Syftet med studien var att ta reda på hur elever i årskurs 2 uppfattar ämnet idrott och hälsa. Dels hur eleverna uppfattar ämnets syfte och vad de anser att ska lära sig men samtidigt vad de egentligen lär sig i ämnet. I arbetets inledning beskrivs några olika framställningar av ämnet där betoning ligger på hur kunskap och lärande kommer till uttryck och de utmaningar dessa kan medföra för mig som blivande lärare i ämnet. Vidare presenteras en historisk bakgrund över hur kunskapsbilden har utvecklats i ämnet från tidigare och nuvarande styrdokument. Men också hur ämnet och kunskapsbilden har påverkats av olika diskurser som Lingiaismen, idrottsrörelsen, fysiologi och hälsa. Tidigare forskning presenteras där nationella utvärderingar och studier där elever och lärare från olika målgrupper ger sina framställningar av lärande och kunskap i ämnet. Undersökningens teoretiska bakgrund lyfts sedan fram genom PJ Arnold och hans tre teorier om kunskap och dess förhållande till ämnet idrott och hälsa. Undersökningen är kvantitativ. Metoden fastställdes till enkät som delades upp i två för att anpassas till mina frågeställningar. Enkäten består i majoritet av frågor med fasta svarsalternativ med hög grad av standardisering och fast struktur samt tre frågor av öppnare karaktär. Frågorna bygger på framställningar från styrdokument, tidigare forskning samt generella diskussioner som rör idrott, hälsa och träning utifrån personliga erfarenheter. Antalet elever som deltog i undersökningen var 50 stycken vilket gör det svårt att generalisera resultatet mot avsedd målgrupp. Undersökning och resultatet lider samtidigt av bristande tillförlitlighet då eleverna troligtvis påverkats av mig som presentatör vid genomförandet. Resultatet visar att eleverna har en god uppfattning om syftet i idrott och hälsa och vad de anser att de ska lära sig i ämnet. Samtidigt håller eleverna i huvudsak med om att det de lär sig överensstämmer med Lgr 11 och kursplanen. Trots detta hävdar eleverna att lärare endast ibland redogör för syftet med undervisningen/ämnet. Eleverna anser även att de lär sig mest kring kunskaper som berör social och fysisk utveckling. Resultatet visar också att det finns en osäkerhet kring betydelsen av tävlingsmoment i förhållande till bedömning. Det var svårt att få fram konkreta mönster i elevernas svar utifrån mitt teoretiska perspektiv. Dock visade de öppna frågorna på enkäten att de betonar moment och aktiviteter som härrör från kategorin kunskap i rörelse och ämnets centrala innehåll. Undersökningens slutsatser blev att de kunskaper och lärande som eleverna ser i ämnet är troligtvis förknippat till själva aktiviteterna och momenten som genomsyrar ämnet. Av de sociala och fysiska förmågorna som eleverna betonar att de lär sig kan detta ses utifrån den sociala miljön och de praktiska moment som dominerar undervisningen. Lärare behöver bli tydligare i sitt synliggörande av syftet i undervisningen där större tonvikt på reflektion kan vara en typ av metod. Den fortsatta forskningen skulle kunna ta avstamp i genus för att utläsa likheter och skillnader för ämnet i fråga. För att öka generaliseringen kan större urval och större geografiska skillnader tillämpas. För att få en mer nyanserad undersökning kan kvalitativa intervjuer eller metod användas. Slutligen skulle syftet och frågeställningen kunna anpassas till lärare och en ännu yngre målgrupp som åk 1 och förskoleklass.

Abstract   Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika former av kunskaper några lärare strävar efter att deras elever utvecklar genom litteraturen. Undersökningen är baserad på intervjuer med sex olika lärare som alla undervisar på gymnasiekursen Svenska B. Resultaten visar att lärarnas olika kunskapssyn och elevsyn, gör att de kan delas in i två olika grupper. Den ena gruppen av lärare ser inte sina elever som potentiella kunskapskällor och är starka anhängare av antologiläsning med tillhörande instuderingsfrågor. Dessa lärare ser epokkunskap och kunskap i form av allmänbildning som prioriterad kunskap att utveckla genom litteraturen. Den undervisning de bedriver är kronologisk och lärarstyrd. Eftersom eleverna i första hand erbjuds läsning i antologifrom läser de få eller inga hela verk alls. Dessa lärare kan även antas utforma sin undervisning i första hand efter kursmålen i Svenska B. Den andra gruppen kategoriseras av det faktum att de ser mötet mellan texten och eleven som gemensam potentiell kunskapskälla. De prioriterar att arbeta med att eleverna främst ska utveckla kunskaper om sig själva och andra genom litteraturen, men strävar även efter att utveckla färdighetskunskap i form av läsande och skrivande. De arbetar inte kronologiskt och de använder sig i väldigt liten grad av antologiläsning, utan väljer istället fullständiga texter från olika epoker.  Lärarna i den här gruppen utformar i första hand sin undervisning efter strävansmålen i gymnasieämnet Svenska. Det förefaller även vara så att de lärare som har lägst tilltro till sina elevers läsande, mer eller mindre medvetet, skapar en uppgiftskultur som begränsar elevernas möjligheter att utveckla flera olika former av kunskap genom litteraturen. Ett resultat av detta blir att det uppstår en diskrepans mellan vilka kunskaper lärarna eftersträvar att eleverna ska utveckla och vad den verkliga uppgiftskulturen tillåter.

Syftet med studien var att ta reda på hur elever i årskurs 2 uppfattar ämnet idrott och hälsa. Dels hur eleverna uppfattar ämnets syfte och vad de anser att ska lära sig men samtidigt vad de egentligen lär sig i ämnet. I arbetets inledning beskrivs några olika framställningar av ämnet där betoning ligger på hur kunskap och lärande kommer till uttryck och de utmaningar dessa kan medföra för mig som blivande lärare i ämnet. Vidare presenteras en historisk bakgrund över hur kunskapsbilden har utvecklats i ämnet från tidigare och nuvarande styrdokument. Men också hur ämnet och kunskapsbilden har påverkats av olika diskurser som Lingiaismen, idrottsrörelsen, fysiologi och hälsa. Tidigare forskning presenteras där nationella utvärderingar och studier där elever och lärare från olika målgrupper ger sina framställningar av lärande och kunskap i ämnet. Undersökningens teoretiska bakgrund lyfts sedan fram genom PJ Arnold och hans tre teorier om kunskap och dess förhållande till ämnet idrott och hälsa. Undersökningen är kvantitativ. Metoden fastställdes till enkät som delades upp i två för att anpassas till mina frågeställningar. Enkäten består i majoritet av frågor med fasta svarsalternativ med hög grad av standardisering och fast struktur samt tre frågor av öppnare karaktär. Frågorna bygger på framställningar från styrdokument, tidigare forskning samt generella diskussioner som rör idrott, hälsa och träning utifrån personliga erfarenheter. Antalet elever som deltog i undersökningen var 50 stycken vilket gör det svårt att generalisera resultatet mot avsedd målgrupp. Undersökning och resultatet lider samtidigt av bristande tillförlitlighet då eleverna troligtvis påverkats av mig som presentatör vid genomförandet. Resultatet visar att eleverna har en god uppfattning om syftet i idrott och hälsa och vad de anser att de ska lära sig i ämnet. Samtidigt håller eleverna i huvudsak med om att det de lär sig överensstämmer med Lgr 11 och kursplanen. Trots detta hävdar eleverna att lärare endast ibland redogör för syftet med undervisningen/ämnet. Eleverna anser även att de lär sig mest kring kunskaper som berör social och fysisk utveckling. Resultatet visar också att det finns en osäkerhet kring betydelsen av tävlingsmoment i förhållande till bedömning. Det var svårt att få fram konkreta mönster i elevernas svar utifrån mitt teoretiska perspektiv. Dock visade de öppna frågorna på enkäten att de betonar moment och aktiviteter som härrör från kategorin kunskap i rörelse och ämnets centrala innehåll. Undersökningens slutsatser blev att de kunskaper och lärande som eleverna ser i ämnet är troligtvis förknippat till själva aktiviteterna och momenten som genomsyrar ämnet. Av de sociala och fysiska förmågorna som eleverna betonar att de lär sig kan detta ses utifrån den sociala miljön och de praktiska moment som dominerar undervisningen. Lärare behöver bli tydligare i sitt synliggörande av syftet i undervisningen där större tonvikt på reflektion kan vara en typ av metod. Den fortsatta forskningen skulle kunna ta avstamp i genus för att utläsa likheter och skillnader för ämnet i fråga. För att öka generaliseringen kan större urval och större geografiska skillnader tillämpas. För att få en mer nyanserad undersökning kan kvalitativa intervjuer eller metod användas. Slutligen skulle syftet och frågeställningen kunna anpassas till lärare och en ännu yngre målgrupp som åk 1 och förskoleklass. / <p>Idrott och Hälsa.</p>

Syftet med studien är att utifrån ett lärarperspektiv beskriva den muntliga kommunikationens betydelse för att utveckla språk- och kunskapsförmågor hos flerspråkiga elever, samt hur flerspråkigheten präglas i lärares utformning och innehåll av undervisningen. Den muntliga kommunikationens betydelse för en god språk- och kunskapsutveckling genomsyras av det sociokulturella perspektivet, som är den teoretiska förankringen i denna studie. För att uppfylla studiens syfte samt besvara dess frågeställningar har vi gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Resultatet av studien visar att lärarna har en samstämmig syn på den muntliga kommunikationen som utgångspunkt för majoriteten av undervisningen och att den är viktig för stöttning och integrering av flerspråkiga elever, vilket stämmer överens med den tidigare forskningen som presenteras i studien. Dessutom har lärarna en positiv inställning till elevernas förstaspråksanvändning med syftet att tillägna sig det svenska språket och som resurs för att lära sig mer. För att komplettera den muntliga kommunikationen använder lärarna även andra kommunikationsstrategier för att stötta flerspråkiga elever. Lärarna var överens om att elevernas egna erfarenheter och förkunskaper fungerar som utgångspunkt för deras undervisning. En slutsats vi kan dra är att lärarna inte utgår från ett transspråkande arbetssätt, vilket var en hypotes vi hade vid planeringen av studien.

I denna kunskapsöversikt undersöks två olika undervisningsmetoder inom matematiken och dess påverkan på kunskapsutvecklingen. De metoder som undersöks är det laborativa arbetssättet samt användandet av matematikboken. Målet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på hur och i vilken utsträckning arbetssätten gynnar kunskapsutvecklingen. För att komma fram till detta bildades huvudfrågan ” Om och hur påverkas elevers matematiska kunskapsutveckling av ett laborativt arbetssätt respektive av användandet av matematikboken?” samt underfrågorna ”Om och på vilket sätt ger ett laborativt arbetssätt eller användandet av matematikboken en relationell förståelse?” och ”Hur påverkar ett laborativt arbetssätt och användandet av matematikboken den begreppsliga förståelsen inom matematiken?”.  I sökprocessen bestämdes att databaserna ERIC och Google scholar skulle användas.  Sökningen strukturerades upp och ett antal sökord bestämdes som var kopplade till kunskapsöversiktens frågeställningar. Därefter användes två metoder som Friberg (2006) förespråkar, boolesk sökning och sekundärsökning. Dessa sökmetoder gav 15 artiklar som var relevanta för kunskapsöversikten. Eftersom kunskapsöversiktens frågeställning är väldigt bred och att en djupare granskning av forskningen inom varje fråga inte varit möjlig, kan en del viktig forskning gåtts miste om. Kunskapsöversikten bör därför läsas med det i åtanke.   Resultatet visar att laborativt arbetssätt gynnar kunskapsutvecklingen med förutsättning att det används på rätt sätt. I den forskning som presenteras i resultatet har det laborativa arbetssättet dock använts i kombination med matematikboken. Detta gör att ingen slutsats kan dras kring huruvida det laborativa arbetssättet i sig självt påverkar kunskapsutvecklingen. Resultatet tyder ändå på att en djupare förståelse för matematiken ges när eleverna får möjlighet att arbeta med ett laborativt material och inte endast matematikboken.

Den här kunskapsöversikten handlar om utomhuspedagogikens fördelar och hinder. Åtta forskningsartiklar har studerats för att söka svar på frågan; Vilka är fördelarna med utomhuspedagogik när det gäller elevers kunskapsutveckling? Syftet med kunskapsöversikten är att samla och analysera tidigare forskningsresultat rörande utomhuspedagogikens påverkan på elevers kunskapsutveckling, i de naturorienterande ämnena i Sverige, Storbritannien och USA. Vi söker vidare svar på frågan; Vad är det som gör att utomhuspedagogiken inte används i större utsträckning i undervisningen? Resultatet visar på flera fördelar med att bedriva utomhuspedagogik. Dessa inkluderar såväl ökad kommunikationsförmåga som miljömedvetenhet och välmående. Även ett antal hinder synliggörs. Det framgår dock att, med engagemang och god planering, är fördelarna övervägande

Utomhuspedagogiska aktiviteter är något som kan komplettera elevers lärande, inte minst i biologiundervisning. I Sverige såväl som andra länder finns olika externa aktörer som i samverkan med skolor bedriver undervisning genom utomhuspedagogiska aktiviteter. Syftet med studien är därför att med utgångspunkt i befintlig forskning undersöka hur externa aktörer kan bidra till elevers lärande och kunskapsutveckling i grundskolans biologiämne genom utomhuspedagogiska aktiviteter i årskurs 4–6. Som grund för studien har åtta artiklar, en avhandling och en rapport valts ut, vilka har analyserats i detalj. I studierna framkommer att det finns många olika möjligheter för lärande och kunskapsutveckling genom samarbeten med externa aktörer. Aktörer som skolor samverkat med är forskare, botaniska trädgårdar samt olika organisationer. Genom samverkan med forskare har elever fått delta i biologisk forskning och därigenom utvecklat kunskaper om naturvetenskapliga arbetssätt samt färdigheter med koppling till naturvetenskapliga arbetssätt. Genom deltagande i biologisk forskning har eleverna också fått lära sig om olika ekologiska samband. I samverkan med botaniska trädgårdar och organisationer har elever utvecklat kunskaper om djur, växter och den icke-levande miljön samt hur dessa olika faktorer hänger ihop. De har också utvecklat kunskaper om människans påverkan på olika naturmiljöer. Ett tydligt hinder för lärande genom utomhuspedagogiska aktiviteter med externa aktörer som framkommer är otillräcklig koppling till den ordinarie undervisningen.

Läroplanen belyser att undervisningen ska bidra till elevernas livslånga lust att vilja lära. Utifrån ett varierat arbetssätt kan elevers möjligheter att lära utvecklas och fördjupas. Tidigare forskning visar på att integrationen av estetiska uttrycksformer öppnar upp för kreativitet och fantasi hos eleverna. Forskningen visar även på att en variation av uttrycksformer ökar elevernas språk- och kunskapsutveckling eftersom eleverna får möjlighet att uttrycka sig på flera olika sätt. Syftet med studien är att öka kunskapen om på vilka sätt verksamma lärare i årskurs 2 beskriver multimodala- och estetiska lärprocesser som ett didaktiskt redskap i undervisningen. Fyra lärare från två olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att samtliga lärare uttrycker en positiv inställning till multimodala- och estetiska lärprocesser i undervisningen men att mer tid till detta är önskvärt. Lärarna såg även multimodala- och estetiska lärprocesser som ett hjälpmedel till det övriga skolarbetet, eftersom man kan möta alla elever, då alla elever lär olika. / The curriculum sheds light on that teaching should support students´ lifelong desire to learn. Based on a varied way of working, every student´s opportunities to learn can be developed and deepened. Previous research shows that the integration of aesthetic forms of expressions opens up the creativity and imagination of the students. The research also shows that a variety forms of expression increases student´s language- and knowledge development as students are given the opportunities to express themselves in a variety of ways. The purpose of this study is to increase the knowledge of how teachers in year 2 describe multimodal- and aesthetic learning processes as a didactic tool in their teaching. Four teachers from two different schools have been interviewed. The result shows that all teachers were positively attuned for multimodal- and aesthetic learning processes in teaching. But that more time for this way is desirable. The teachers also saw multimodal- and aesthetic learning processes as an aid to the other school work, since you can meet all students, then all students learn different.

Syftet med studien är att undersöka flerspråkiga elevers parallella språk- och kunskapsutveckling inom de samhällsorienterande ämnena [SO-ämnena]. Det görs genom kvalitativa intervjuer med flerspråkiga elever. Studien riktar sig mot årskurs 4–6 och intervjuerna har genomförts med elever i årskurs fem. Språkpolicy, scaffolding, socialt samspel, språklig medvetenhet, translanguaging och genrepedagogik; dessa sex faktorer anger tidigare forskning som framgångsrika inom språk- och kunskapsutvecklingsforskning och dessa faktorer är utgångspunkter i de kvalitativa undersökningar som genomförts. Faktorerna som i studien fokuseras kring har i tidigare forskning till största del behandlats ur ett undervisningsperspektiv, men sällan ur ett elevperspektiv, vilket intas i den här studien. Med syfte att utvecklas, då tidigare forskning påvisar att det finns en bristande kompetens inom området, ligger ett intresse i att veta vad elever själva tycker kring den egna parallella utvecklingen. Studien vilar på sociokulturellt perspektiv, vilket är vetenskaplig teoretisk utgångspunkt för studien. Resultatet från datainsamlingen som gjorts genom intervjuer presenteras genom att enskilt belysa det som berör varje faktor. Varje faktor spelar en stor och viktig roll och de sammansluts i diskussionen. Resultatet visar att fem av de sex faktorer som tidigare forskning lyft som gynnsamma för flerspråkiga elever används i den dagliga SO-undervisningen och eleverna upplever själva att de ges möjligheter till parallell språk- och kunskapsutveckling. Samtidigt visar resultatet att elever önskar större frihet kring användandet av sina modersmål, både under raster och lektioner. Samtliga deltagande elever har eller har haft modersmålsundervisning, men flera har tvingats sluta med anledning av en modersmålslärare de inte förstår då de talar olika dialekter eller för att vårdnadshavare inte anser sådan undervisning vara relevant för dem då de kan tala sitt modersmål hemma. I diskussionen problematiseras olika dilemman och åsikter som visat sig i resultatet. / The aim of this study is to investigate multilingual pupils’ parallel language and knowledge development within the social oriented subjects. It is done through qualitative interviews with multilingual pupils. The study focus on 4th to 6th grade and the interviews were made with pupils in 5th grade. Language policy, scaffolding, social interaction, linguistic awareness, translanguaging and genre pedagogy; these six factors are mentioned by previous research as successful within language and knowledge development and these factors are the starting points in the qualitative surveys that has been conducted. Each factor is also examined from sociocultural perspective which is the overall scientific theory on which the study rests. The factors have been handled mostly through a teaching perspective within previous research and not through a pupil perspective. The purpose of the study was to find out what pupils thought about their own parallel development. The results of the data collection, made through interviews, are presented by individually describing things that affect each factor. Each factor play a major and important role and they are combined in the discussion. The results show that five out of six factors that previous research have pointed out as successful for multilingual pupils is being used within the daily social oriented subjects education and the pupils are experiencing given possibilities to reach parallel language and knowledge development. The results show however that pupils want more influence when it comes to using their native language, both during recess and during lessons. All of the participating pupils currently have or have had native language education, but many of them have been forced to quit because of a native language teacher who speaks in a different dialect who therefore is hard to understand or because of caregivers not thinking that kind of education is necessary for pupils who can speak their native language at home. That type of dilemmas and opinions shown throughout the results are problematised in the discussion.

Sammanfattning/Abstract Nordahl, Diana (2022). Att stödja nyanlända elever: Några lärares röster. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien bidrar med kunskap om hur lärare ser på nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling, vilka behov lärarna uppfattar behövs för att arbetet ska ge bäst resultat för eleverna samt vilka behov lärarna har av specialpedagogiskt stöd i arbetet med nyanlända elever. Rutiner som ingår i speciallärarens uppgifter behöver skapas kring nyanländas lärande. Dessa rutiner behövs för att ge stöd och handledning åt undervisande lärare, men också för att specialläraren behöver finnas närvarande i arbetet med nyanlända elever för att tidigare upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Nyanlända elever behöver erbjudas möjlighet till specialpedagogiska insatser snabbare.  Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad några lärare beskriver som betydelsefullt i språk- och kunskapsutvecklande undervisning med nyanlända elever. Syftet är även att redogöra för hur lärarna beskriver behovet av specialpedagogiskt stöd och samverkan med specialläraren i arbetet med nyanlända elever. Frågeställningar • Vilka arbetssätt beskriver lärarna stödjer nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling och hur samverkar lärare och speciallärare i det arbetet? • Hur beskriver lärarna att samarbetet ser ut mellan lärare och speciallärare för nyanlända elever? • Vilket behov av specialpedagogisk kompetens uppfattar lärarna som väsentligt i relation till nyanlända elever i behov av särskilt stöd? Teori Undersökningen vilar på sociokulturell teori, med utgångspunkt från Lev Vygotskijs tankegångar om att språklig och kognitiv utveckling hänger ihop och lärande sker i olika sociala sammanhang. Flerspråkighetsforskningen har också utvecklats från den sociokulturella teorinoch bidragit med språk- och kunskapsutvecklande arbete i skolan (Rubin, 2021). Metod Valet av metod föll på en kvalitativ webbaserad enkätundersökning där en del frågor var strukturerade med fastställda svarsalternativ. De flesta frågorna var dock öppna och har inspirerats av skriftlig intervju. Metodvalet medförde att många lärares uppfattningar i olika frågor kunde samlas in. Enkätsvaren återrapporterades digitalt utan möjlighet att se vem som hade svarat. Svaren från de olika frågorna analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. De samlades ihop till olika teman, namngavs och presenterades. Fenomenografi är en ansats som används för att analysera svårigheter i lärandet samt utveckla förbättringar i undervisningen. Genom fenomenografisk analys kan man ta reda på hur undervisningen bör bedrivas för att eleverna på bästa sätt ska nå sin fulla potential. Resultat Alla lärare är inte säkra på vad språk- och kunskapsutvecklande arbete innebär. Skolan behöver säkerställa att denna kunskap finns hos samtliga lärare. Många lärare känner att de inte hinner med moment som gynnar de nyanlända eleverna, till exempel repetition, feedback samt att ge förklaringar. Lärarna vill skapa möjlighet till interaktion mellan elev och lärare, men tiden är en bristvara. Tempot i skolan beskrivs som högt och kunskapsmängden som omfattande. Skolan måste ge de nyanlända eleverna rätt förutsättningar för att klara kraven som ställs. Lärarna uttrycker att de nyanlända eleverna har behov av studiehandledning, men det stödet är inte tillgängligt i den omfattning som det efterfrågas. Studiehandledaren är en viktig person i arbetet med nyanlända, inte bara för kunskapsinhämtningens skull utan även som en bro mellan skolan och hemmet. Lärarna behöver stöd av specialläraren i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet med de nyanlända eleverna. Nyanlända elever är en heterogen grupp och placering i skolan bör ske efter elevens behov och förutsättningar. Framtidens skola står inför stora förändringar. Specialpedagogiska implikationer Många lärare behöver stöd i sin undervisning av nyanlända elever. Speciallärarens kompetens,specialisering språk-, skriv- och läsutveckling, behövs i det språkinriktade arbetet med nyanlända. Specialpedagogisk kompetens behövs även för att snabbare hitta nyanlända elever i behov av stöd. Specialläraren är dock inte alltid närvarande i nyanländas lärande. Hållbara strukturer behöver utvecklas för att den nyanlända eleven ska få den hjälp den har rätt till, antingen i form av specialundervisning och/eller i form av handledning från specialläraren till den undervisande läraren. Den mångkulturella svenska skolan har behov av välutbildade lärare inom alla professioner som förstår flerspråkig utveckling och kan undervisa denna heterogena elevgrupp.