I de flesta organisationer och företag finns idag komplexa arbetsuppgifter som kan kallas kunskapsintensiva och som bygger på att personer med någon form av specialiserad kunskap samarbetar och sammanför sin kunskap. Genom att graden av specialisering ökar blir också kunskap allt mer distribuerad inom och mellan organisationer. Organisationer och företag kan därför i allt högre grad beskrivas som distribuerade kunskapssystem. Det innebär att de använder kunskap i en omfattning som ingen enskild aktör kan överblicka eller i förväg förutsäga var den kommer att behövas och när. Organisationer tenderar därför att bli decentraliserade system utan överskådlighet. Samtidigt blir förmågan till kunskapsintegration en allt viktigare faktor för organisationers framgång och konkurrenskraft. Vad avgör då vår kollektiva förmåga att hantera kunskap?   Syftet med denna avhandling är att bidra till en ökad förståelse av hur kunskap integreras, eller inte, på gruppnivå i kunskapsintensiva miljöer. De frågor som undersöks är vad kunskapsintegration är och vad som gör om den blir effektiv eller inte. Vidare undersöks vad som gör att vissa grupper lyckas bättre med detta än andra, och särskilt vilken roll deltagarna spelar i denna process. Vad är det som gör att grupper får kollektiv förmåga? / Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2011

Titel: Humankapital i kunskapsintensiva konsultföretag - En kvalitativ studie om hur humankapital värderas och redovisas i kunskapsintensiva konsultföretag Bakgrund: Humankapital är en del av företagets intellektuella kapital som kan definieras som färdigheter, kompetenser och utbildning som de anställda besitter. Trots vikten av humankapital i företag och specifikt inom kunskapsintensiva företag, har värderingen och redovisningen av det som en tillgång i företagets balansräkning varit en komplex och kontroversiell fråga i decennier. Syfte: Syftet med denna studie är att få en bättre insikt i hur svenska kunskapsintensiva konsultföretag värderar och redovisar sitt humankapital, vi vill även undersöka hur likheterna ser ut mellan företagen. Vi vill till sist också få en insikt i vilka intressenter som kunskapsintensiva konsultföretag redovisar humankapital till och varför. Metod: En kvalitativ studie har utförts med en abduktiv ansats. Data var baserat på åtta intervjuer med antingen VD eller ekonomiansvarig i kunskapsintensiva konsultföretag. Insamlade data analyserades med en tematisk analys där vi identifierade och analyserade teman. Resultat och slutsats: Företagen värderar humankapital baserat på hur mycket personalen genererar genom branschspecifika nyckeltal. De värderar också humankapitalet kvalitativt och narrativt. Detta redovisas främst till interna intressenter så som företagsledningen, styrelsen och ägare. Den enda externa kommunikationen av humankapital sker till kunder för att del av konsulternas kompetens, erfarenhet etcetera. Två konsultföretag berättar också att deras kunder har krav på humankapitalredovisning genom CV vid uppdrag. / Title: Human capital in knowledge-intensive consulting firms – A qualitative study about how human capital is measured and reported in knowledge-intensive consulting firms Background: Human capital is a part of a firm’s intellectual capital which can be defined as the skill, competence and education of its employees. Despite the importance of human capital in firms and particularly within knowledge-intensive firms, the measuring and accounting of it as an asset in the firm’s balance sheet has been a complex and controversial topic for decades. Purpose: The purpose of this study is to gain a better insight into how Swedish knowledge-intensive consulting firms measure and report their human capital. Furthermore, we also want to investigate how the similarities is shown between the firms. Finally, we want to gain insight into which stakeholders that knowledgeintensive consulting firms report human capital to and why. Methodology: A qualitative study has been conducted with an abductive approach. The data was based on eight interviews with the CEO or the CFO in knowledgeintensive consulting firms. The collected data was analyzed with a thematic analysis where we identified and analyzed themes. Results and conclusions: The firms measure human capital based on how much the employees generate through industry-specific performance indicators. They also measure human capital qualitatively and narratively. This is mainly reported to internal stakeholders such as management, board and owners. The only external communication of human capital is to clients in order to share the consultants’ expertise, experience etcetera. Two consulting firms also say that their clients have requirements for human capital accounting through CV’s.

Gen Y (1980-1995) är en generation med förväntningar och behov, som innefattar att de i högre grad tenderar att byta arbetsplats jämfört med Gen X (1965-1980), vilket utgör en utmaning för organisationer. Studiens syfte är att beskriva och skapa en förståelse för hur ledare i en kunskapsintensiv organisation arbetar med Talent Management (TM) för att behålla talang av Gen Y. Arbetet tar formen av en deskriptiv fallstudie där studieobjektet är ett konsultbolag i en bransch med hög personalomsättning. Studien grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod vari data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat beskriver hur den studerade organisationen arbetar aktivt med de två TM aktiviteterna Employee Retention Strategies (ERS) och Employee Value Proposition (EVP), i försök att behålla Gen Y. Det går däremot inte att dra en slutsats kring huruvida organisationers arbete med TM påverkar behållandet av Gen Y positivt, eftersom ett sådant resultat inte framkommer av studien.

Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning inom employer branding menar att det finns ett behov för ytterligare forskning vad gäller hur företag i praktiken tillämpar employer branding och vilka processer och arbetsmetoder som används. Syftet med vår studie är att utifrån ett styrningsperspektiv skapa förståelse för hur kunskapsintensiva företag genom tillämpning av employer branding hanterar konkurrensen om kompetenta medarbetare, med avseende på employer branding som process och dess arbetsmetoder.   Metod: Denna studie är en kvalitativ flerfallsstudie som utgår från en abduktiv ansats. För att skapa förståelse har vi antagit ett hermeneutiskt synsätt. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer, som sedan sammanställts utifrån de teman som vår teoretiska referenram är uppbyggd kring. I analysen har vi ställt empiri mot teori, samtidigt som vi jämfört företagen mot varandra.   Resultat och Slutsats: Studien har påvisat tillämpning av arbetsmetoder i praktiken inom employer branding arbetet som tidigare forskning inte nämnt. Genom att vi kartlagt och identifierat nya arbetsmetoder menar vi att vi skapat ökad förståelse för tillämpning av employer branding som process och dess arbetsmetoder. Därav menar vi att syftet i studien besvarats.   Förslag till fortsatt forskning: Då vi funnit att det finns en viss problematik med att mäta effekten av employer branding menar vi som förslag att det vore intressant att undersöka hur företag i praktiken upplever och hanterar mätningar inom employer branding över tid. Vi föreslår även att vidare forskning bör undersöka hur företag säkerställer att medarbetare lever upp till företagets EVP, i de fall då EVP innefattar värdeord som förutsätter medarbetarnas efterlevnad.     Studiens bidrag: Vår studie bidrar med att minska det gap som finns i forskningen genom att vi i praktiken identifierat processer och arbetsmetoder som teorin tidigare inte nämnt. Vidare bidrar vi även med att tydliggöra och konkretisera tillämpningen av employer branding för företag i praktiken. / Aim: Previous research within employer branding suggests there is a need for further research regarding how companies use employer branding in practice and what processes and working methods they use. The purpose with our study is to, from a management-perspective, create an understanding for how knowledge-intensive companies through use of employer branding handle the competition of talented co-workers, regarding employer branding as a process and its working methods.   Method: This is a qualitative multiple case study with an abductive approach. To create a deeper understanding we have applied a hermeneutic approach. The empirical data has been gathered through semi-constructed interviews, and then been analyzed from the themes in our theoretical framework. When analyzing, we have compared the empirical findings against the theory, and also compared the companies to each other.   Conclusions: The study has demonstrated that the practitioners of employer branding are using working methods which previous research within the field have not mentioned earlier. We suggest, that through mapping the working methods, and through the fact that we have identified new working methods, we have created a deeper understanding of the use of employer branding as a process, and for the working methods used in practice. By doing so, we claim that we have responded to the purpose of our study.   Suggested future research: We have discovered a problem regarding measuring the effect of employer branding. Therefore, we suggest that it would be interesting to study how companies handle and experience the measurings over time within employer branding. We also suggest further research regarding how companies ensure that co-workers conform to their employers´ EVP, in the case where the EVP implicates words that presume co-workers conforming to it.   Contribution of the thesis: Our study contributes to the research by decreasing the gap we found in the research, by identifying processes and working methods within practice that previous research within the field have not mentioned earlier. We also contribute to practice by clarifying and concretizing the use of employer branding.

Det finns en djupt rotad allmän uppfattning om att de nya kunskapsintensiva företagen är föredömliga vad det gäller struktur samt hur man styr och kontrollerar förhållanden inom organisationen. Åsikten tycks vara att medarbetaren inom kunskapsintensiva företag får en betydligt mer framträdande roll och stor beslutsmakt över sina egna arbetsvillkor.Studiens syfte är att undersöka hur två företag inom konsultbranschen är uppbyggda rent strukturellt och hur dessa organisationer styrs. Det ska utmynna i en jämförelse mellan verksamheterna. Studien är baserad på företagen Deloitte och PricewaterhouseCooper (PwC) som är två ledande företag i konsultbranschen.Den teoretiska referensramen presenterar bland annat litteratur inom organisationshierarki och organisationskultur där en rad författare resonerar kring sin syn på struktur och styrning. Alvesson i sin tur återger istället ingående beskrivningar på begreppet kunskapsintensiva företag. Studien har utförts utifrån ett kvalitativt angreppssätt där empirin har samlats in genom personliga intervjuer med kontorscheferna på de båda företagen.Den empiriska datan som samlades in har sedan analyserats i jakten på att finna likheter och skillnader mellan fallföretagen. Analysen genomfördes också för att få en klarare bild av vilka teorier som fortfarande är relevanta i ett samhälle och en bransch som präglas av ständig rörelse och utveckling.De slutsatser som vi har kommit fram till är att styrningen inom PwC och Deloitte sker med ungefär samma verktyg, men att det ändå finns en del intressanta olikheter som skiljer de båda företagen åt. Vad det gäller strukturen fann vi även där en del olikheter som dock var skarpare ”på pappret” än i praktiken.

This is a thesis about knowledge-intensive work and the organizational con-texts of such work. The specific objective is to analyze the geography of work. The geography of work may diverge from the geography of employ-ment when paid work is undertaken at the premises of client organizations, during commuting, on business trips, in external meetings, at home or in other places. The focus is on work practice and the perspective of everyday life. The study examines where knowledge workers are located and where knowledge work occurs. It is about what knowledge workers actually do. The everyday perspective is about the relationship between paid work and unpaid work. To understand the organization of knowledge-intensive work in a time–space context, different possibilities and constraints must be taken into con-sideration. This thesis has a time–geographical approach. The case study examines knowledge-intensive organizations located in central Stockholm. The organizations are in PR/communications, management consultancy, and research and development sectors. Both private and public sector organiza-tions are considered. The empirical study combines interviews, time diaries and questionnaires. The NVivo software program is employed to analyze the interview data. The main conclusion from the thesis is that in order to under-stand knowledge-intensive work, different factors such as relations, attitudes and norms need to be considered. These factors affect the organization of work, which in turn is affected by the choices, possibilities, constraints, ex-pectations and negotiations of different actors (i.e. employees, employers, family, clients and colleagues). The working time of the knowledge workers investigated in this study is mainly spent at the office of their employers. Social interaction with col-leagues and clients is an important part of their work. Work routines involve many meetings, both face-to-face and virtual. Face-to-face interactions play a crucial role in shaping the geography of work; teamwork is important. The knowledge workers in this study are “working long hours,” and the norm is to work more than what have been expected.

Bakgrund: Då utvecklingen i det företagsekonomiska samhället har gått från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle efterfrågas extern expertis från kunskapsintensiva företag. Många konsultföretag är goda exempel på den postbyråkratiska organisationsformen, som karaktäriseras av relativt få skikt av hierarki, flexibilitet, delaktighet i beslutsfattande och lösa karriärstrukturer, där identiteten blir svårmanövrerad. Identitet är av särskild betydelse när det kommer till KIF:er av olika skäl. Det blir allt mer framträdande för ledare att försöka forma individerna själva. Det är viktigt för ledningen att influera anställda via strategier för att exempelvis uppnå organisationskontroll, säkerställa lojalitet och behållning, och förebygga existentiell osäkerhet samt skapa självförtroende och självkänsla i arbetet. Syfte: Syftet med studien är att med hjälp av befintliga teorier och empiriskt underlag bidra med ökad förståelse av hur KIF:er använder identitetsreglering för att erhålla organisationskontroll. Genomförande: Studien har genomförts med en kvalitativ metod via en fallstudiedesign genom intervjuer med anställda inom relevanta företag inom konsultbranschen. Respondenterna har haft varierande befattningar och kunskaper i respektive företag. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att kunskapsintensiva företag arbetar med organisationskontroll där identitet spelar en central roll. Flertalet strategier presenteras så som rekrytering, värdeerbjudande, utbildningar, avskalad hierarki, sociala aktiviteter, team, corporate storytelling och värderingar, vilket bidrar till en ökad förståelse för hur KIF:er arbetar med identitetsreglering för att uppnå organisationskontroll. / Background: Since the development of business economics has shifted from an industrial society to a knowledge society, external expertise is demanded from knowledge-intensive companies. Many consulting firms are good examples of the post- bureaucratic organization, characterized by relatively few layers of hierarchy, flexibility, decision-making involvement and loose career structures, where the identity becomes difficult to operate. Identity is of particular importance when it comes to KIFs for different reasons. It is becoming increasingly prominent for leaders to try to shape the individuals themselves. It is important for management to influence employees through strategies to achieve organizational control, ensure loyalty and prevent existential uncertainty as well as create self-confidence and self-esteem at work. Purpose: The purpose of the study is to provide, with the help of existing theories and empirical evidence, an increased understanding of how KIFs use identity regulation to obtain organizational control. Empiric: The study has been conducted with a qualitative method through a case study design through interviews with employees in relevant companies in the consulting industry. Respondents have had varying positions and skills in their respective companies. Result: The result of this study shows that knowledge-intensive companies work with organizational control where identity plays a central role. Several strategies are presented such as recruitment, value offerings, educations, scaled-down hierarchy, social activities, teams, corporate storytelling and values, which helps to understand how KIFs work with identity regulation to achieve organizational control.

Bakgrund: Ur den kritik som sedan 50-talet formulerats mot den byråkratiska “mekaniska” organisationsformen har en utveckling mot mer “organiska” organisationsformer skett. Detta har tillsammans med den tekniska utvecklingen, som under de senaste årtiondena fortskridit, kommit att förändra många verksamheter. Begreppet post-byråkrati har i många sammanhang blivit ett samlingsnamn för dessa nya organisationsformer. Även om organisationer i mångt och mycket framhålls som mer post-byråkratiska, alltså flexibla, nätverkande och decentraliserade, finns det argument för att särskilt mellanchefers arbete och roll inte har förändrats i samma utsträckning och att byråkratin upprätthålls. Det talar för att det förekommer ett glapp mellan föreställning och verklighet. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur ett post-byråkratiskt chefsbeteende gestaltas i organisationer som utger sig för att vara post-byråkratiska. Metod: Studien har genomförts med utgångspunkt i en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer och observationer har tillämpats. Detta eftersom syftet var att studera fenomenet på djupet snarare än att producera numerisk data och se samband. Respondenterna utgjordes av sex mellanchefer från två olika organisationer, tre chefer från respektive organisation. Urvalet av organisationerna baserades på ett antal uppställda kriterier. Resultat/slutsats: Studiens resultat visar att ett post-byråkratiskt chefsbeteende gestaltas som en hybrid mellan byråkratiska och post-byråkratiska kännetecken. Denna kombination gör sig synlig i alla studerade områden inom chefsbeteendet, såsom kommunikation, kontroll/styrning, beslutsfattande, ledarskapsstil och det interpersonella. Dock visar studien att beteendet hos de studerade mellancheferna tenderar att vara övervägande post-byråkratiskt. / Background: From the criticisms that have been formulated against the bureaucratic "mechanical" organizational form since the 1950s, there has been a development towards more "organic" forms of organization. This has along with the technological development, which has continued in recent decades, changed many enterprises. The concept of post-bureaucracy has in many contexts become a collective name for these new organizational forms. Although organizations are widely regarded as more post-bureaucratic, for example being flexible, networking and decentralized, there are arguments that the work and role of middle managers has not changed in the same extent and that bureaucracy is maintained. A gap between assumption and reality seems to occur. Purpose: The purpose of this study is to describe how a post-bureaucratic managerial behavior is embodied in organizations claiming to be post-bureaucratic.Method: The study has been carried out on the basis of a qualitative research approach. Semi-structured interviews and observations have been applied, since the purpose was to study the phenomenon in depth rather than produce numerical data and compare different results with each other. The respondents consisted of six middle managers from two different organizations, three managers from each organization. The selection of organizations was based on a number of criteria. Results/Conclusion: The results of the study show that a post-bureaucratic managerial behavior is regarded as a hybrid between bureaucratic and post-bureaucratic characteristics. This combination is visible in all of the studied areas in managerial behavior, such as communication, control, decision-making, leadership style and the interpersonal. The study shows that the behavior of the studied middle managers tends to be predominantly post-bureaucratic.

Title: Management control in the trace of the pandemic - A qualitative study of Covid-19's impact on management control in knowledge-intensive business services Authors: Linette Amiryan and Jiota Eleftheriadou Supervisor: Svjetlana Pantic Dragisic Background: Covid-19 erupted in 2020 and struck the world on many levels. One of the consequences is that the employees had to start working from home. This can affect their motivation and performance in many different ways, both of which are essential parts of a company, especially in knowledge-intensive business services, where the employees are considered as their main assets. How do knowledge-intensive business services execute their management control in order to maintain the motivation and the performance? Purpose: The purpose of this paper is to examine and contribute with research on how management control, both from a performance and motivational perspective, has been adapted in knowledge –intensive business services as a result of the Covid-19 outbreak. Methodology: The study is conducted according to a qualitative method from a hermeneutic perspective. Purpose and research questions are answered based on a multiple case study of two IT companies. The empirical material has been obtained from interviews with their managers. Conclusion: The knowledge-intensive business services have greatly adapted their management control under Covid-19 in order to handle the new situation. This has mainly been reflected in a gradually increased control and tighter reconciliations. Furthermore, the organizational culture has provided great support for maintaining performance and motivation. Personnel control and personal responsibility have also been important elements for maintaining performance during Covid-19.

Bakgrund: Distansarbete som under de senaste åren har blivit allt mer vanligt innebär enannan typ av arbetssätt, vilket påverkar organisationens kultur. Varje organisation har en egen kultur, där ledaren har en viktig roll i att influera medarbetarna. Om kulturen är effektiv kan organisationen uppnå fördelar som ökad effektivitet och positiva resultat, både ekonomiska och gällande medarbetarna välmående. Det är därför viktigt att ledarskapet anpassas för att upprätthålla en effektiv organisationskultur, när arbetet går från en fysisk arbetsplats till distans. Då kunskapsintensiva organisationer har en teknisk vana som möjliggör att distansarbete fungerar, valdes ett IT-företag ut som studiens undersökningsobjekt. Syfte: Syftet med studien är att få en djupare kunskap om hur chefer och medarbetare på IT-företag upplever att distansarbetet har påverkat ledarskapet och deras organisationskultur. Teoretisk referensram: Studien utgår från tre huvudområden, kunskapsintensiva organisationer vilket är kontexten, ledarskap på distans och effektiv organisationskultur. Alla tre områden beskriver vikten av ledarskap och olika typer av ledarskapsförmågor inom de tre huvudområdena. Metod: Studien utgår från en fallstudiedesign där det empiriska materialet samlades in genom både en kvalitativ och kvantitativ undersökning, vilket utgör en triangulering. Den kvalitativa undersökningen har gjorts i form av intervjuer med chefer inom ett IT-företag, och den kvantitativa undersökningen genomfördes via en enkätundersökning med medarbetarna till de intervjuade cheferna. Slutsats: Ledarskapet påverkas av distansarbete i form av att ledaren inte längre kan läsa av stämningen på samma sätt, vilket leder till att det är svårare att stötta medarbetarna och se deras välmående. Ledarskapet måste därför förändras på distans, bli mer tydligt och ha tydligare kommunikation. Bristen på den sociala interaktionen bidrar även till att ledarens roll blir allt viktigare för att upprätthålla en effektiv organisationskultur, vilket kräver starka relationer och att vara en god förebild. / Background: Distance work, which in recent years has become increasingly common, involves a different type of way of working, which has affected the organizational culture. Each organization has its own culture, in which the leader has an important role in influencing the employees. If the culture is effective, the organization has the possibility to achieve benefits such as increased efficiency and positive results, both financially and the wellbeing of the employees. Therefore, it is important to adapt the leadership to maintain an effective organizational culture when work shifts from the physical workplace to working on distance. Since knowledge-intensive organizations have a technical experience which makes distance work possible, an IT-company was selected as the study's research object. Purpose: The purpose of the study is to gain a deeper knowledge of how managers and employees in IT companies experience how working on distance has affected the leadership and their organizational culture. Theory: The study is based on three main areas, knowledge-intensive organizations which is the context, distance leadership and effective organizational culture. All three areas describe the importance of leadership and different types of leadership abilities, within the three main areas. Method: The study is based on a case study design, where the empirical material was collected through both a qualitative and quantitative study, which constitutes a triangulation. The qualitative study was conducted in the form of interviews with managers in an IT company, and the quantitative study was conducted through a questionnaire survey with the employees of the interviewed managers. Conclusion: The leadership is affected by distance work when the leader can no longer read the atmosphere in the same way, which leads to it being more difficult to support employees and their well-being. The leadership must therefore change when on distance, to become clearer and to have clearer communication. The lack of social interaction also contributes to6the role of the leader becoming increasingly important to maintain an effective organizational culture, which requires strong relationships and being a good role model.