I denna systematiska litteraturstudie är syftet att undersöka olika undervisningsmetoder och klassrumsaktiviteters påverkan på kunskapsutveckling i ämnet geometri. Som bakgrund till detta ligger de svenska elevernas bristfälliga geometrikunskaper. Undervisningsmetoderna och klassrumsaktiviteterna, med dess kunskapsinnehåll, vägs mot Van Hieles utvecklingsnivåer. Vidare vävs det sociokulturella lärandeperspektivet in i synen på kunskapsinhämtande. TIMSS syn på kunskap diskuteras mot betygskriternernas syn på kunskap för årskurs 6 i Lgr 22. 23 artiklar inhämtades, lästes och kategoriserades för att få en överblick inom området. 14 av dessa har djupanalyserats och sammanställts. Efter sammanställningen framgår det att studiens resultat inte pekar på något entydigt svar. Resultatet visar att det går att åstadkomma utveckling inom flertalet olika kunskapsområden genom att arbeta med olika undervisningsmetoder och klassrumsaktiviteter, så som exempelvis GeoGebra eller fysiskt laborativt material. Studiens olika undervisningsmetoder och klassrumsaktiviteter lutar sig främst mot Van Hieles nivå 2, men berör även fler av Van Hieles utvecklingsnivåer. Genom att identifiera vilka kunskaper eleverna besitter kan läraren utforma undervisningsaktiviteter som gynnar kunskapsutvecklingen hos eleverna för att de ska kunna ta sig vidare till nästa Van Hiele nivå. Studiens resultat och dess olika undervisningsmetoder och klassrumsaktiviteter kan ses som ett stöd för läraren i sin planering, och på så vis stödja eleven till kunskapsutveckling. Studien visar även på att motivation kan ses som en bidragande faktor till kunskapsutveckling. / In this systematic literature study, the aim is to examine the influence of different teaching methods and classroom activities on knowledge development in geometry. The background to this is the Swedish students' deficient knowledge of geometry. The teaching methods and classroom activities, with their knowledge content, are compared against Van Hiele's levels of geometric thinking. Furthermore, the view of knowledge acquisition is seen through the socio-cultural learning perspective. The concept of knowledge is discussed between TIMSS' view of knowledge and the grading criteria for grade 6 in the Swedish school curriculum. 23 articles were obtained, read and categorized to get an overview of the field. 14 of these 23 articles were compiled and through the compilation it appears that the results of the study do not point to any straight answer. The result shows that it is possible to achieve development in several different areas of knowledge by working with different teaching methods and classroom activities, such as GeoGebra and physical manipulatives materials. By identifying which knowledge the students possess, the teacher can design teaching activities that favor the knowledge development of the students, so the students can advance from one Van Hiele level to the next. The results of the study and its various teaching methods and classroom activities can be seen as support for the teacher in his planning, and thus support the student's knowledge development. The study also shows that motivation can be seen as a contributing factor to knowledge development.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att få en bredare förståelse för hur lärare upplever att de formar sin roll i interaktionen med eleverna för att kunna möta dem efter individuella förutsättningar. Svenska elevers resultat i skolan blir allt sämre och allt fler går ut grundskolan utan godkända betyg. Studien berör hur läraren formar sin roll i interaktionen med eleverna, på vilket sätt relationen mellan lärare och elev påverkar lärarens roll och även ytterligare omständigheter som påverkar läraren i interaktionen med eleverna. Vi har gjort en kvalitativ studie med en hermeneutisk metodologi där vi intervjuat åtta lärare. För att förstå vår empiri har vi analyserat utifrån tre teorier; Goffmans dramaturgiska perspektiv, Foucaults medel för god dressyr samt Aspelins perspektiv på mellanmänskliga relationer. Studien ger en bild av hur lärare formar sin roll genom respektskapande, relationsbyggande samt hur läraren i interaktionen påverkas av utomstående faktorer. Faktorerna är föräldrars syn på läraren och skolan, politik som påverkar lärarens och stöd från rektor och skolledning. Respekt bygger på samspel, en ömsesidig förståelse och samarbete. Genom att läraren i sin roll bygger på relationen med eleverna bidrar det till en mer effektiv kunskapsutveckling hos eleverna.

<p>Mitt syfte med denna uppsats är att studera tre elevvårdskonferenser för att först se om deras innehåll överensstämmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal på grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de råd och anvis-ningar pojkarna får där är moraliserande och tillrättavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser.</p><p>I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvårdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen är inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande.</p><p>När jag jämför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal på grundskolan kommer jag fram till att innehållet i två av elevvårdskonferenserna (1 & 2) stämmer helt överens med vad hon påstått.</p><p>I den tredje elevvårdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. Där tillrättavisar man inte pojken för dåligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar gråzo-nen. De är tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika väl som kunskap. Jag påpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson även skulle ha funnit att elevvårdskon-ferens 3 bekräftar hennes resultat eftersom pojken i elevvårdskonferens 3 just kan ha upp-fattat gråzonsomdömena som anmärkningar på hans beteende snarare än på kunskaper. Som jag ser det är dock den tredje elevvårdskonferensen (3) ett ”bättre” samtal, eftersom det där, i jämförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston.</p><p>I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvårdskon-ferenser liknar institutionella samtal. Jag visar med exempel hur de asymmetrier som dy-ker upp i institutionella samtal även finns i dessa samtal och visar med exempel vilka härskartekniker som förekommer i dessa samtal. Allt detta gör jag för att visa att en kon-sekvens av att lärare inte får utbildning i hur man för goda utvecklingssamtal i vissa fall kan resultera i att deltagarna i dessa inte samtalar på lika villkor.</p> / <p>In this essay I analyse three student care conferences to see whether their content agrees with what Cilla Lindblom Larsson is writing about student care conferences in high school; that they talk about how the boys are behaving at school and the advice and rec-ommendations given are moralizing and rebuking, and secondly study how the conversa-tional structure looks in this discussions.</p><p>In the first part I study what is the main topic of this student care conferences and I find that it does not agree with what is advocated by the directions in the school documents; this talks are not dialogues nor democratic. Neither are they about the development in knowledge of the student thus about the lack of manners of the student instead.</p><p>When comparing my research findings with that Lindblom Larsson describes of student care conferences in high school I find that the substance in two of the conferences (1 & 2) totally agree with her statement.</p><p>In the third conference (3), however, the conditions are quite different; there they don’t talk to rebuke the boy for lack of manners, but nevertheless ten out of fifteen of the teacher opinions end up in what I have named the grey zone. The teacher opinions are ambiguous and can be seen as statements concerning behaviour just as well as knowl-edge. I do point out that due to this ambiguousness Cilla Lindblom Larsson might also have found that the content of the third conference also confirms her result since it is not unlikely that the boy in the third conference did see the teacher opinions I put in the grey zone as remarks concerning his lack of manners rather than his lack of knowledge. As far as I am concerned, in spite of this ambiguousness, the third conference (3) is a more suc-cessful conversation all together simply because in that conversation, in comparison with the other two, dialogue do occur and the talk is held in an atmosphere of positive cordial-ity.</p><p>In the second part of this essay I examine how the conversational structure looks in this discussions and I find that all three of these student care conferences resemble of institu-tional conversations. I show how the distorted balance of power that appears in institu-tional conversations appears in these conversions as well and I exemplify the incidence of ruling skills.</p><p>The whole lot I do to show that the outcome, of a student care conference which is lead by a teacher who has not been properly educated in how to conduct the kind of dialogue intended for this type of conversions, might be that the conditions under which the par-ticipants take part in the discussion are not equal at all.</p>

<p>Validerat; 20160612 (global_studentproject_submitter)</p>

I den tidigare gjorda kunskapsöversikten fann vi “hål” i forskningen gällande elevers upplevelser om kooperativt lärande. Denna studie undersöker därför elevers upplevelser och erfarenheter om kamratrespons i matematikämnet. Lundgren, Säljö och Liberg (2014, s.308) menar på att kunskap är någonting som växer fram i interaktion mellan elever. Lärandet ses alltså som en del av den mänskliga gemenskapen där skolans uppgift är att involvera människor i samhällets kollektiva kunskaper. Fohlin et al. (2017 s.13) menar i sin tur på att det samhället vi lever i idag är demokratiskt och förväntas därför ha sammanlänkande roller. Varför speglas då inte undervisningen av ett hjälpande beteende. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11, s. 9) slår fast att skolan ska sträva efter att vara en levande och social gemenskap som ska bidra till vilja, trygghet samt lust att lära. Den ska även sträva efter att skapa de ultimata förutsättningarna för elevernas kunskapsutveckling, bildning och tänkande. Varje enskild elev i skolan har rätt att få utvecklas, få en ökad glädje, få möjlighet till att uppleva tillfredsställelse som ges vid framsteg och klara av de svårigheter som kan uppstå. Syftet med studien är därför att undersöka yngre elevers upplevelser och erfarenheter av arbetssättet kamratrespons inom matematikämnet. Vilka är elevernas upplevelser om kamratrespons och hur arbetar eleverna med kamratrespons och varför gör de det? För att finna svar på studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts, genom fokusgruppsdiskussioner. Resultatet i studien indikerar i huvudsak på att eleverna har en positiv inställning och upplevelse till arbetssättet kamratrespons. Det framgår även att eleverna inte endast tränar ämnesinnehåll utan även sociala förmågor då lärandet sker i en social kontext. Resultatet visar att kamratrespons har positiv inverkan på elevers kunskapsutveckling, uthållighet och motivation. Men förmågan att ge varandra gynnsam respons kräver övning där elevernas ansvarskänsla behöver utvecklas, både för sitt eget men också för gruppens lärande. För att kunna genomföra kamratrespons på korrekt sätt krävs det prioritering från läraren under en längre period. Läraren behöver också ha en förståelse för att arbetssättet inte passar alla elever. Men då forskningen belyser goda effekter när det gäller kooperativt lärande får läraren stöd i sitt didaktiska beslut att arbeta med kamratrespons.

Det här examensarbetet fokuserar på tallinjens och taluppfattningens relation till varandra och hur den relationen har en viktig del i elevers matematiska utveckling. Forskning visar på att undervisning baserat på tallinjen har potential att skapa en bro mellan det abstrakta och konkreta i skolans matematikundervisning och på så vis hjälpa elever utveckla sin taluppfattning. En god taluppfattning är en viktig faktor för att elever ska kunna skapa en djup förståelse för matematik. Genom att utveckla elevers taluppfattning, med hjälp av tallinjen som ett redskap, får elever förutsättningar att skapa en god förståelse för tal och tals relation till varandra. En sådan förståelse ger en stabil grund för vidare matematisk utveckling och underlättar för elever att lära sig mer avancerad matematik under deras senare år i skolan. Forskning har visat att genom att inkludera tallinjen som ett naturligt redskap i matematikundervisningen får elever möjlighet att utveckla en mental tallinje, vilken hjälper eleverna att utveckla sin taluppfattning. Den här studien har därför genom intervjuer och observationer undersökt, utifrån ett lärarperspektiv, hur relationen mellan tallinjen och taluppfattningen tas i beaktning i matematikundervisning under elevernas första år i skolan. Utifrån den inblick som de två deltagande grundskollärarna har gett framkommer det att tallinjen ges utrymme i elevernas matematikundervisning och att grundskollärarna anser att tallinjen har potential att på flera sätt agera som ett hjälpmedel för att eleverna ska få möjlighet att skapa en större förståelse för taluppfattning, men även för att skapa förutsättningar att förstå mer avancerad matematik senare i sin skolgång. Studiens resultat har visat på att grundskollärarna upplever att tallinjen har potential att utveckla elevers taluppfattning. Under de genomförda observationerna har det även noterats att undervisning genom tallinjen har förmågan att ge utrymme för utvecklandet av flera olika förmågor vilka är grunden för en grundläggande taluppfattning. / <p>Matematikdidaktik</p>

No description available.

<p><p>Under 1990-talet skedde stora samhällsförändringar inom både ekonomiska och politiska områden. Skolan förändrades från en centraliserad till en decentraliserad organisation. Kommunerna fick ta ett större ansvar för den lokala skolan och mål- och resultatstyrning infördes i förskolan, grundskolan och på gymnasiet. Det uppkom en politisk föreställning om att det föränderliga samhället och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsättningar på arbetsmarknaden, vilket i sin tur ställer nya krav på kunskaper och utbildning. Begreppet livslångt lärande kom därigenom att framställas som lösningen på hur medborgarna ska klara dessa förändringar. Studien belyser arbetet kring livslångt lärande och individuell utveckling samt hur eleverna i grundskolan ska uppnå målen i läroplanen och kursplanerna. Studien syftar till att undersöka vilka styrningspraktiker som kan ligga bakom hur individen ska utvecklas i skolan för att leva upp till och bli en del av det livslånga lärandet. Detta görs genom att studera olika offentliga dokument och utredningar om den svenska grundskolan. Utgångspunkten är en Foucaultinspirerad diskursanalys med inriktning på perspektivet governmentality. Studien har påvisat att det används olika verktyg och teknologier som ska leda till former av självstyrning, självreglering och kontroll av eleven. I analysen lyfts fram olika styrningspraktiker som används för att skapa det livslångt lärande subjektet, där framförallt lärarens och elevens roll belyses. Bland annat diskuteras individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal för hur elevens kunskapsbildning och lärande ska förbättras.</p></p>

<p>This essay presents and discusses a study that was performed in a multicultural school, where the teachers, since August 2004, have obtained internal training in how to work with language development. The objective with this essay is to investigate how the connection between language development and the development of knowledge can be understood and apprehended by teachers working in this school, and furthermore, to show how a language developing way of work can be accomplished in the teachers daily work.</p><p>Moreover, I have studied which objectives and strategies, the three language developers in charge of the training of the teachers, have concerning this work, furthermore I have looked into if these objectives and strategies differ from what the teachers understand and practically perform.</p><p>Pauline Gibbons book, <em>Stärk språket, stärk lärandet </em>(2006), has become a base for this school’s work when it comes to language development. Gibbons presents theories and practical exercises which have their origin from Vygotskij, Halliday and Cummins. Their theories have also become my theoretical base in this study.</p><p>I have made qualitative interviews with four teachers working in this school, and with one of the language developers. The results, from the teacher’s views and opinions in this subject, are presented individually. The spread between the teacher’s thoughts, when it comes to the connection between language development and knowledge, is quite extensive and so are the methods they choose, consciously or unconsciously, to work in a language developing way. The most important result, drawn from this study, is that all four teachers give examples of how to work in a language developing way, but only one presents a more well-thought-out method of how to work, and also explains why these methods develops the students knowledge and not only the language development.</p><p>Consequently, there is a gap between the awareness of how important language development is in the process of developing ones knowledge, and how this is performed in the teachers’ daily work with the students’. This could be of interest for the school to investigate further.</p>