Huvudfokus i denna studie är läsförmåga, språkförmåga och textrörlighet. Begreppet textrörlighet betyder kortfattat hur en elev tolkar och rör sig i en text. I studien intervjuas fem högstadielever samt fem gymnasielever. Högstadieeleverna läser svenska och gymnasieeleverna svenska som andraspråk. I elevintervjuerna får eleverna läsa och tolka en skönlitterär text: Berg som vita elefanter av Ernest Hemingway. Utifrån intervjuer med eleverna om texten dras slutsatser om elevernas textrörlighet genom en analysmodell baserad på Langer (1995) och Libergs m.fl. (2012) forskning som sedan relateras till elevernas språk- och läsförmåga.I Studien intervjuades högstadieelever samt gymnasieelever i svenska respektive svenska som andraspråk. Båda elevgrupperna läste enligt grundskolans läroplan och dess kursplaner då eleverna som läser svenska som andraspråk läser på gymnasiets introduktionsprogram och saknar gymnasiebehörighet. Studien visade att formuleringarna i svenska och svenska som andraspråks kursplaner i princip är identiska vilket ifrågasätts i studien då eleverna har olika språk- och läsförmågor.Studien undersöker läsning på djupet utifrån en analysmodell, något som endast går att uppnå genom djupare intervjuer med respondenter. En kvalitativ studie med ett mindre material ger studien möjlighet att undersöka textrörlighet och läsförmåga på djupet. Studien kan då även upptäcka möjliga samband och variationer som vanligtvis inte kan upptäckas när man talar med en elev i ett annat forum än i en djupintervju.Resultatet av studien var att högstadieeleverna, som läser svenska, läste med en högre grad av textrörlighet och därmed hade en högre läsförmåga än gymnasieeleverna som läser svenska som andraspråk. Detta mynnar ut i att studien ifrågasätter kursplanernas formuleringar.

Vårt syfte med den här rapporten är att skildra samt öka förståelsen för hur musiklärare tolkar den nationella kursplanen samt hur stort inflytande denna har på den lokala kursplanen. Vidare vill vi studera hur lärarna anser sig omsätta den lokala kursplanen i sin undervisning. Med insamlad data ifrån sex kvalitativa intervjuer från lärare som undervisar i musik gjordes en analys som ledde fram till vårt resultat. Vårt resultat visar stora skillnader i tolkningen av kursplanerna. Bland annat visar vårt resultat att våra informanter har speglat sin undervisning beroende på vilken kursplan som var rådande då de själva utbildade sig till lärare. I diskussionen ställer vi oss bland annat frågan varför dessa tolkningar av den nationella kursplanen ser så olika ut.

Syfte och frågeställningar Denna studie ämnar undersöka vilka förutsättningar som lärare haft i samband med deras arbete mot att implementera den nya kursplanen i Lgr11. Vidare syftar även studien till att undersöka hur lärare uppfattar kursplanens påverkan på ämnet gränser och möjligheten att påverka dessa. Den första frågeställningen lyder; Vilka hinder och möjligheter har lärare i idrott och hälsa stött på i samband med implementeringen av Lgr11 ur ett lärandeperspektiv? Den andra frågeställningen lyder; Hur upplever lärare i idrott och hälsa ämnets struktur i och med implementeringen av Lgr11? Metod Denna studie har en kvalitativ ansats. Enskilda intervjuer har genomförts med fyra idrottslärare som undervisar i grundskolan och som har god insyn i den nya kursplanen. Materialet transkriberades och presenterades under varje forskningsfråga. Resultat Studien visade på att det är en rad faktorer som begränsar undervisningen. Ramar som påverkade undervisningen negativt var brist på tid, brist på lokaler, stora elevgrupper, lärarnas kompetens och utbildning och tillgång till material. Kursplanen som reglerande ram medförde en osäkerhet kring rörelse/motorikblocket då formuleringarna där var otydliga. Kursplanen som ram gav även undervisningen möjligheter. Kursplanen skildrar inte hur de olika kunskapskraven skulle realiseras vilket medförde en varierad och individanpassad undervisning. I frågan om ämnets struktur har den i och med den nya kursplanen fått en stark klassifikation, vilket innebär att ämnets gränser blivit tydligare. Dock blev klassificeringen svagare i och med att rörelseblocket inte var tydligt definierat i kursplanen. Vidare var inramningen stark förutom kring aspekten ”hur” eleverna skall lära sig innehållet. Detta möjliggjorde att lärare och elever kunde påverka denna aspekt i undervisningen. Slutsats Den nya kursplanen har medfört en individanpassad och varierad undervisning. Dock har lärare och elever inte tillräckligt med tid för att alla moment i kursplanen skall realiseras utifrån styrdokumentens intentioner. Klassificeringen och inramningen har blivit starkare i och med den nya kursplanen vilket medfört ett tydligare innehåll och har bidragit till att ämnet blivit ett kunskapsämne. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2013</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur studenter vid Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem tolkar sitt framtida uppdrag på fritidshemmet och ifall det även förändrar yrkesrollen. En förändring som kan utveckla yrkesrollen från att fokusera på omsorg till att även se en stor potential i att undervisa. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med studenter som går sjätte och sista terminen på sin utbildning. Studenternas tankar har analyserats och tolkats i jämförelse med gällande styrdokument och tidigare forskning kring samverkan och yrkesidentiteter. Det är intressant att notera hur studenternas syn på uppdraget fokuserar mer på att skapa en trygg och rolig fritid snarare än att se fritidshemmet som en arena där eleverna erbjuds en fritid som är utvecklande och kan stödja dem i det lärande som förväntas ha skett i klassrummet. Dessutom ser studenterna fördelar med att det även skapas en kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna, men är samtidigt tydliga med att det inte får bli för skollikt.

”Bland betygskrav och centrala innehåll” En undersökning av hur LGR-11 påverkar bedömning och undervisningens innehåll. "Among rating requirements and core content" An examination of  how the LGR 11 affects the assessment and teaching content.   Syftet med den här undersökningen är att få en fördjupad förståelse av innevarande kursplanen i bild och den innebörd den får i lärares dagliga arbete i bildsalen, främst när det gäller bedömning. Syftet är dessutom att undersökningen kan vara till hjälp för att säkerställa att formulera uppgifter och bedöma dem enligt Lgr11:s kursplan i bild. I undersökningen studeras vad styrdokumenten och bedömningsstöden som Skolverket gav ut i samband med sjösättningen av Lgr11 säger om hur bedömning och undervisningens innehåll ska se ut. I studien undersöks skillnaderna mellan Lpo94 och Lgr11:s kursplaner genom en jämförande textanalys och bearbetas med hjälp av litteratur inom området. Studien har inriktats på grundskolans senare år, och det är kursplanerna i bild för årskurs 7-9 har undersökts. Studiens resultat visar bland annat på att vad som ska studeras har tydligare skrivits fram i den senare kursplanen. Förutom att bedöma uppgiftens fysiska resultat, så har bedömning av arbetsprocessen och elevens metakognitiva kompetens tillkommit. Även bildkommunikationen lyfts fram på ett tydligare sätt i den senaste kursplanen.

<p>Vårt syfte med den här rapporten är att skildra samt öka förståelsen för hur musiklärare tolkar den nationella kursplanen samt hur stort inflytande denna har på den lokala kursplanen. Vidare vill vi studera hur lärarna anser sig omsätta den lokala kursplanen i sin undervisning. Med insamlad data ifrån sex kvalitativa intervjuer från lärare som undervisar i musik gjordes en analys som ledde fram till vårt resultat. Vårt resultat visar stora skillnader i tolkningen av kursplanerna. Bland annat visar vårt resultat att våra informanter har speglat sin undervisning beroende på vilken kursplan som var rådande då de själva utbildade sig till lärare. I diskussionen ställer vi oss bland annat frågan varför dessa tolkningar av den nationella kursplanen ser så olika ut.</p>

The study aims to find differences and similarities in the English subject for upper-secondary schools in Österbotten Finland and Västerbotten Sweden in the sense of curricular differences and similarities but also teachers’ attitudes to the curriculum. To research whether there are any differences and/or similarities and to analyse the national curriculums, course plans and grading criteria, the study will be enabling the theories in curriculum theory as described by Linde and Englund. The study also consists of a small questionnaire study that was developed to scan and analyse teachers’ attitudes to the curriculum and how they feel it affects the teaching, planning and grading of the English subject. The study found, that there are more similarities than differences in the curriculums of the two countries. The study also found, that the teachers in Finland seem to feel more autonomous in planning teaching and grading of the English subject, than their Swedish counterparts.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka de förändringar som uppstår vid införandet av en ny kursplan i ämnet samhällskunskap för grundskolans senare år då vi anser att en ny läroplan innebär förändringar. Förändringarnas innehåll ska också sätta avtryck i själva undervisningen i ämnet och därför vill vi med denna undersökning finna dessa förändringar och diskutera förändringarnas innehåll utifrån teorier om ungdomars lärande. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att studera de förmågor som krävs av eleverna utifrån den tidigare och den nya kursplanen i samhällskunskap och diskutera dessa. Med förmågor menar vi det som krävs av eleverna för att uppnå betyget godkänt i ämnet. Vi har valt att använda oss av är en komparativ undersökning med en kvalitativ metodisk inriktning, nämligen en textanalys då vi ansåg det vara mest lämpligt i relation till vår undersökning. En del av de slutsatser vi har kommit fram till är att den nya kursplanen Lgr11 kräver att eleven kan tillämpa samhällsvetenskapliga begrepp i större utsträckning än i den tidigare kursplanen Lpo94 samt att eleven kan tillämpa modeller i sina beskrivningar. Vidare så stärker Lgr11 en mer individuell identitetsutveckling.

No description available.

Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur grundskolan utnyttjar möjligheten att utöka tiden för ämnet Idrott & hälsa, samt om grundskolan strävar efter att ha fysisk aktivitet varje dag. Vi hade också som syfte att ta reda på hur det ser ut med friluftsdagar på grundskolan. Våra frågeställningar är:•Hur utnyttjar grundskolan timplanens möjligheter för Idrott & hälsa?•Genomför grundskolan rekommendationen om strävan efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet, och i så fall i vilken utsträckning?•Om skolledarna har idrottslärarutbildning, utökas då idrottstimmarna på skolan?•I vilken utsträckning har grundskolan friluftsdagar och vilka aktiviteter är vanligast dessa dagar? Genom litteraturstudier fick vi en bakgrund till skolämnet Idrott & hälsa och fick på så vis väsentliga förkunskaper inför vår empiriska del i studien. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Våra enkäter har via e-post gått ut till alla kommunala 1-9 skolor i Skåne, vilket är 111 skolor. Resultatet i vår undersökning visar en tendens till att grundskolorna i Skåne tilldelar ämnet Idrott & hälsa mer tid än vad som är avsatt för ämnet i timplanen. När Lpo94 trädde i kraft minskades tid för idrottsämnet i timplanen, med detta i åtanke tolkar vi resultatet som att skolorna förstår vikten av ämnet Idrott & hälsa. Vidare visar resultatet i vår studie att nästan alla grundskolor känner till tillägget i läroplanen om strävan efter daglig fysisk aktivitet. Däremot är det inte alla skolor som erbjuder detta. Studien visar också att i de fall där skolledaren har idrottslärarutbildning, tilldelas ämnet mer tid än vad som är avsatt för ämnet i timplanen. I kursplanen finns inte längre friluftsdagar med som obligatorium, trots detta väljer alla skolor som deltar i vår studie att schemalägga friluftsdagar. Vår slutsats då vi tolkar våra resultat är att de grundskolor som medverkat i denna studie i hög grad utnyttjar möjligheterna för att öka tiden för ämnet Idrott & hälsa.