Syftet med vårt examensarbete har varit att få en kunskap och en förståelse för hur populärkultur, med fokus på skönlitteratur, införlivas i religionskunskapsundervisningen för grundskolans senare år. Fokus låg på lärarnas arbete med skönlitteratur utifrån de tre didaktiska frågorna, vad, hur och varför. Litteraturstudier har visat att det finns många förtjänster med att föra in skönlitteratur i undervisningen samt att det kan finnas en viss problematik kring det.Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod som bestod av semi- strukturerade intervjuer. Informantgruppen bestod av nio stycken lärare i de samhällsorienterade ämnena i grundskolans senare år. Urvalsgruppen var representerad från fem olika skolor i södra Sverige.Resultatet visade att majoriteten av lärarna ansåg att skönlitteratur lämpar sig i de flesta arbetsområden inom religionskunskap med en betoning på världsreligionerna. Skönlitteraturen användes främst genom högläsning och elevers egen läsning. Läsningen skulle resultera i diskussioner, reflektioner och jämförelser. Argument som fördes fram till varför lärarna använder sig av skönlitteratur var främst att styrdokumenten påtalar det men också för att det ökar elevernas empati, reflektionsförmåga och ger en djupare kunskap.Vår slutsats är att skönlitteratur har mycket att tillföra i religionskunskapsundervisningen samt att eleverna har mycket att vinna genom läsningen. Men det krävs ett gediget arbete av läraren för att föra in skönlitteratur i religionskunskapsundervisningen på ett konstruktivt vis.

Denna studie har som syfte att undersöka varför lärare väljer att använda laborativt material samt hur de presenterar och väljer ut material till matematikundervisningen. Undersökningens resultat utgår från sju intervjuer med åtta olika lärare i södra Skåne.Resultatet visar att alla lärare har en positiv inställning till arbete med laborativt material och att materialet används för att antingen fördjupa elevernas matematiska förståelse eller för att göra matematiken konkret för eleverna. Det framkommer ur resultatet att det finns olika sätt att introducera laborativt material i undervisningen där introduktion i halvklass anses som mest optimalt. Några av lärarna anser att materialets form påverkar hur eleverna tar emot materialet där de gärna ser att materialet inte får ta fokus från den matematiska idén. Vid val av material är vissa lärare begränsade av vad som finns på skolan eller att det inte finns ekonomiska resurser för ändamålet.

Mina erfarenheter av att jobba med elever inom matematik har pekat på vikten av språklig förståelse såväl som algebraisk förståelse för en enskild elevs kunskapsutveckling. Sambandet mellan matematisk kunskapsutveckling och språklig förståelse är inte fullt utrett trots tidigare forskning och denna studie ämnar vidare kartlägga sådana samband. Undersökningen genomfördes som en fallstudie i två klasser i årskurs sex på två olika skolor i Malmö, genom intervjuer, prov och observationer som därefter analyserats genom både kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultaten visar tydligt att eleverna i undersökningen med invandrarbakgrund, uppvisar sämre resultat inom ämnet matematik än motsvarande elever med etnisk svensk bakgrund. Min studie pekar på att det finns en klar korrelation mellan språklig kunskapsutveckling och matematisk kunskapsutveckling. Vidare tyder studien på att lärarna gärna vill använda sig av en mer extensiv kommunikation i klassrummen men trots dessa intentioner visar studien att lärarna inte uppnår detta mål.

Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka hur historielärare som undervisar i grundskolans senare år använder sig av bilderna som finns i elevernas läroböcker. Syftet är även dels att undersöka vilka bildgenrer som finns i läroböckerna och dels varit att se på hur bild och text samspelar med varandra. Jag upplevde under min egen skoltid att bilder snabbt bläddras förbi okommenterade. Kunde detta bero på lärares okunskap om bilder eller var bilder bara dekorativa?I denna undersökning presenteras teorier som exempelvis bildens roll i skolan, semiotik, bild som kvarleva, hur bilder väljs till läromedel och att bilder uppfattas olika beroende på vilken social och kulturell kontext vi kommer från.En kvalitativ undersökningsmetod blev vald till denna undersökning. Denna metod blev semistrukturerade intervjuer med tre grundskolelärare som undervisar i ämnet historia. Resultaten visar bland annat att dessa lärare arbetar aktivt med bilder i sin undervisning. Bilden höjer undervisningen och underlättar förståelsen för det texten ville berätta. Eleverna får en lättare anknytning till historian om det finns bilder. Dock ger inte alltid bilder en positiv effekt vid inlärning, utan det finns tillfällen där bilden även kan ge en negativ effekt vid inlärningen för eleverna. Slutsatserna är att det är viktigt att använda rätt bilder vid rätt tillfälle i undervisningen för att inte förvirra eleverna. Man ska heller inte ta bort bilder ut ur undervisningen då detta eventuellt kan drabba de elever som har läs- och skrivsvårigheter.

Jag vill med denna studie undersöka om jag kan finna några gemensamma drag i hurlärare och elever upplever att de lärt av undervisningsinnehållet i sin tidigare skolgångoch framför allt, varför de tror att vissa undervisningssituationer har gett upphov till merlärande än andra undervisningssituationer. Jag vill också studera om dessa eventuelladrag överensstämmer med vad den granskade litteraturen lyfter fram som grundläggandeför att lärande ska komma till stånd. Jag vill också undersöka om det finns skillnader iuppfattningarna mellan dem som gått i skolan före respektive efter nuvarande läroplanersgenomförande. Jag har intervjuat fem elever och fem lärare. Intervjuerna har varit struktureradeoch utforskande till sin karaktär. Varje intervjufråga har ställts på två nivåer;Först har informanterna fått öppna frågor och följdfrågor. De har sedan fått summerasina svar med hjälp av en enkät med bundna svarsalternativ. Min undersökning visar attlärarens kunskap och engagemang i sitt ämne upplevts som det mest avgörande för informanternaslärande. Min jämförelse visar att den granskade litteraturen och de tillfrågadepersonerna till stor del överensstämmer i fråga om vilka kvalitéer man uppfattar somavgörande för att lärande ska komma till stånd. Informanterna har dock uppfattat lärarensbetydelse för lärandet som mer central än delar av den granskade litteraturen.

Dagens sjuksköterskor arbetar i en tid då utvecklingen går otroligt fort fram och de förväntas hålla sig à jour med den senaste forskningen. Samtidigt är arbetsbelastningen hög då nedskärningar och ökat patienttryck präglar sjukvården, vilket resulterar i att kunskapsutvecklingen alltför ofta hamnar i skymundan. Hur hanterar nyutexaminerade sjuksköterskor denna situation efter att ha genomgått en utbildning som till stor del fokuserar och baseras på forskning? Vilka möjligheter och förutsättningar har sjuksköterskan att öka sin kunskap på arbetsplatsen? Vilka tillvägagångssätt används och finns det möjlighet att implementera de nyförvärvade kunskaperna i verksamheten? Syftet med studien var att belysa om och hur det skapas förutsättningar för kunskapsutveckling för nyutexaminerade sjuksköterskor och vilka möjligheter som ges samt hur sjuksköterskorna ökar sin kunskap kring omvårdnad. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige. Resultatet visar att sjuksköterskor ökar sin kunskap i samtal med kollegor, genom föreläsningar, utbildningar och i användandet av Internet och litteratur. De främsta hindren för kunskapsutveckling var resursbrist och svårigheter i att implementera kunskapen på avdelningen. Överlag är attityden mot kunskapsutveckling god, även om sjuksköterskor inte aktivt uppmuntrar varandra. För att öka sjuksköterskors kunskapsutveckling krävs förbättrade möjligheter och ökat stöd till att söka och implementera kunskap på arbetsplatsen. / Nurses today work in a time when development increases rapidly and they are expected to keep up to date with the latest research. Meanwhile, the workload is heavy while cut downs and increased patient pressure pervades health care, resulting in knowledge development being set aside. How do recently graduated registered nurses cope with this situation after having gone through an education that is based on and focuses on research? What possibilities and conditions does the nurse have to increase her knowledge at her workplace? What approaches does she use, and are there possibilities to implement new knowledge at the workplace? The aim of this study was to enlighten if and how conditions for increasing ones knowledge are created for recently graduated registered nurses, what possibilities are given and how nurses increase their knowledge related to nursing. Semi structured interviews were conducted with six registered nurses at a hospital in southern Sweden. The results showed that nurses increase their knowledge during conversations with colleagues, lectures, courses and the use of Internet and literature. The main obstacles for knowledge development were lack of resources and difficulties in implementing the knowledge at the ward. Improved possibilities and increased support is needed in order to increase and implement nurses’ knowledge.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur återkoppling används i skrivandet av texter i årskurs ett i ämnet svenska. Det empiriska materialet har samlats in genom observationer samt kvalitativa intervjuer. Arbetet genomsyras av ett kvalitativt förhållningssätt. Det problemområde som framförs i texten är att återkoppling har visats ha stor betydelse för elevers lärande, trots detta upplevs det som att det inte läggs så mycket fokus på återkoppling.Resultatet visar på att vid skrivande av texter i årskurs ett är det endast den muntliga återkopplingen som går att urskilja. Utifrån vårt empiriska material ser vi att den skriftliga återkopplingen är helt utebliven. Återkoppling har en stor påverkan på elevers lärande. Detta bland annat då eleverna involveras i sin egen kunskapsutveckling. Elevernas arbete och utveckling synliggörs genom återkoppling. Vårt resultat visar att både lärare och elever har ett positivt förhållningssätt gentemot återkoppling. I vårt empiriska material framkommer det att eleverna tar till sig den muntliga återkopplingen och använder den på ett sätt som främjar deras lärande. Även lärarna har användning av återkoppling i syfte att utveckla och förbättra sin undervisning.En av de slutsatser som dras i arbetet är att den muntliga återkopplingen framställs som mer formativ än den skriftliga återkopplingen. Genom att använda sig av muntlig återkoppling skapas en dialog mellan lärare och elev vilket innebär att eleverna får kunskap om var de befinner sig i sitt lärande.

Studiens syfte har varit att undersöka hur nyanlända elever upplever sin skolsituation och sitt lärande efter en första introduktion i förberedelseklass och sedan efter övergången till ordinarie klass. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer med fyra (tre flickor och en pojke) nyanlända elever i år 4-5 gjorts. Två av eleverna tillhör en mångkulturell skola och två av eleverna en skola där majoriteten har svenska som modersmål. Utifrån ett sociokulturellt- och specialpedagogiskt perspektiv har resultatet av intervjuerna sedan analyserats.Studien visar att de nyanlända eleverna upplevde tiden i förberedelseklass som positiv. De utvecklade sitt svenska språk och att kände tillhörighet och gemenskap i gruppen. Övergången från förberedelseklass till ordinarie klass beskrivs av flickorna som problematisk då de kände sig socialt exkluderade. Pojken hade genom sitt fotbollsintresse lättare att socialiseras in bland de nya klasskamraterna.Alla elever har gått olika länge i ordinarie klass och är som synes fysiskt inkluderade. Elevernas beskrivningar av sin skolsituation tolkas dock som upplevelser av pedagogisk/didaktisk- och social exkludering, framförallt för eleverna i den svenskspråkiga klassen. En slutsats av detta visar att verksamma inom skolan måste bli medvetna om hur nyanlända elever upplever sin skolsituation. Kompetensutveckling behövs och pedagoger behöver reflektera över sin undervisning och vilket förhållningssätt som råder gentemot eleverna. Den forskning och de teorier som trots allt finns inom språk- och kunskapsutveckling hos andraspråkselever och kring inkluderingsprocesser måste bli mer tillgänglig och implementerbar för verksamma pedagoger och skolledare - vilket, i ett samarbetsprojekt, är en del av det specialpedagogiska uppdraget!

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka huruvida läroboken är tillräcklig för att främja elevers kunskapsutveckling, eller om undervisningen behöver bestå av ett varierat underlag av läromedel. Från vår erfarenhet, både som elever och som verksam personal, har majoriteten av undervisningen utgått från läroboken. Denna undervisningsmetod finner vi problematisk eftersom vi är kritiska till att alla elevers kunskapsutveckling främjas. Detta kommer således utforskas i vår kunskapsöversikt. Arbetsprocessen har utgjorts av en systematisk sökning och granskning av vetenskapliga publikationer, med relevans för vår frågeställning. Källorna har därefter ställts mot varandra, vilket har möjliggjort framställningen av ett resultat, en diskussion samt en slutsats. Vår kunskapsöversikt synliggör att läroboken innehåller grundläggande och granskad fakta, samtidigt är lärobokstexterna komplexa och flera elever saknar lässtrategier för att tillvarata kunskaper i historieämnet. Dessutom visar forskning att ju fler sinnen eleverna använder vid kunskapsinlärning, desto mer kommer eleverna ihåg. Lärare behöver därmed använda sig av ett varierat utbud av läromedel och inte enbart förlita sig på läroboken.

Att förstå hur kunskap kan användas och utvecklas är viktigt för alla som arbetar med kunskapsutveckling. Detta gäller inte minst forskare som ofta hoppas och tror att deras forskningsresultat på något sätt kommer att bidraga till samhällets utveckling. Mitt arbete har fokuserat hur verksamhetskonsulter kan utveckla och anpassa yrkesinriktad praktisk kunskap genom att samarbeta med forskare och verksamhetskonsult från andra discipliner. Mycket av den kunskap som forskare inom informationssystemutveckling utvecklar är tänkt att i slutändan användas av praktiker som dagligen arbetar med de frågor vi behandlar i våra forskningsprojekt. Därför känns det både viktigt och naturligt att utveckla kunskap som gör att vi bättre kan förstå hur systemutvecklare och andra verksamhetskonsulter arbetar. Vi behöver utveckla kunskap om den praktik som verksamhetskonsulter tillhör – dvs vad systemutvecklare och andra verksamhetsutvecklare gör, hur de använder och anpassar olika typer av kunskap som stöd för sitt agerande. Vi måste förstå hur systemutvecklare arbetar och resonerar. Ett sätt att få bättre kunskap om den rationalitet som styr verksamhetskonsulters praktik är genom att arbeta med aktiva verksamhetsutvecklare som använder både forskningsbaserad och praktikbaserad kunskap som stöd i sin yrkesutövning. Under tre år har jag observerat och arbetat tillsammans med två verksamhetskonsulter, och har på så sätt utvecklat en ökad förståelse för hur kunskap kan översättas, utvecklas och användas av konsulter som på olika sätt arbetar med verksamhetsutveckling. Studiens resultat beskriver och relaterar omständigheter, handlingar och konsekvenser kring verksamhetskonsulters kunskapsutveckling. Kunskap i användning översätts och anpassas till den specifika situationen samt kunskapsanvändarens förförståelse och referensram, vilket också innebär att kunskapen utvecklas och förändras.