mycket av tidigare forskning utspelar sig i stora företag, och därmed vill denna studie undersöka möjligheterna för små företag att ta till vara på de resurser de kan spendera på employer branding och få ut det mesta av dem, bland annat genom att använda sig av sociala plattformar som huvudsaklig kommunikationskanal. Det är denna möjlighet för små företag som vi i denna studie velat ta vara på, genom att bland annat skapa en modell som inkluderar alla de steg som extern employer branding innebär. Detta är en kvalitativ studie och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med små kunskapsintensiva konsultföretag som erbjuder företagsekonomiska tjänster. Därefter har materialet från intervjuerna sammanställts och analyserats, först var för sig, sedan ställda mot varandra och slutligen kopplat till vår modell och teoribakgrunden. Detta för att kunna utveckla vår modell och besvara frågeställningen: ”Hur arbetar små företag inom konsultbranschen med Employer Branding på sociala plattformar för att attrahera kompetent personal?”

TV- och mediabranschen drivs på av teknikutveckling och är under förändring där allt fler konsumenter väljer att konsumera video via internet vilket ställer krav på aktörerna i TV-branschen. Traditionella TV-operatörer försöker förändra sina affärsmodeller, branschgränser blir mer otydliga där bolag som tidigare ansvarat för it-infrastrukturen försöker ta större del av värdekedjan, nystartade företag ser sin chans att konkurrera samt globala aktörer som Google och Apple blir allt större hot. För konsultbolag finns det i TV-branschen därför möjligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik rådgivning och resurser för att hjälpa TV- aktörerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som försöker etablera sig inom TV- och mediamarknaden behöver ta ställning till frågeställningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppnår en stark marknadsposition. Eftersom den framtida utvecklingen av den övergripande marknadskonfigurationen är oklar så skapar det också behov för sådana konsultbolag att förstå hur de skapar förutsättningar för långsiktig konkurrenskraft. Denna undersökning syftar därför till att undersöka positioneringsstrategier för långsiktig konkurrenskraft i konsultbolag inriktade mot branschen av media- och TV- lösningar. Studien har genomförts på företaget Eyevinn med hjälp av en kvalitativ fallstudie. Undersökningens metodik följer det Wahlbinska U:et och har haft ett explorativt angreppssätt för att skapa en bred förståelse för deras positioneringssituation. Den insamlade empiriska datan för studien baseras främst på intervjuer som är genomförda med anställda på fallföretaget Eyevinn och deras kunder. Analysen har utförts med ett holistiskt tillvägagångssätt och är uppdelad i två huvudsakliga områden. Det ena området har sin grund i affärsmodellssynsättet kompletterat med dynamiska förmågor. Det andra området har en bas i generell litteratur inriktat på positioneringsstrategi kompletterat med litteratur för positioneringsstrategi som är specifikt inriktat för konsultbolag. De underliggande analyserna har således blivit Utvärdering av långsiktig konkurrenskraft med grund i företagets förmågor och resurser, Matchning mellan fallföretaget och dess önskade position, Position relativt konkurrenter, Värdeerbjudandets konkurrenskraft, Position i värdekedjan och Utnyttjande av företagets marknadsroll. Resultatet av undersökningen visar att det är relevant för konsultbolag inom branschen av media- och TV-lösningar att förstå vilka mekanismer som finns tillgängliga i deras befintliga och eftersträvda marknadsroll för att förstärka deras konkurrenskraft. Vidare så visas att en differentieringsstrategi som specialist ställer höga krav på värdeerbjudandets substantiering men också att en sådan differentiering i sig själv kan användas för att förstärka substantieringen samt resonansen av värdeerbjudandet. Det visas även betydelsefullt att det internt, bland konsultbolagets personal, säkerställs att det finns en gemensam och enhetlig syn för konsultföretagets positioneringsstrategi och marknadsinriktning. ii Resultatet av affärsmodellsanalysen visar med hjälp av logiken i fallföretagets aktivitetssystem att det finns ett cyklist och självförstärkande samband (virtuos cycle) i aktiviteterna som leder till konsultföretagets förmåga att skapa legitimitet på marknaden för sin expertkunskap. Denna aktivitetscykel identifieras som kritisk för fallföretagets möjlighet att ta ut premiumarvoden och att förflytta sig närmre sin önskade marknadsposition som kunskapsledande. För att skapa förutsättningar för långsiktig konkurrenskraft i ett konsultbolag med en specialistdifferentiering så visar undersökningen att strukturer för hantering av kunskap blir betydelsefulla. Kunskapsstrukturerna bör stödja införskaffande, bevarande samt utvärderande för dess möjlighet att kommersialiseras med anledning att stärka en marknadsposition som kunskapsledande. Rekommendationerna som framtagits är riktade till fallföretaget Eyevinn för att hjälpa de att förstärka sin befintliga marknadsposition och förflytta dem närmre sin önskade position med långsiktig konkurrenskraft. Dessa är att på sikt ersätta deras interna befintliga kommunikationsverktyg och etablera en struktur för kunskapshantering, kunskapsbevarande och kunskapsdelning. I deras marknadsroll ska de för att stärka och skydda sin position hos sina kunder utnyttja mekanismer som förstärker kundernas switching costs. För att hantera interna skillnader i uppfattningen om Eyevinns positioneringsstrategi så föreslås fem grundläggande frågeställningar som de gemensamt bör gå genom. Uppsättning av rutiner för snabb kommersialisering av ny kunskap rekommenderas för att förflytta företaget närmre en position som kunskapsledande. Förbättrad redundans av företagets tillgängliga kompetenser föreslås göras genom ett tillvägagångssätt som innebär att kunduppdrag även stödjs “back office”. Eyevinns säljkommunikation rekommenderas anpassas för att främja deras möjlighet att samla på sig mer erfarenheter och därmed förstärka deras substantiering. Eyevinn rekommenderas att förstärka förtroendet från kunderna genom att fokusera på de aktiviteterna som är inkluderade i den virtuos cycle som skapar legitimitet i att besitta expertkunskap. / The TV and media market is affected by the modern development in technology which is transforming the industry and making it easier for consumers to consume video through the web which in turn puts new requirements and demands on the companies active in that market. Traditional TV-operators are trying to change their business models, market boundaries are becoming more unclear, firms that were previously responsible for the IT-infrastructure are now trying to expand their grasp on the value chain, new start-ups see their chance to compete and global actors such as Google and Apple are becoming an increasing threat. Consulting firms that are active in this market therefore have the opportunity to fulfill customers’ needs of market specific consulting and resources to help companies adapt to the digitalization. Consulting firms trying to establish themselves in the TV and media market needs to ask themselves questions such as what spread their offering should have, what competencies and roles they should offer, and how they should act to attain a strong market position. Since the future development of the marketplace is unclear, there is also a need for such consulting firms to understand how they create foundations for sustainable competitive advantages. This study therefore has the objective to examine positioning strategies that achieves sustainable competitive advantages for consulting firms in the TV and media market. The study has been conducted as a qualitative case study at the consulting firm Eyevinn. The research methods used for the study were based on the principles of Lekvall &amp; Wahlbin and had an exploratory approach to create a genuine understanding of the problem. The collected data was primarily based on interviews conducted with employees at the company Eyevinn and their customers. The analysis has been performed with a holistic approach and is separated into two main areas. The first area has its basis in the business model approach complemented with dynamic capabilities. The second area has a basis in general management literature focused on positioning strategies complemented with literature for positioning strategies that is specifically targeted to consulting firms. The underlying analyses are Evaluation of sustainable competitive advantages with a basis in the company’s capabilities and resources, The fit between the case company and its wanted position, Position in relation to competitors, The value propositions competitive advantages, Position in the value chain and exploiting the company’s market role. The results of the study shows that it is relevant for consulting firms within the TV and media market to understand the mechanisms available in their current and desired market role to strengthen their competitive advantages. It’s also shown that a differentiating strategy as a specialist puts high demands on the value proposition’s substantiation however such a differentiation strategy in itself can also be used to strengthen the substantiation together with the resonance of the value proposition. It’s also of importance that the firm internally, amongst the company’s personnel, makes sure that there is a common and unified view of the consulting firms’ positioning strategy and market direction. iv The result of the business model analysis shows through the logic of the case company’s activity system that there is a cyclic and reinforcing connection (virtuous cycle) in the activities that lead to the consulting firms ability to create legitimacy on the market for their expertise and knowledge. This activity cycle is identified as critical for the case company’s ability to receive a premium price and to move closer to their wanted position as a knowledge leader. To create conditions for sustainable competitive advantages in a consulting firm with a specialist differentiation the study shows that structures for handling of knowledge are important. The knowledge structures should support acquiring, preserving and evaluating its possibility to be commercialized with the reason to strengthen the market position as a knowledge leader. The recommendations that have been formulated are aimed to help the case company Eyevinn with strengthening their current market position and to move them closer to their wanted position with sustainable competitive advantages. In a long term perspective Eyevinn should replace their current internal communication tool and establish a structure for knowledge gathering, knowledge preservation and knowledge sharing. Eyevinn should exploit switching costs-mechanisms available in their current market role to protect and strengthen the position they have. To handle the internal discrepancies in the understanding of Eyevinns positioning strategy we suggest that they should go through five basic questions together to address the situation. Eyevinn should establish processes to support quick commercialization of new knowledge in order to move Eyevinn closer to its wanted position of knowledge leaders in their market. An improvement of the redundancy of the firm’s available competencies is recommended by a process which includes back office support to its customer assignments. Eyevinn’s sales communication is recommended to be adapted to support their ability to gather more experiences which strengthens their substantiation. Eyevinn is recommended to strengthen the trust perceived by their customers by focusing on the activities included in the virtuos cycle that creates legitimacy for their expert knowledge.