Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken erfarenhet av och inställning till målspråksanvändning elever som studerar spanska på gymnasiet har. Utifrån forskning om målspråksanvändning samt kursplanen för moderna språk (SKOLFS 2000: 87) som båda betonar vikten av att lärare och elever använder målspråket i klassrummet, har jag genomfört en kvalitativ undersökning, där datainsamlingen skedde med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Jag intervjuade fem elever som läser spanska steg 1, 2 och 3 på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att intervjupersonerna har olika erfarenheter av i vilken omfattning deras respektive lärare använder målspråket i klassrummet och att dessa huvudsakligen använder målspråket i samband med språkrelaterade övningar medan modersmålet används för sådant som är viktigt, svårt och nytt. Eleverna använder framför allt modersmålet i klassrummet. Målspråket används för att exempelvis besvara lärarens frågor eller när de arbetar med uppgifter. Samtliga intervjupersoner är positiva till att deras lärare använder målspråket i klassrummet. De anser också att det är av vikt att eleverna gör det. Alla utom en önskar dessutom att eleverna använde målspråket i större omfattning än vad de nu gör. Ingen av intervjupersonerna har erfarenhet av muntliga prov, men samtliga anser att muntliga prov är viktiga.

I kursplanen för idrott och hälsa betonas friluftsliv starkt. Friluftsliv ska ingå i undervisningen i ämnet och elever ska efter avslutad grundskoleutbildning ha grundläggande kunskaper om friluftsliv. Friluftsliv har även betydelse för vår hälsa, därför är elevers uppfattningar om friluftsliv i grundskolan intressant och belyses i denna undersökning, samt hur elever uppfattar sina egna färdigheter i friluftsliv. Undersökning är kvantitativ och bygger på en enkätundersökning som 135 elever medverkat i. Undersökningen är utformad så att friluftsliv ses ur två perspektiv, dels genom friluftslivsaktiviteter och dels genom naturmiljöaktiviteter. Undersökningen visar att det är vanligt att elever provat på olika vissa typer av friluftslivsmoment i grundskolan medan andra typer av friluftslivsmoment har många elever dålig erfarenhet av. Resultaten uppvisar att elever ofta uppfattar sina färdigheter inom naturmiljöaktiviteterna högre än inom friluftslivsaktiviteterna. Undersökningen tyder således på att friluftsaktiviteterna fått stå tillbaka i skolans undervisning, trots att dessa aktiviteter är essentiella för att bedriva ett mer utvecklat friluftsliv.

Denna uppsats undersöker lärares syn på hur det centrala kursplanemålet ”Eleven skall (…) kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk,” (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A på gymnasiet. Den undersöker också hur detta mål konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden är framförallt kvalitativ där vi intervjuar lärare både muntligt och med hjälp av en enkät. Vi gör också en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar. Syftet är framförallt att undersöka hur en lärares realisering och skolors konkretisering kan se ut. Studien genomförs utifrån vår egen tolkning av ovanstående mål som att det påbjuder någon form av grammatikundervisning. Denna tolkning problematiseras och testas mot lärares syn på sin egen undervisning och skolors lokala styrdokument. Slutsatser som kan dras utifrån den empiriska undersökningen är att realiseringen av detta mål i skolan blir att arbeta med språkriktighet på ett integrerat sätt. Denna realisering kommer enligt oss av en ganska diffus pragmatisk syn på grammatikundervisning som ett normativt pedagogiskt hjälpmedel att ta till när eleven gör fel. Denna syn på grammatiken i skolan är enligt oss förenlig med centrala styrdokument.

Teachers in social sciences have a broad subject field to base their education on. This term paper examines, thru interviews, which factors that have an influence on the subjects contents in the A course of Social Sciences at Swedish high schools. Having interviewed four active teachers at three different schools, it shows that control documents like subject- and national curricula have little to say about what kind of subject that should been taught. Teachers seem rather to rely on local collegiate consensus, the textbook, locally prepared control documents, and adjusting to program directions while choosing material. In the final discussion the risk of structuring the subject around the text book is being investigated, along the fact that new locally control documents need to be written even for basic planning structures. Given the fact that the control documents are couched in general terms, the paper finally claims on account on this matter that pupils rights’ for equal education are being jeopardized.   Key words: Didactics, Social Sciences, Education, National Curriculum, Social Sciences Curriculum, Selection Matters

Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att vi vill öka förståelsen för relationen mellan ett ämnes nationella kursplan med utformningen på lokal nivå. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt även klassrumsundervisningen på en skola i samma kommun. Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara på bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in på formuleringsarenan där vi främst utgått från Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. På transformeringsarenan har vi tolkat två strävansmål från den nationella kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jämfört med den lokala kursplanen och, slutligen på realiseringsarenan genom observation, undervisningen i två olika klasser i samma skola. Vi har kunnat konstatera att principen om strävansmål i den nationella kursplanen går att jämföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att våra valda strävansmål inte har förankring nog på kommunal nivå men en viss förankring i klassundervisningen.

Företeelsen friluftsliv i en skolkontextBakgrund: Friluftsliv har varit en del av den svenska obligatoriska skolan under lång tid. Friluftsliv fick en ökad betydelse i idrottsämnet i samband med Lpo 94. Det råder dock oklarheter kring vad innebörden av begreppet friluftsliv. Syfte: Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för företeelsen friluftsliv i en skolkontext. Frågeställningar: Vilka innebörder av friluftsliv framträder i den nationella kursplanen och dess betygskriterier respektive de lokala styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa? samt Vilka skillnader finns det mellan de innebörder av friluftsliv som framkommer på nationell nivå jämfört med de lokala styrningar som framkommer på enskilda skolor? Teori och metod: Vi har i studien använt oss av en kvalitativ hermeneutisk textanalys. Våra studieobjekt är dels den nationella kursplanen för idrott och hälsa och dels lokala styrdokument från nio olika skolor i Örebro. Resultat: Vi har funnit att det råder en spänning mellan den nationella kursplanens olika delar med avseende på friluftslivets plats och roll i ämnet. Vi har vidare sett att det råder en spänning mellan den nationella kursplanen och de lokala styrdokument vi undersökt med avseende på val av innehåll och innebörder av begreppet friluftsliv. Det finns en stark koppling mellan friluftsliv och orientering i de lokala styrdokumenten. Vi har också funnit att det inte finns något konsensus kring vad friluftsliv är men en möjlig tolkning som återkommer är att friluftsliv tolkas som vistelse i naturen. Summerande analys: Oklarheterna kring hur friluftsliv tolkas är så stora att risken finns att skolans likvärdighet sätts ur spel rörande området friluftsliv. Flera skolor antyder att friluftsliv inte hinns med och forskning tyder på att friluftsliv ersätts av friluftsverksamhet.

Since the textbook has a prominent role in Swedish mathematics education it is of importance that textbooks has a focus on everyday life application that matches the requirements of the syllabuses and provide examples of practical usage of mathematics. The purpose of this qualitative case study of four randomly chosen textbooks in mathematics for the ninth grade, published during the 60s, 70s, 80s and 90s, from which a stratified random sample of word problems has been drawn, is to study the prevalence of word problems related to everyday life as well as to see how much of the everyday life related instructions in the syllabuses these textbooks implement. The result shows that the proportion of exercises that is made up from word problems has increased steadily from the 1960s to the 1990s in the textbooks that were analysed and at the same time has the proportion of exercises related to everyday life among the word problems decreased. The overarching impression regarding instructions related to everyday life in the syllabuses is that rather few of them have been implemented via word problems. / Då läroboken har en dominerande roll i den svenska matematikundervisningen är det av vikt att dessa böcker har ett fokus på vardagslivskopplingen som motsvarar budskapet i kursplanerna samt ger eleverna exempel på matematikens vardagliga tillämpningsområden. Syftet med denna kvalitativa fallstudie av fyra slumpmässigt valda läroböcker i matematik för årskurs 9, utgivna under 60-, 70-, 80- och 90-talet, ur vilka ett stratifierat slumpmässigt urval av textuppgifter dragits, är att studera förekomsten av vardagsrelaterade textuppgifter samt hur läroböckerna uppfyller anvisningarna i kursplanerna rörande den vardagslivsrelaterade kopplingen. Resultatet visar att andelen uppgifter som utgörs av textuppgifter har ökat stadigt från 60- till 90-talet i de studerade läroböckerna samtidigt som de vardagsrelaterade uppgifternas andel av textuppgifterna har minskat. Beträffande kursplanernas anvisningar är det övergripande intrycket att tämligen lite har implementerats via textuppgifterna.

Syftet med detta examensarbete är att studera i vilken utsträckning teknikundervisning sker under tidiga år, med särskild betoning på hur den organiseras och lärarens inställning till ämnet. Arbetet vill även belysa hur målen i den lokala arbetsplanen uppfylls. Metoden som användes för att få svar på ovanstående frågor var att intervjua lärare som undervisar på de tidiga åren, samt att jämföra de lokala arbetsplaner skolor tillhandahöll med Lpo 94. Resultatet av undersökningen visar att i de lokala arbetsplanerna var ämnet teknik dåligt representerat och att lärarens inställning till ämnet blir avgörande för hur mycket undervisning eleverna får under de tidiga åren. I diskussionsavsnittet funderar vi på om läraren tillhandahålls de rätta verktygen, som till exempel de lokala arbetsplanerna, grundutbildning och vidareutbildning, för att göra ämnet teknik lättare att undervisa i.

Syftet med denna undersökning är att söka efter likheter och skillnader mellan kursplanen i svenska från år 2000 och kursplanen som ska implementeras i undervisningen från och med hösten 2011. Ett par av mina frågeställningar är på vilket sätt den gamla och den nya kursplanen skiljer sig åt samt på vilket sätt den nya kursplanen skapar ökad tydlighet. Jag har utfört en innehållsanalys av den nya kursplanen i svenska i jämförelse med kursplanen från år 2000, intervjuat fyra lärare på högstadiet samt lämnat ut enkäter till totalt 31 elever.      Enligt innehållsanalysen skiljer sig kursplanerna åt gällande meningslängd, att rubrikerna är annorlunda samt att bedömningsunderlaget är mer detaljerat än innan. Lärarna i min undersökning anser att kursplanerna är ganska lika, att de skiljer sig åt gällande uttryck och formuleringar men att båda är målrelaterade och tydliga. De tyckte dock att kursplanen från år 2000:s betygssystem är missvisande och att 2011:s kunskapskrav inte är specificerade nog för varje årskurs. Huvuddelen av eleverna i min undersökning anser att svenska är viktigt och att grammatik är det viktigaste innehållet i ämnet.

Arbetets syfte är att ta reda på några föreställningar kring fysikundervisningens roll i grundskolans tidigare år. Undersökningen har bestått av en intervjustudie där tre tidigarelärare och tre senarelärare deltagit. Intervjuerna har dessutom kompletterats med en studie av kursplanens mål i fysik för det femte och niondeskolåret samt en lärobok för de tidigare åren och en lärobok för de senare åren. Lärarna har fått delge sina tankar och tolkningar kring/av målen för det femte skolåret och utifrån detta har de didaktiska frågorna varför, vad och hur fått svar. Dessa svar har sedan fått tjäna som grunden i tolkandet av fysikens roll i de tidigare skolåren. Undersökningen visar att undervisningen i de tidigare skolåren skall lägga grunden för undervisningen i de senare åren. Det viktigaste i den grunden är ett intresse och motivation, det är detta som grundskolans tidiga fysikundervisning ska åstadkomma.