<p>Att förstå hur kunskap kan användas och utvecklas är viktigt för alla som arbetar med kunskapsutveckling. Detta gäller inte minst forskare som ofta hoppas och tror att deras forskningsresultat på något sätt kommer att bidraga till samhällets utveckling. Mitt arbete har fokuserat hur verksamhetskonsulter kan utveckla och anpassa yrkesinriktad praktisk kunskap genom att samarbeta med forskare och verksamhetskonsult från andra discipliner.</p><p>Mycket av den kunskap som forskare inom informationssystemutveckling utvecklar är tänkt att i slutändan användas av praktiker som dagligen arbetar med de frågor vi behandlar i våra forskningsprojekt. Därför känns det både viktigt och naturligt att utveckla kunskap som gör att vi bättre kan förstå hur systemutvecklare och andra verksamhetskonsulter arbetar. Vi behöver utveckla kunskap om den praktik som verksamhetskonsulter tillhör – dvs vad systemutvecklare och andra verksamhetsutvecklare gör, hur de använder och anpassar olika typer av kunskap som stöd för sitt agerande. Vi måste förstå hur systemutvecklare arbetar och resonerar.</p><p>Ett sätt att få bättre kunskap om den rationalitet som styr verksamhetskonsulters praktik är genom att arbeta med aktiva verksamhetsutvecklare som använder både forskningsbaserad och praktikbaserad kunskap som stöd i sin yrkesutövning. Under tre år har jag observerat och arbetat tillsammans med två verksamhetskonsulter, och har på så sätt utvecklat en ökad förståelse för hur kunskap kan översättas, utvecklas och användas av konsulter som på olika sätt arbetar med verksamhetsutveckling.</p><p>Studiens resultat beskriver och relaterar omständigheter, handlingar och konsekvenser kring verksamhetskonsulters kunskapsutveckling. Kunskap i användning översätts och anpassas till den specifika situationen samt kunskapsanvändarens förförståelse och referensram, vilket också innebär att kunskapen utvecklas och förändras.</p>

<p>Alla elevers förutsättningar och behov är olika. Skolan står därför inför ett stort problem:</p><p>Hur ska man kunna bedriva en undervisning som tar hänsyn till elevens individuella behov?</p><p>Vetenskapen säger att kunskapsutveckling bäst sker vid en nivå som ligger strax över elevens</p><p>egen förmåga. För att kunna utnyttja denna insikt krävs en tydligare individanpassad</p><p>undervisning med en reflekterande dialog.</p><p>I mitt projekt med att ge elever kognitivt stöd i sin läsutveckling har jag försökt bygga upp en</p><p>trepartsrelation, lärare-elev-förälder. Att ge föräldrarna möjlighet att mer konkret delta i</p><p>barnets utvecklings- och inlärningsprocess kan få betydande effekter på många plan. Barnets</p><p>skolarbete blir tydligare uppmärksammat hemma och föräldraengagemanget växer.</p><p>För att kunna genomföra denna aktion behövs en kartläggning av de problem som</p><p>förekommer och vilka åtgärder till förändring som är möjliga att vidta.</p><p>Att inta ett reflekterande förhållningssätt i den förberedande planeringen av åtgärder samt</p><p>under den tid aktionen pågår är nödvändigt. För att synliggöra de mekanismer som haft en</p><p>gynnsam verkan, använde jag följande metoder: enkätundersökning, styrda intervjuer,</p><p>resonerande samtal, läsförståelsetester och inte minst en egen reflekterande dokumentation.</p>

Alla elevers förutsättningar och behov är olika. Skolan står därför inför ett stort problem: Hur ska man kunna bedriva en undervisning som tar hänsyn till elevens individuella behov? Vetenskapen säger att kunskapsutveckling bäst sker vid en nivå som ligger strax över elevens egen förmåga. För att kunna utnyttja denna insikt krävs en tydligare individanpassad undervisning med en reflekterande dialog. I mitt projekt med att ge elever kognitivt stöd i sin läsutveckling har jag försökt bygga upp en trepartsrelation, lärare-elev-förälder. Att ge föräldrarna möjlighet att mer konkret delta i barnets utvecklings- och inlärningsprocess kan få betydande effekter på många plan. Barnets skolarbete blir tydligare uppmärksammat hemma och föräldraengagemanget växer. För att kunna genomföra denna aktion behövs en kartläggning av de problem som förekommer och vilka åtgärder till förändring som är möjliga att vidta. Att inta ett reflekterande förhållningssätt i den förberedande planeringen av åtgärder samt under den tid aktionen pågår är nödvändigt. För att synliggöra de mekanismer som haft en gynnsam verkan, använde jag följande metoder: enkätundersökning, styrda intervjuer, resonerande samtal, läsförståelsetester och inte minst en egen reflekterande dokumentation.

Swedish students' knowledge of mathematics has deteriorated in recent years. Teaching of mathematics is therefore starting point in an ongoing discussion among researchers, school leaders, politicians, teachers and others, who all thinks they know best about how teaching should be designed to the greatest extent possible to raise students' proficiency levels in the subject. Teachers' practices have long been the focus of discussions and views on these differ. The purpose of this paper is therefore to study students 'conceptions of mathematics and mathematics teaching, with teachers' methods and tools of focus, in relation to previous research on the subject. The method used was a survey of students in secondary school and a textual analysis of previous studies on the subject.As revealed by the survey was that the textbook has a big advantage in mathematics education in Sweden today.Many students are not accustomed to working in a different way and thereforedoes not know either what the alternative approach entails. Pupils in secondary school often have a negative attitude towards mathematics, as revealed both by review of previous research and survey. The attitude to mathematics has also deteriorated recently. To improve students' knowledge in mathematics and reverse the negative trend that started, we should make radical changes in teaching. The textbook should no longer be the focus of teaching, but teachers should use diverse methods and tools that make best efforts to capture all students and promote their knowledge. / Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Matematikundervisning och dess utformning är därför utgångspunkt i en ständigt pågående diskussion bland forskare, skolledare, politiker, lärare och andra som alla tror sig veta bäst om hur undervisningen bör se ut för att i största möjliga mån höja elevernas kunskapsnivåer i ämnet. Lärares arbetsmetoder har länge varit fokus för diskussioner och åsikterna om dessa går isär. Syftet med uppsatsen är således att studera elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning, med lärares metoder och verktyg i fokus, i förhållande till tidigare forskning i ämnet. Undersökningens metod har varit en enkätundersökning hos elever i grundskolans senare år, samt en textanalys av tidigare gjorda studier om detta. Vad som framgick av undersökningen var att läroboken har ett rejält övertag i matematikundervisningen i Sverige idag. Många elever är inte vana vid att arbeta på något annat sätt och vet därför inte heller vad de alternativa metoderna innebär. Elever i grundskolans senare år har ofta en negativ inställning till matematik, vilket framkom både av genomgången av tidigare forskning samt enkätundersökningen. Inställningen till ämnet har också försämrats på senare tid. För att förbättra elevers kunskapsutveckling i matematik och vända den negativa trend som inletts, bör vi göra radikala förändringar i undervisningen. Läroboken bör inte längre stå i centrum i undervisningen, utan läraren bör använda omväxlande metoder och verktyg som på bästa sätt ska fånga alla elever och främja deras kunskapsutveckling.

Syftet med min undersökning var att studera studenters och lärares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har länge varit ett intresseområde för mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning så underlättade det för mitt arbetssätt genom uppsatsen.För att förstå grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och där knöt an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan användas i vår tid för att stödja denna form av utbildning.Detta genomfördes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod. I anslutning till denna metod använde jag mig av webbintervjuer som verktyg för att få svar på mina frågeställningar.Resultatet som jag kom fram till var att en stor majoritet av undersökningsdeltagarna hade tiden som en gemensam faktor till varför de upplevde den flexibla utbildningen på ett negativt sätt, det vill säga att man hann mindre än vad man trodde m.m. Andra faktorer som utkristalliserades var motivation, självdisciplin och brist på kommunikation. Dessa låg i fokus för en students utsikter att avsluta den flexibla utbildningen. Det var även intressant att se vilket stöd som studenten fick och vad som saknades enligt denne och skildra detta i förhållande till lärarens uppfattningar om flexibel utbildning.

Studien syftar till att synliggöra sex elevers medvetenhet om bedömning i skolans vardag. I forskningsbakgrunden presenteras tidigare forskning om bedömning och hur det kan göras till en del av den pedagogiska verksamheten. Särskild uppmärksamhet riktas mot bedömning inom svenskämnet. Sex kvalitativa elevintervjuer i årskurs fyra utgör det empiriska materialet. Analysen av dessa visar att eleverna är medvetna om att det förekommer viss bedömning men de har dock svårt för att se sambandet mellan bedömning, undervisning och sin egen kunskapsutveckling.

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur undervisande lärare i grundskolan och grundsärskolan beskriver sitt agerande för att stärka kunskapsutvecklingen hos elever med en lindrig utvecklingsstörning. Intresset riktades mot faktorer i den egna undervisningen som lärarna ger uttryck för leder till stärkt kunskapsutveckling. Även kompetenser och förmågor som lärarna ser som viktiga att utveckla för elever med en lindrig utvecklingsstörning var av intresse.  Studien utgår från en syn på kunskapsbildning som bygger på sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Elva intervjuer genomfördes och transkriberades. Intervjuernas fokus var infomanternas beskrivningar av egen undervisning. Lärarna i studien gav uttryck för åtta olika faktorer för stärkt kunskapsutveckling. Dessa är Styrdokument, Organisation, Förväntningar och livskompetenser, Inventera elevernas kunskapsnivå, Skapa socialt samspel och förtroendefulla relationer, Skapa sammanhangsförståelse, lust och meningsfullhet, Varierade metoder och arbetssätt samt Skapa struktur och tydlighet. De centrala kompetenser och förmågor lärarna framförallt betonar att eleverna utvecklat utifrån kunskapskraven är vardagsnära förmågor som syftar till självständighet. Grundsärskolan erbjuder en trygg och tillitsfull lärandemiljö men med en tendens att förskjuta tyngdpunkten mot värnandet om eleven i stället för mot utmaning och kunskapsutveckling. Studien har fördjupat vår förståelse för de dilemman som lärarna i grundsärskolan står inför, att både ta hänsyn till den svårighet som elevernas funktionsnedsättning innebär och rätten till att utvecklas så långt som möjligt.

Syftet med vår kvalitativa studie har varit att belysa hur social utveckling och kunskapsutveckling kommer till uttryck i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Vi har samlat in 24 individuella utvecklingsplaner för att analysera dessa uttryck. Vi har använt olika metoder vid analys av de individuella utvecklingsplanerna. De är koncentrering, kategorisering, berättelse, tolkning, ad hoc samt metoden modellering. Vi gjorde en tabell förutsättningslöst där vi strukturerade upp innehållet i varje elevs utvecklingsplan, som bedömdes utgöra uttryck för social utveckling respektive kunskapsutveckling. Därefter sorterade vi grundsärskolans IUP:er för sig och gymnasiesärskolans IUP:er för sig och analyserade elevens uttryck med avseende på social utveckling respektive kunskapsutveckling. Av studien att döma, har vi kommit fram till att de skriftliga uttrycken med avseende på kunskapsutveckling är övervägande för elever på grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Men att uttryck med avseende på social utveckling är nästan lika mycket förekommande som kunskapsutveckling för de elever som går på gymnasiesärskolan. I studien framkommer att vissa inte har med Skolverkets riktlinjer i sin dokumentation och att de individuella utvecklingsplanerna är väldigt olika utformade.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka elevers upplevelser av tre grupprocesser samt vilken påverkan eleverna upplever att grupprocesserna har på elevernas kunskapsutveckling. De studerade grupprocesserna är groupthink, rollagande och free-riding. Vi har valt att utföra studien genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken gymnasieelever för att ta reda på deras upplevelser av grupparbete och grupprocesser. Resultatet av intervjuerna presenteras i kapitel 4. Analys i form av citat där vi även har reflekterat över det som sagts. Det visade sig att våra respondenter var medvetna om att grupprocesserna kunde förekomma i en grupp. Dock menade respondenterna att det var endast vissa aspekter av groupthink, rolltagande och freeriding som påverkade deras kunskapsutveckling. Vår slutsats är att samtliga respondenter uppgav att deras kunskapsutveckling mer eller mindre blev påverkad av de olika grupprocesserna. Groupthink påverkade dem minst då de upplevde att de i viss mån kunde bortse från groupthinksyntomen, med undantag av några av få symtom. Rolltagande och freeriding upplevde respondenterna som mer avgörande för kunskapsutvecklingen. Vi upptäckte under studiens gång att respondenterna tyckte att gruppindelning var ett stort problem. För att lösa detta problem menade respondenterna att det var fördelaktigt att lärarna delade in grupperna, ett resultat som vi inte hade räknat med.

Studien utgår ifrån att undersöka sambandet mellan motivation och utövandet av modersmål hos elever, samt att utforska huruvida vistelsetiden i svenska skola påverkar behovet av modersmålet. Studien svarade på dessa frågeställningar genom att analysera svar från 36 respondenter via en enkätstudie som bestod av frågor vars svar analyserades både kvalitativt samt kvantitativt. Resultatet visade att majoriteten av båda undersökningsgrupperna ansåg att användandet av modersmålet leder till ökad motivation att lära. Undersökningsgrupp 1 med kortare tid i svensk skola höll med om att användning av modersmålen ökar motivationen att lära till större del än (62,5 % n= 10) undersökningsgrupp 2 som gått i svensk skola i mer än sex år. Resultatet visade att hälften av undersökningsgrupp 2 inte längre uppfyllde Deci och Ryans motivationskriterier som behövs för att motivation ska skapas, delvis på grund av att deras kunskaper i målspråket utvecklats och de inte längre har samma behov av modersmålet för att bli förstådda och uttrycka sina kunskaper. Resultatet visade också att undersökningsgrupp 1 (81,2% n=13) såg användandet av modersmålet i högre grad som viktigare än undersökningsgrupp 2 (65% n=13), dock var skillnaderna inte markanta och sammanlagt såg respondenterna modersmålet som viktigt (72% n=28).