Studiens syfte är att undersöka hur svenska och turkiska lärare undervisar i matematik och vilka de centrala skillnaderna är mellan svenska respektive turkiska lärares matematikundervisning, med fokus på den kulturella och skolspecifika nivån. Den svenska nya läroplanen betonar innebörden med att eleverna ges möjlighet till att utveckla förmågan att lösa problem, använda logiska resonemang och kommunicera matematik, medan den turkiska läroplanen betonar innebörden av eleverna motivation till ämnet och att fokus har ändrats från enbart skriftlig huvudräkning till rimlighetsbedömning och problemlösning. För att analysera empirin används ramfaktorteorin som beskriver olika faktorer som påverkar undervisningens möjligheter och begränsningar. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer och observationer i årskurs 2 och 3 både i Sverige och i Turkiet, där observationerna filmades. I resultaten framkom det att svenska och turkiska lärares matematikundervisning skiljer sig genom att det var större fokus på gemensam genomgång vid introduktion av ett nytt område i Turkiet medan den gemensamma genomgången i den svenska undervisningen var kortare. Orsaken till att lärarna utformade sin undervisning på ett specifikt sätt är på grund av läroplanerna i de respektive länderna. Den svenska läroplanen möjliggör en fri planering av undervisning medan de turkiska lärarna har en lärarhandledning som är utformad efter kursplanen för matematik och utformad som en lektionsplanering. Något annat som studien visar är att kravnivån för eleverna är mycket högre i den turkiska matematikundervisningen, än den svenska matematikundervisningen.

Syftet med denna uppsats är att belysa högstadieelevers syn på musiken som skolämne men även den musik  som man  spelar  eller  sjunger  på  fritiden.  Resultatet  är  baserat  på  ett  antal  enkäter utlämnade till elever i årskurserna 7-9 från två olika skolor. Dessa resultat har sedan kategoriserats utifrån  ett  sociokulturellt  perspektiv  på  lärande,  såsom  intelligenta  och  språkliga  redskap, kommunikativa  redskap  samt  fysiska  verktyg  och  redskap.  Utifrån  dessa  har  sedan  slutsatsen  att elevers musicerande på fritiden påverkar till viss del deras kunskaper och betyget inom skolämnet musik.  Mycket  av  lärandet  i  musiken  bygger  på  att  eleven  ska  kunna  behärska  olika  begrepp  och instrument, skillnader är att vissa elever besitter förkunskaper inom musiken och att detta i sin tur påverkar betyget. Resultatet har visat att skillnaden mellan de elever som går i musikskola och de som  inte  gör  det  är  en  fråga  kring  kunskaper  i  att  spela  och/eller  behärska  noter  och  ackord. Däremot finns ingen tydlig skillnad kring betygen utan alla elever ser ut att ha samma möjligheter att  nå  höga  betyg  i  musiken.  Andra  resultat  är  att  elevernas  uppfattning  kring  innehållet  i musikundervisningen  skiftar och  även om man går  i  samma  klass och  får  samma kunskaper  så uppfattar eleverna kunskapen på olika sätt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers uppfattning om geografiämnet, samt ställa detta mot det innehåll ämnet ska utgöras av enligt kursplanen för Geografi 1. En enkätunder- sökning genomfördes i en gymnasieklass där eleverna svarade på tre frågor gällande deras uppfatt- ning om geografiämnet. Uppsatsens resultat stämmer överens med en tidigare studie från 2006, som visar att geografiämnet tenderar att domineras av ett naturgeografiskt innehåll. Till skillnad från en annan studie genomförd 1987 uppfattade inte denna uppsats respondenter geografiämnet utgöras av namngeografi och kart- kunskap utan nämnde ofta begrepp som jordens uppbyggnad, endogena- och exogena processer samt klimatologi. Jämförelsen mellan gymnasieelevernas svar och kursplanen för Geografi 1 genomfördes för att visa eventuella likheter och skillnader mellan dessa. Syftet och det centrala innehållet i kursplanen visar att ämnet utgörs av både ett kulturgeografiskt och naturgeografiskt innehåll vilket framgår av föl- jande citat i syftet för Geografi 1 “undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utveck- lar kunskaper om jorden som ett sammanflätat, föränderligt och komplext system. Denna systemsyn är nödvändig för att kunna beskriva och analysera rumsliga mönster och processer lokalt, regionalt och globalt som ett resultat av samspel mellan människa, samhälle och natur”. Elevernas svar stämmer till viss del överens med det innehåll geografiämnet ska utgöras av enligt kursplanen. Ma- joriteten av eleverna beskrev i sina svar särskilt naturgeografiska processer och begrepp vilka där- med dominerar, men även de andra arbetsområden som anges i kursplanens syfte och centrala inne- håll nämndes. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt utgörs av Lena Molins fem didaktiska typologier som har an- vänts i jämförelsen av ämnesinnehållet mellan Lpf 94 och Gy 11. Detta då de dominerande typlogi- erna formar geografiundervisningens innehåll och inriktning. Vidare har förekomsten av Molins typlogier studerats i uppsatsens resultat för att se om samma typologier dominerar idag som när Molins studie genomfördes.

No description available.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur lärare i årskurs 1–3 ser på ämnet geografi. För att studera detta har vi genomfört intervjuer med sju lärare, vilka är verksamma inom, för studien, aktuella årskurser. Läroplansteorin och tidigare forskning har varit verktyg för vårt arbete, genom att vi har tolkat kursplanen i geografi. Geografi upplevs och förstås vara ett ämne som ses svårtolkat då det är ett tvärvetenskapligt ämne och uppfattas tillhöra både naturvetenskapen och samhällsvetenskapen, vilket vidare leder till en viss osäkerhet hos lärarna för vad geografiundervisningen ska innehålla.

Abstract The debate on grammar has been on the agenda for thousands of years. Several different arguments and theories have been used in order to explain the importance of grammar in school. Some newer arguments have been added, while others have stayed, either in their original version, or in a modernised one. This essay aims to clarify the role grammar play in school. In order to do that we have looked into its history, the curriculum, modern research and interviews made with active teachers. The results of the literary studies, the studies of the curriculum and the field studies show that the very presence of grammar in school is disputed. The curriculum of today speaks of an orientation in language, with grammar as a part of it, based on the students’ own language. This way of thinking is also visible in modern research. The field studies, on the other hand, show a more conservative view. The teachers that were interviewed for this essay were unfamiliar with the exact content of the curriculum and tended to teach based on old arguments and ways of thinking. The fact that modern research shows the disadvantages of traditional education in grammar is something that the interviewed teachers seem to be unaware of. Modern studies of grammar adapted to the language of the students’ demand an effort from the teachers as the teaching aids are not adapted to this way of thinking. One solution to this problem ought to be further training of the teachers, so that these get a fair opportunity to be up to date with newer research.

I denna studie har vi gjort en innehållsanalys av fem väletablerade förlagsproducerade läromedel inom ämnet svenska, riktade mot årskurs 6. Denna innehållsanalys gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I vår analys har vi undersökt vilka lässtrategier som tränas i dessa fem läromedel. Vi har också undersökt huruvida läromedlen uppmuntrar till metakognitivt tänkande och elevgemensamma aktiviteter. Vi har också studerat huruvida läromedlen ifråga är tillräckliga för att eleverna ska kunna uppnå kursplanens kunskapskrav rörande läsning endast genom arbete med läromedlens elevaktiviteter eller om kompletterande material krävs. Utgångspunkten för studien var att öka kunskapen kring möjligheter och risker för lärare och elever vad gäller läromedelsstyrt arbete i klassrummet med de undersökta läromedlen, samt att undersöka huruvida läromedlen kunde anses vara självbärande. Resultatet visade att de läromedel som analyserats var mycket olika sett till sin uppbyggnad, struktur och innehåll. Ingen tydlig röd tråd gick att skönja kring vilka delar av svenskämnets centrala innehåll elever som arbetar med dessa läromedel möter i sin undervisning i årskurs 6. Gemensamt för alla de undersökta läromedlen var att samtliga erbjöd en hög grad av elevaktiviteter kopplade till läsning på olika nivåer. Dessutom förekom moment där eleverna arbetade gemensamt i samtliga läromedel och i alla läromedel engagerades eleverna i någon form av självbedömning. Diskussionen rör det uppkomna resultatet ställt i relation till tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Resultaten visar att de läromedel vi undersökt kan användas som en grund för undervisningen inom läsning och lässtrategier, men att lärare inte kan förlita sig på att något av dessa läromedel i sig självt räcker för att säkerställa att eleverna får möjlighet att utveckla alla förmågor de har rätt till enligt svenskämnets kursplan.

Detta är en empirisk studie vars syfte är att undersöka huruvida det sociokulturella perspektivet synliggörs i läroplanerna från 1969–2011. I studien undersöks även i vilken grad kommunikation kommer till uttryck i respektive läroplan samt hur dessa uttryck skiljer sig med fokus på matematikämnet. Studiens resultat grundas i noga utvalda vetenskapliga publikationer men även utifrån Vygotskijs sociokulturella lärandeperspektiv. Efter att de fyra läroplanerna granskats visar studiens resultat att aspekter från sociala perspektivets grunder går att finna i varje läroplan trots att Lgr69 och Lgr80 är inspirerade av Piagets teori (SOU, 1992:94). Resultatet visar att det sker en tydlig förskjutning av själva ansvaret för elevens lärande från läraren i Lgr69 och Lgr80 till eleven i Lpo94 och Lgr11. Vidare visar analysen att kommunikation förekommer i alla granskade läroplaner men är mer förekommande i de två sista, Lpo94 och Lgr11. Förutom i Lgr69 förekommer kopplingar mellan det sociala perspektivet och matematikämnet. Kopplingarna går från vikten av att endast tala matematik till hur matematikundervisningen i en kommunikativ miljö ska gå till i praktiken.

Teachers today are not only expected to have knowledge in their subjects, pedagogy and didactics, they should also acquire the skill to customize teaching given the individual pupil, stimulate every pupil to reach as far as possible and build relationships with their students – all while they plan their lessons and grade papers. In addition to this there are guidelines to follow via curriculums and the Swedish law states that every pupil is entitled to equivalent education regardless where you live or what school you attend.  This study aims to find out how psychology teachers interpret central content and knowledge requirements in Psychology 1 in order to chart if concept and theories differ between teachers and schools. Equivalence is central in the Swedish school and the study also aims to emphasize the importance of subject content in order to maintain equivalence. Four teachers were interviewed and all teachers agree that the course Psychology 1 includes many concepts and theories and that there isn’t enough time to deep dive into any of them which means you have to sift which ones you use. The result shows that teachers largely use the same concepts and theories when teaching Psychology 1, however there are some differences when it comes to biological psychology. Despite mostly similarities in the subject content it is possible there will be consequences for the equivalence in schools due to the fact that the teacher’s own perception of what is knowledge, and what is important to the subject psychology, is decisive for how they interpret a student’s answer to a test or an assignment.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa upplever ämnet när undervisningen tvingats genomföras på distans med digitala hjälpmedel. Studien syfte är även att kartlägga hur lärarna uppfattar möjligheten till att realisera läroplanen i en sådan miljö. Frågeställningarna har varit: Vilka för- respektive nackdelar upplever lärare med en digitaliserad distansundervisning i ämnet idrott och hälsa? och Hur upplever lärare möjligheten till att kunna realisera kursplanen för idrott och hälsa på distans? Studien är utförd med en kvalitativ ansats där fem olika lärare i Nordvästra Skåne intervjuades. Intervjuerna hade en semistrukturerad form och urvalet av lärare gjordes inledningsvis med hjälp av bekvämlighetsurval för att sedan gå över till ett så kallat snöbollsurval. Intervjuerna transkriberades och den empiriska data som samlats analyserades med hjälp av en teoritriangulering. Teorierna som studien använder sig av är ramfaktorteorin, läroplansteori och Bernsteins (2003) klassifikation och inramning. Resultatet visade på tre olika teman där lärarna (1) presenterade olika fördelar med distansundervisning (2) presenterade olika nackdelar med distansundervisning (3) gav sin syn på möjligheten att realisera kursplanen i en digital miljö. Slutsatsen av studien är att lärares upplevelser av distansundervisning till övervägande del var negativa. Detta går i linje med tidigare forskning som också kunnat påvisa lärares upplevda problem och hinder i samband med distansundervisning. Det framkommer också i denna studie att en realisering av kursplanen upplevdes som mycket utmanande eller rent av omöjlig om undervisning tvingas genomföras på distans under längre perioder.