Säg "företag" och man tänker på någon som tillverkar och säljer varor eller tjänster.Den här boken befattar sig inte med det. Avhandlingen tar istället sikte på företaget som investeringsobjekt. Den undersöker hur investerare och aktieanalytiker tillsammans skapar objektet. Och den visar hur synen på företaget som just ett investeringsobjekt griper allt vidare omkring sig. Hur bär sig placerarna och analytikerna åt när de konstruerar "sitt" investeringsobjekt?Det är precis vad studien söker blottlägga. Ett ramverk konstrueras som hjälper oss att se och förstå hur aktörerna bygger sin analys. Vi ser att den bygger på förutsägelser, information, och kommunikation mellan placerare och analytiker. Vi ser vad som krävs för att investeringsobjektet ska bli verklighet. Företaget som investeringsobjekt tar sin teoretiska utgångspunkt i gränslandet mellan organisationspsykologi, vetenskapssociologi och företagsekonomi. / Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2001

Studiens syfte är att undersöka hur elever i två klasser i årskurs fyra uppfattar lärarrespons i ämnet matematik. Den teoretiska utgångspunkten var Säljös tolkning av det sociokulturella perspektivet samt fenomenologisk metodologi. Studien genomfördes genom klassrumsobservationer och elevintervjuer. Vid observationerna identifierades fem olika former av lärarrespons och vid intervjuerna fick eleverna delge sin uppfattning om de olika formerna. Materialet bearbetades med IPA-modellen och elevernas uppfattningar presenterades i tabeller. Resultatet visade att eleverna var mest positiva till respons där läraren tydliggör förbättringar. Studien är relevant för blivande och verksamma lärare eftersom det finns få studier som intar ett elevperspektiv på lärarrespons i matematik.

No description available.

För de elever som idag går i grundskolan har undervisningen från första dagen i skolan styrts av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11).  Till skillnad från tidigare läroplaner har Lgr 11 ett tydligt fokus på resultat och målstyrning och en viktig del av detta är formativ bedömning och att eleverna utvecklar förmågan att bedöma sina resultat. För att lyckas med detta krävs att läraren skapar situationer där eleverna får träna på att skatta sin egen insats men också på att ge återkoppling till sina kamrater. Kooperativt lärande så som exempelvis kamratrespons, har visat sig ha dokumenterat goda effekter på elevers lärande. För lärarprofessionen är kunskaper om dessa effekter värdefulla, inte minst för att med forskning i ryggen kunna motivera olika didaktiska val. De aspekter (kunskapsutveckling, uthållighet och motivation) som undersöks i detta examensarbete hänger samman med de framgångsfaktorer för lärande som Hattie (2012) och Wiliam och Leahy (2015) identifierat utifrån sina metaanalyser. Forskningen har fått stort genomslag vilket gör det intressant att addera elevperspektivet till den kunskap som redan finns. Syftet med den här studien är att undersöka mellanstadieelevers upplevelse av arbetssättet kamratrespons inom svenskämnet. Vad är elevernas uppfattning om kamratrespons och hur påverkar arbetssättet dem gällande kunskapsutveckling, uthållighet och motivation? För att kunna uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts, med fokusgruppsdiskussion som undersökningsredskap. Resultaten pekar i huvudsak på att eleverna har en positiv uppfattning om kamratrespons. När det gäller kunskapsutveckling ger arbetssättet dem insikter, främst på konkret nivå. En utmaning är att eleverna behöver rustas väl för att kunna ge varandra respons. Resultatet visar att en del elever upplever att de inte är kompetenta nog att ge respons vilket skapar en obalans i gruppen och detta riskerar att sätta käppar i hjulet för att gruppen ska uppnå det positiva ömsesidiga beroende som Fohlin, Moerkerken, Westman och Wilson (2017 ss. 115-117) menar är kärnan i det kooperativa lärandet.   När det gäller hur kamratrespons påverkar elevernas uthållighet ser den ut att gynnas i de fall eleverna får relevant respons. Mottagarperspektivet spelar också roll eftersom eleverna vill att andra ska tycka att de skriver bra. Elevernas motivation för att skriva ser även ut att kunna påverkas positivt just för att arbetssättet är transparent vilket ger tillgång till många förebilder och skapar en gemenskap kring skrivandet men precis som gällande uthålligheten hänger framgången på att det finns ett positivt ömsesidigt beroende i gruppen. Det är därför viktigt att man som lärare organiserar lärandet på ett sätt så gruppen har ett gemensamt mål där individuella insatser tydliggörs. Ger återkoppling och beröm för alla delar av responsprocessen, stöttar eleverna gällande vad och på vilket sätt de ska ge respons samt parar ihop elever så de har likande kunskapsnivå.

Jag har gjort en fallstudie som handlar om hur lärare på en specifik minoritetsskola går tillväga för att utveckla barn med annat modersmål inom det svenska språket samt vilka svårigheter lärare och elever möter på under processens gång. Mitt syfte var att ta reda på vad lärare idag gör för att hjälpa andraspråkselever att tillägna sig det svenska språket och vilka svårigheter/hinder som kan uppstå. Jag har under arbetets gång intervjuat lärare om hur de arbetar med andraspråkselever och vilka svårigheter som de tycker är uppenbara. Jag har även gjort egna observationer i en specifik klass. Det jag främst har kommit fram till är att många lärare idag saknar kunskap och erfarenhet om hur de ska arbeta för att utveckla andraspråkselever. En viktigt sak att tillägga är att min fallstudie endast gäller en specifik skola och hur just den skolan arbetar inom ämnet. Intressant att veta är också att skolan där fallstudien utförts är en minoritetsskola gällande andraspråkselever, dvs, att endast ett fåtal elever har annat modersmål än svenska

Följande intervjustudie har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och dess syfte är att undersöka hur undervisande lärare i svenska som andraspråk resonerar kring lärplattans möjligheter i arbetet med språk- och kunskapsutveckling. Studien innefattar även lärares syn kring arbete med läs- och skrivutveckling i samband med lärplattan. Resultatet visar att det finns en stor otydlighet hos lärarna i studien om varför lärplattan används som ett verktyg samt vad språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt innebär, och hur lärare arbetar med lärplattan för att gynna denna utveckling hos eleverna. Ytterligare resultat visar även att begreppet litteracitet är obekant för de flesta lärare som deltagit i studien. Lärares utbildningsnivå inom informations- och kommunikationsteknik och ämnet svenska som andraspråk har även undersökts för att belysa hur deras kunskap korrelerar till deras arbetssätt och synsätt.

Mitt syfte med denna uppsats är att studera tre elevvårdskonferenser för att först se om deras innehåll överensstämmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal på grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de råd och anvis-ningar pojkarna får där är moraliserande och tillrättavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser. I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvårdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen är inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande. När jag jämför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal på grundskolan kommer jag fram till att innehållet i två av elevvårdskonferenserna (1 & 2) stämmer helt överens med vad hon påstått. I den tredje elevvårdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. Där tillrättavisar man inte pojken för dåligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar gråzo-nen. De är tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika väl som kunskap. Jag påpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson även skulle ha funnit att elevvårdskon-ferens 3 bekräftar hennes resultat eftersom pojken i elevvårdskonferens 3 just kan ha upp-fattat gråzonsomdömena som anmärkningar på hans beteende snarare än på kunskaper. Som jag ser det är dock den tredje elevvårdskonferensen (3) ett ”bättre” samtal, eftersom det där, i jämförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston. I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvårdskon-ferenser liknar institutionella samtal. Jag visar med exempel hur de asymmetrier som dy-ker upp i institutionella samtal även finns i dessa samtal och visar med exempel vilka härskartekniker som förekommer i dessa samtal. Allt detta gör jag för att visa att en kon-sekvens av att lärare inte får utbildning i hur man för goda utvecklingssamtal i vissa fall kan resultera i att deltagarna i dessa inte samtalar på lika villkor. / In this essay I analyse three student care conferences to see whether their content agrees with what Cilla Lindblom Larsson is writing about student care conferences in high school; that they talk about how the boys are behaving at school and the advice and rec-ommendations given are moralizing and rebuking, and secondly study how the conversa-tional structure looks in this discussions. In the first part I study what is the main topic of this student care conferences and I find that it does not agree with what is advocated by the directions in the school documents; this talks are not dialogues nor democratic. Neither are they about the development in knowledge of the student thus about the lack of manners of the student instead. When comparing my research findings with that Lindblom Larsson describes of student care conferences in high school I find that the substance in two of the conferences (1 & 2) totally agree with her statement. In the third conference (3), however, the conditions are quite different; there they don’t talk to rebuke the boy for lack of manners, but nevertheless ten out of fifteen of the teacher opinions end up in what I have named the grey zone. The teacher opinions are ambiguous and can be seen as statements concerning behaviour just as well as knowl-edge. I do point out that due to this ambiguousness Cilla Lindblom Larsson might also have found that the content of the third conference also confirms her result since it is not unlikely that the boy in the third conference did see the teacher opinions I put in the grey zone as remarks concerning his lack of manners rather than his lack of knowledge. As far as I am concerned, in spite of this ambiguousness, the third conference (3) is a more suc-cessful conversation all together simply because in that conversation, in comparison with the other two, dialogue do occur and the talk is held in an atmosphere of positive cordial-ity. In the second part of this essay I examine how the conversational structure looks in this discussions and I find that all three of these student care conferences resemble of institu-tional conversations. I show how the distorted balance of power that appears in institu-tional conversations appears in these conversions as well and I exemplify the incidence of ruling skills. The whole lot I do to show that the outcome, of a student care conference which is lead by a teacher who has not been properly educated in how to conduct the kind of dialogue intended for this type of conversions, might be that the conditions under which the par-ticipants take part in the discussion are not equal at all.

Denna fältöversikt kartlägger olika aspekter av matematisk begåvning med särskild fokus på reguljär matematikundervisning. Av forskningsfältet framhålls och exemplifieras varierade synsätt på hur matematikundervisning kan utformas för att erbjuda matematiskt begåvade elever en positiv kunskapsutveckling. De mångfacetterade och varierande infallsvinklarna som finns att tillgå kan göra det svårt för lärare att välja ut lämpliga strategier, metoder och anpassningar för de matematiskt begåvade eleverna de själv har i sina klasser. Resultaten av fältet indikerar att lärares ämneskunskaper och pedagogiska kompetens har störst inverkan på vilket stöd och bemötande elever erbjuds. Det som källorna även framhåller är att begåvade elever behöver identifieras. Identifikationsprocesser beskrivs som en kartläggning av elevernas förmågor, kunskaper och inlärningsstilar men bör även innehålla kontinuerlig utvärdering, analysering och återkoppling av elevers kunskapsutveckling. I källor föreslås det att matematiskt begåvade elever gynnas av individuellt utformad undervisning som inkluderar utmananande och snabbt accelererande uppgifter som med fördel även utgår från elevernas egna intresseområden. / This survey presents a summary of strategies and methods for mathematically gifted individuals’ whit special focus on regular education. Researches exemplify a various spectra of learning environments and methods for gifted students. Although, it can be challenging for teachers to figure out what constitutes an optimal learning environment for mathematically gifted students. According to findings it’s of most interest for gifted children’s positive knowledge development that teachers are professional in both pedagogical and theoretical manners. Manny sources also indicate that mathematically gifted students first of all need to be identified as talented. The identification processes will serve as a form of map in which gifted students skills, knowledge and learning styles are gathered and it also consists of a continual evaluating of student learning processes and knowledge development. Data exemplify that gifted students’ knowledge needs to be challenged and rapidly accelerate in order to interest and motivate them in their learning process. Findings also show that gifted students require personalized solutions that advantageously are originated from students own interests to ensure a positive knowledge development.

Syftet med studien var att synliggöra och diskutera hur lärare uppfattar begreppet formativ bedömning i relation till undervisningen i de samhällsorienterade ämnena. För att besvara studiens syfte samt frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex lärare som undervisade i de samhällsorienterande ämnena i årskurs 4–6. Resultatet visar att samtliga lärare hade relativt god kännedom kring begreppet formativ bedömning och angav att de använder detta i sin undervisning. Samtliga lärare förhöll sig även positiva till begreppet och var övertygade om dess positiva inverkan på elevernas kunskapsutveckling. Resultatet tyder dock på en viss osäkerhet kring de olika strategierna och tendenser till att de främst används som ett komplement till övrig undervisning istället för att vara något som genomsyrar hela undervisningen har visat sig. Det har även framkommit att lärarnas utbildning inom detta område är liten vilket kan vara en bidragande faktor till svårigheten att implementera det i deras egen undervisning.

Den här studien handlar om hur lärare arbetar med andraspråkselever i svensk matematikundervisning. Syftet med studien är att undersöka hur väl lärarna har blivit förberedda på att ta emot andraspråkselever, hur de arbetar tillsammans med studiehandledare, samt inom arbetslaget, för att underlätta undervisningen för andraspråkseleverna. Metoden i studien är intervjuer. Intervjuerna genomfördes på två olika skolor i samma kommun, en där en var en fokusgruppsintervju med fyra lärare från samma skola och en intervju med en lärare från en annan skola.  De olika metoderna visade sig ge skillnad i information jag fick. De resultat som framkom i studien var hur viktigt det är för eleverna att läraren förklarar de matematiska begreppenatt lärarna inte har fått någon förberedelse i utbildningen. Lärarna samarbetar inte inom arbetslaget med undervisning för andraspråkselever. , att de förstår det område man arbetar med. Det framkom även hur stor vikt som ligger hos studiehandledaren för att andraspråkselever ska kunna fortsätta sin kunskapsutveckling. För att underlätta matematikundervisningen för andraspråkselever arbetar lärarna med förståelsen av matematiska begrepp och översättningstjänster.