Under 1990-talet skedde stora samhällsförändringar inom både ekonomiska och politiska områden. Skolan förändrades från en centraliserad till en decentraliserad organisation. Kommunerna fick ta ett större ansvar för den lokala skolan och mål- och resultatstyrning infördes i förskolan, grundskolan och på gymnasiet. Det uppkom en politisk föreställning om att det föränderliga samhället och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsättningar på arbetsmarknaden, vilket i sin tur ställer nya krav på kunskaper och utbildning. Begreppet livslångt lärande kom därigenom att framställas som lösningen på hur medborgarna ska klara dessa förändringar. Studien belyser arbetet kring livslångt lärande och individuell utveckling samt hur eleverna i grundskolan ska uppnå målen i läroplanen och kursplanerna. Studien syftar till att undersöka vilka styrningspraktiker som kan ligga bakom hur individen ska utvecklas i skolan för att leva upp till och bli en del av det livslånga lärandet. Detta görs genom att studera olika offentliga dokument och utredningar om den svenska grundskolan. Utgångspunkten är en Foucaultinspirerad diskursanalys med inriktning på perspektivet governmentality. Studien har påvisat att det används olika verktyg och teknologier som ska leda till former av självstyrning, självreglering och kontroll av eleven. I analysen lyfts fram olika styrningspraktiker som används för att skapa det livslångt lärande subjektet, där framförallt lärarens och elevens roll belyses. Bland annat diskuteras individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal för hur elevens kunskapsbildning och lärande ska förbättras.

This essay presents and discusses a study that was performed in a multicultural school, where the teachers, since August 2004, have obtained internal training in how to work with language development. The objective with this essay is to investigate how the connection between language development and the development of knowledge can be understood and apprehended by teachers working in this school, and furthermore, to show how a language developing way of work can be accomplished in the teachers daily work. Moreover, I have studied which objectives and strategies, the three language developers in charge of the training of the teachers, have concerning this work, furthermore I have looked into if these objectives and strategies differ from what the teachers understand and practically perform. Pauline Gibbons book, Stärk språket, stärk lärandet (2006), has become a base for this school’s work when it comes to language development. Gibbons presents theories and practical exercises which have their origin from Vygotskij, Halliday and Cummins. Their theories have also become my theoretical base in this study. I have made qualitative interviews with four teachers working in this school, and with one of the language developers. The results, from the teacher’s views and opinions in this subject, are presented individually. The spread between the teacher’s thoughts, when it comes to the connection between language development and knowledge, is quite extensive and so are the methods they choose, consciously or unconsciously, to work in a language developing way. The most important result, drawn from this study, is that all four teachers give examples of how to work in a language developing way, but only one presents a more well-thought-out method of how to work, and also explains why these methods develops the students knowledge and not only the language development. Consequently, there is a gap between the awareness of how important language development is in the process of developing ones knowledge, and how this is performed in the teachers’ daily work with the students’. This could be of interest for the school to investigate further.

Med utgångspunkt från Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem är dokumentationen egentligen till för? Genom studien växer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hänsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslås dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrättsligt, pedagogiskt och samhälleligt.

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning. Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna. En slutsats som kan dras av undersökningen är att om ett extra år ska ske, så bör en väl genomtänkt och riktad pedagogisk plan göras för elevens skolarbete inför året. Vidare framkommer att behov finns avvidare forskning inom ämnet.Merparten av den internationella forskningen visar att den långsiktiga effekten av ett extra år inte är gynnsam för eleverna och i Sverige anser vår skolminister att det borde tillämpas i större utsträckning.

I mötet med olika klasser under våra VFU-perioder väcktes frågor angående klasstorlekens betydelse för elevers lärande samt interaktionen mellan lärare och elev. Dessa frågor förstärktes under AU2-utbildningen samt efter läsningen av Skolverkets statistiska redovisning där 11,8 % av eleverna i grundskolan inte kommer in på gymnasiet. Syftet med denna studie är att undersöka klasstorlekens betydelse ur ett relationsmedvetet och ett sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie har därför sju avhandlingars och artiklars resultat sammanställts och analyserats i resultat och diskussion. Resultatet av litteraturstudien visar att elever ur minoritetsgrupper samt att lägrepresterande elever prestationsmässigt och resultatmässigt drar stor fördel av minskade klasser. Läraren vinner tid på minskade klasser vilket underlättar deras arbetssituation och gör så att mer tid kan spenderas åt att skapa bättre relationer mellan läraren och eleverna, samt att ge de elever som behöver extra tid.

Forskningen om internationellt adopterade barn har visat att dessa barn löper en större risk att få språkliga problem, jämfört med sina jämnåriga kamrater. Framförallt har problemen förknippats med svårigheter med abstrakt tänkande, även svårigheter med matematik har uppmärksammats. Forskning visar att de språkliga svårigheterna finns hos närmare hälften av alla internationellt adopterade och det som framkommit är att svårigheterna kan uppstå av två orsaker. De orsakerna som nämnts är i första hand den så kallade språkbrytningen medan den andra orsaken beror på brist på bra mat och uppmärksamhet som ofta uppstår på institutioner såsom exempelvis barnhem. Språksvårigheterna som kan uppstå är dock i de flesta fall möjliga att överbrygga. I detta arbete har intervjuer gjorts med tolv föräldrapar som sammanlagt har 22 internationellt adopterade barn som adopterats mellan tidigt 70-tal och 90-tal. Det som undersökts är i första hand hur många av dessa barn som upplevts haft svårigheter i sin språkliga utveckling utifrån föräldrarnas perspektiv. Intervjuresultaten har sedan jämförts med befintlig forskning och visar att resultaten som framkommit av intervjuerna stämmer bra överens med bilden som ges i forskningen. Nyckelord: internationellt adopterade, språkutveckling, kunskapsutveckling, språksvårigheter.

The intention of this study is to describe some pedagogue`s expectations of the strategies, methods and approach the work from when it comes whit mentally retarded pupils and how thet plan their education. The study is based on four half stuctured interviewswhit very experienced pedagogues that work in a compulsory school for children with intellectual disabilities. The four interviews are recorded and adapted. To analyse and expound the data collection, a socio-cultural approach was used. The conclusion of my study was that the pedagogues who work in compulsory school fpr choldren with intellectual didabilities proceed from pupil`s level of development and pupils preundersrandning to consolidate new knowledge. The pedagogues attach particular importance in detailed planning so the education will be clear and structuralized. Communication, pictures and technical equipment are the tools that are used for the knowledge development of the pupils int the compulsory school for children with intellectual disabilities. With a socio-cultural view on teaching the pedagogues work with knowledge development. The teaching occurs during interaction with others. Group education is an aspiration of the pedagogues.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare i grundsärskolans senare årskurser beskriver att de arbetar för att motivera sina elever till lärande och kunskapsutveckling. Studien baseras på fem, enskilda, strukturerade forskningsintervjuer med öppna frågor med lärare som arbetar i grundsärskolans senare årskurser, både inriktning träningsskola och grundsärskola. Resultatet analyseras med hjälp av Vygotskijs sociokulturella teoretiska perspektiv där motivation, lärande och kunskapsutveckling främst skapas i ett sammanhang, i samspel med andra människor, och i miljön runt omkring. Resultatet visar att samtliga lärare som deltog anser att arbetet med att motivera eleverna till lärande och kunskapsutveckling är viktigt men inte helt enkelt. De menar att undervisningen måste utgå från elevernas erfarenheter och intressen för att eleverna ska känna sig motiverade. Även tydlighet, lust och goda relationer nämns som viktiga faktorer i motivationsarbetet. Min studie visar att lärare i grundsärskolan menar att de kan påverka elevernas motivation till lärande och kunskapsutveckling genom att aktivt använda sig av olika motiverande strategier. Studien visar också att de motivationsfaktorer som forskningen lyfter fram utifrån elever i grundskolan stämmer väl överens med elever i grundsärskolan. Dessutom menar lärarna att motivationsarbetet kan vara viktigare och ha en större betydelse för dessa elever. Genom att ta tillvara den erfarenhet och kunskap som lärarna jag intervjuat delat med sig av är min förhoppning att andra kan ta till sig dessa strategier och på så sätt öka motivationen hos de elever de möter. / The aim of this study is to explore how some teachers who taught students in grade 6-9 in schools for students with intellectual disabilities describe their work to motivate their students in their learning process and knowledge development. The study is based on five individual, structured research interviews with open questions with teachers working with students with mild, moderate and severe intellectual disabilities in grades 6-9. The results are analyzed by Vygotskys socio-cultural theoretical perspective where motivation, learning and knowledge are mainly created in a context of interaction with other people and the environmental setting. The result shows that all participating teachers believe that efforts to motivate students in their learning process and knowledge development are important but it is easier said than done. They argue that teaching must be based on students' experiences and interests to make students feel motivated. Even clarity, desire and good relations mentioned as important factors in the motivational process. My study shows that teachers in schools for students with intellectual disabilities believe that they can affect students' motivation in their learning process and knowledge development by actively using different motivational strategies. The study also shows that the motivation factors the research emphasize on the basis of elementary school students correspond well with students in schools for students with intellectual disabilities. Further, the teachers believe that work of motivation can be more important and have a greater importance for these students. By taking advantage of the experience and knowledge of what the teachers shared in their interviews, my hope is that others will be able to embrace these strategies and thus increase the motivation of the students they meet.

According to the curriculum for the Swedish preschool system, children’s development and learning should be documented and analyzed in order to evaluate and develop the preschool quality. Social criticism is directed to some of the methods of documentation for assessing the children´s individual knowledge development. The purpose of this study was to examine how, what and why some teachers use documentation in preschool. I wanted to examine which methods preschool teachers used when they documented the children and what they focused on. I also wanted to examine why the teachers chose the methods they used. I have used a qualitative method with interviews and contacted four teachers from different preschools in order to get diverse information for my study. All teachers were educated preschool teachers and all of them had worked in the preschool system for at least ten years. The information given in the interviews has been analyzed by the use of socio-cultural theories and previous research. The interviews with the teachers showed the use of different methods to document the children. The most frequently used method was to photograph the children. The purpose of it was to visualize the children’s development of knowledge or to show different parts of some projects the children participated in. The purposes of the teacher’s documentation were various and I discovered three main reasons for documentation: In order to give information to the parents about their children. For the use of discussions with the children and serve as inspiration for them. For the use of discussions between the teachers in order to develop the preschool quality. My conclusion is that the teacher’s view of the children’s knowledge development, is critical for what the teachers chose to focus on in their documentation, knowledge as process or product!

Denna studie behandlar Gy11:s påverkan på engelsklärares formativa arbete med kommunikation och feedback. Undersökningen har utrett om lärare anser att reformen påverkat deras arbetssätt gällande undervisning, bedömning och betygssättning. Även hur dessa lärare arbetar formativt med kommunikation och feedback för att erhålla en förståelse för hur förändringen tillämpats. Dessutom studerades huruvida lärare anser att relationen med eleverna påverkar deras lärande för att urskilja vikten av kommunikation och feedback i det anseendet. Undersökningen gjordes genom kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer. Fem engelsklärare från två olika gymnasieskolor intervjuades, och resultatet visade att dessa lärare anser att förändringen som Gy11 medförde inte varit märkvärd i deras arbetssätt mer än att det administrativa arbetet och kraven på dokumentation ökade. Dock menar lärarna att deras kunskaper kring bedömning och hur man ger feedback har utvecklats. Likväl anser de att de inte erhållits tillräckligt mycket underrättelse kring vad som förväntas av dem från statligt håll, och därför har förändringen tagit lång tid att tillämpa. Vidare anser de att lärare-elev- relationen är en grund för att kunskapsutveckling ska inträffa. I diskussionen behandlas resultatet med ett sociokulturellt förhållningssätt. Slutsatsen blev att implementeringen av Gy11 tog tid men att lärarna lärt sig tillämpa formativ bedömning och anser det vara det mest givande arbetssättet för att främja elevers kunskapsutveckling.