Syftet med detta arbete är att undersöka till vilken grad läroboksserien Levande Historia, för högstadiet, följer läroplanerna, från 1994 till 2011, och hur mycket av författarnas egna världsbilder och den historieskrivartradition som finns påverkar böckernas innehåll. Vi blir alla påverkade av den tid vi lever i eller växte upp under och hur detta påverkar författarnas sätt att skriva är av intresse, då det i sin tur kommer att påverka generationer av lärare och elever. Vi har även nyligen fått en kursplan med nya idéer om vad som ska läras ut. Genom att undersöka tre generationer av Levande Historia-serien har det visat sig att det finns genomgående teman, vad gäller hur historiska händelser och fenomen beskrivs. Dessa tankar kan knytas till idén om ett gemensamt europeiskt kulturarv, samt hur det är den europeiska synvinkeln som dominerar i berättandet. Undersökning visar också hur böckerna påverkats negativt av att författarna återanvänder texter från föregående upplagor som är skrivna med äldre kursplaner som utgångspunkt.Nyckelord: historia, historiekanon, kursplan, Levande Historia, läroböcker

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen. Vi har också sett att lärarna har utelämnat mycket av det innehåll geografiämnet består av och att kartan är ett viktigt redskap, men att få lärare kopplar detta till ett innehållsstoff.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen. Vi har också sett att lärarna har utelämnat mycket av det innehåll geografiämnet består av och att kartan är ett viktigt redskap, men att få lärare kopplar detta till ett innehållsstoff.

Vår undersökning syftar till att undersöka hur man kan se uttryck av värdegrunden i den svenska kursplanen i Historia i Lgr11 (Läroplanen för grundskolan 2011) och hur man kan tyda den israeliska kursplanen i Historia angående värdegrunden. Detta för att visa på att elever kan komma från olika kulturer och ha olika erfarenheter av en värdegrund. Genom att en lärare kan identifiera likheter och olikheter i erfarenheterna kan denne närma sig ett samtal angående värdegrunden i ett mångkulturellt klassrum på rätt nivå och med rätt fokus. / In this study we will examine how the value-system could be seen in the Swedish syllabus for History in the new syllabus, Lgr11. After that we will do a comparative study with the Israeli syllabus in History with the same purpose as in the Swedish one. Pupils can come from different cultures and have different experiences about a value-system. If the teacher can identify similarities and differences the teacher can have a conversation in a multicultural classroom that fits the situation for that specific classroom.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad som karakteriserar religiositeten i Sverige, vilka prioriteringar som görs i religionsundervisningen samt hur undervisningen i religion överensstämmer med religiositeten i samhället. För att besvara vår frågeställning utförde vi en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex religionskunskapslärare i gymnasiet. För att på ett tydligare sätt belysa intervjusvaren har vi använt oss av litteratur som först och främst beskriver religiositeten i samhället samt litteratur som på ett kritiskt sätt granskar religionsundervisningen. Utifrån litteraturen kan vi utläsa att kristendomen tappar sitt fotfäste i samhället och att allt fler söker sig till nyandliga rörelser. I undervisningen prioriterar lärarna världsreligionerna eftersom det står i kursplanen och då eleverna i viss mån förväntar sig det. Det framgår även att lärarna bortprioriterar nyandliga rörelser i undervisningen, dels pga. tidsbrist men också för att kursplanen inte fokuserar nämnvärt på dessa rörelser. En av våra slutsatser med arbetet är att undervisningen och kursplanen inte överensstämmer med den religiositet som finns i samhället.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur och varför iPaden används inom matematikundervisningen i årskurs ett till årskurs tre. Dessutom har det undersökts vilka applikationer som används och om lärarna kopplar användandet av iPaden till kursplanen. Forskningen kring iPadanvändningen i matematikundervisningen är begränsad, vilket har gjort denna undersökning intressant för att belysa detta område. Undersökningen har en kvalitativ ansats och intervju har använts som metodval. Fyra lärare har intervjuats och en semistrukturerad intervjumall har använts som skapats utifrån syftets tre forskningsfrågor. Undersökning visar att iPaden används i matematikundervisningen i årskurs ett till tre främst med rena matematikappar. Apparna som används tränar främst på de fyra räknesätten och ren färdighetsträning av dessa och tre av fyra lärare styr vilka appar eleverna ska arbeta med på respektive lektion. iPaden används på olika pedagogiska sätt, där en del arbetar fritt med iPaden och andra använder den främst som ett läromedel. Eleverna arbetar främst två och två där de måste samarbeta och diskutera vad de gör och hur de ska lösa uppgiften. Lärarna använder väldigt olika appar och där är bara en app som alla använder, King of Math. Två av lärarna kopplar valet av appar till kursplanen, men bara en av dessa har denna koppling nerskriven. De båda lärarna måste dock motivera varför appen ska användas, då de har en app-ansvarig som avgör om de får använda appen eller inte. De resterande två lärarna väljer appar utifrån vad de tror är bra för det som de just för tillfället arbetar med i matematikundervisningen och ingen kontrollerar deras val av appar. Lärarna har svårt att nämna specifika matematikkunskaper som eleverna har fått sen de började använda iPaden. De ser främst en förbättring i deras färdighetsträning. iPaden används flitigt av de intervjuade lärarna, men alla har inte ett tydligt syfte med användandet. Resultatet från denna studie visar att om iPaden ska bidra till att elevernas kunskaper ökar är det viktigt att det finns ett tydligt syfte med användandet.

AbstraktGustafsson Peter (2010)En studie i hur kursplanen används av lärare i gymnasieskolan (The syllabus – how is it used by teachers?).Skolutveckling och ledarskap, SÄLIII:3 Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur kursplaner används av lärare i gymnasieskolans yrkesprogram och se om det finns skillnader som är intressanta i sättet att arbeta med dem. Tanken är att ta reda på hur lärare använder kursplanen, som är ett viktigt underlag och styrinstrument för att skapa kurser för elever på våra skolor i Sverige.Kursplanen är ett underlag som skall ge information om vilka kunskaper eleven skall uppnå (vilka är inlagda som kursmål) samt vilka betygskriterier som finns för att en likvärdig bedömning skall uppnås när det gäller betyg nationellt i hela vårt land. Samtidigt är det meningen att kursplanen ska kunna ligga som en grund, för att en ”infärgning” av kursen skall vara möjlig att göra, för att spegla och motsvara den lokala ortens eller närområdets behov. Skolans ges då möjlighet att ”matcha” närområdets behov av arbetskraft vilket skapar goda möjligheter till ett gott samarbete och underlättar möjligheterna för anskaffning av praktikplatser för eleverna. Fungerar sedan eleverna bra på sina praktikplatser så öppnar sig kanske nya möjligheter till arbete och skolan har då löst en av sina viktiga uppgifter; att kunna leverera en fungerande arbetskraft till en arbetsplats. Vi som arbetar på gymnasieskolans yrkesprogram får inte glömma bort att vi också utbildar elever som kanske kommer att läsa vidare på någon eftergymnasial utbildning. Tankegången är då likartad att det är viktigt hur kursplanen används för att skapa kurser som ger eleverna en bra utbildning och som skapar goda förutsättningar för vidare studier.Det är därför det är intressant att studera hur kursplaner används av lärare, de kan vara grunden till hur saker och ting utvecklas under resans gång på gymnasiet. Dessutom är det kanske också avgörande för hur framtiden gestaltar sig för eleven när han eller hon är färdig med sin utbildning på gymnasiet.I resultatet av min undersökning kan man se att lärare använder kursplanen på ett välprioriterat sätt och att man gärna ser ett ökat elevinflytande i arbetet med kursplanen.

Denna uppsats behandlar frågan kring vilka möjligheter och begränsningar det finns med att svenskämnet följer samma kursplan på alla nationella gymnasieprogram. Detta har studerats genom att undersöka hur lärare undervisar på olika gymnasieprogram, samt vilken attityd det finns till svenskämnet på de olika programmen. Data till uppsatsen har samlats in genom elevenkäter samt lärarintervjuer. Min slutsats är att oavsett om gymnasiet ska behålla systemet där alla program läser samma svenskämne, eller ämnet blir programanpassat, bör kursplanen vara tydligare. En tydligare kursplan i svenska hade kunnat hjälpa lärare att fokusera på innehållet i svenskundervisningen, samtidigt som denna kursplan kunde tydliggöra ännu mer att ämnets innehåll bör anpassas efter studieinriktning. Vidare har undersökningen pekat på att svenskämnets status inte är så hög på något program, vilket också skulle kunna förändras om mer fokus läggs på innehållet i svenskundervisningen

Det här arbetet har främst koncentrerat sig på att utveckla kunskapen om vad det vidgade textbegreppet innebär samt att undersöka begreppets innebörd i kursplaner och läromedel för Engelska A. Därtill har det syftat till att belysa hur det vidgade textbegreppet förhåller sig till en kommunikativ språksyn.För att komma ifrån de problem som begreppet ”ett vidgat textbegrepp” skapar har här använts ett nytt uttryck, ”kommunikativa uttryck” eftersom det på ett bra sätt fångar upp det man vill uppnå med det vidgade textbegreppet.Metoden som har använts för detta har varit att jämföra de tre första kapitlen i vart och ett av läromedlen, Straight Forward English 5(Harling et al, 2006), Blueprint A version 2.0(Lundfall et al, 2008) samt Core English 1 (Gustafsson et al, 2008). Materialet har jämförts ur två aspekter; dels vilka typer av kommunikationsuttryck som förekommer i texterna, dels vilka instruktioner som har återfunnits i läromedlen och lärarhandledningarna för att bearbeta de olika kommunikationsuttrycken.Arbetet har kommit fram till två viktiga slutsatser.Den första slutsatsen är att många olika kommunikationsuttryck finns representerade i de tre första kapitlen i läromedlen Straight Forward English 5 (Harling et al, 2006), Blueprint A version 2.0 (Lundfall et al, 2008) och Core English 1(Gustafsson et al, 2008). Dock är de övningar som finns med för att bearbeta dessa kommunikationsuttryck i första hand där för att fördjupa elevernas förståelse av texterna. Det innebär att man inte låter övriga kommunika-tionsuttryck få tala med sina egna förutsättningar och språk.Den andra slutsatsen är att det verkar finnas en skillnad i hur läromedelsförfattare tän-ker sig att man skall arbeta med texterna beroende på vilka elevgrupper läromedlen riktar sig till, trots att det faktiskt är samma kurs som skall ges i alla fallen. Materialet visar att det finns en övervikt av andra kommunikationsuttryck än text i läromedlet Straight Forward English 5(Harling et al, 2008) som uttryckligen riktar sig till elever som endast läser kursen Engelska A.

Syftet med denna studie är att jämföra Sveriges och Finlands kursplaner för ämnet svenska i årskurserna 4–6 respektive 3–6. Kursplanerna är hämtade från Skolverket samt Opetushallitus. I Finland talar fem procent av landets befolkning svenska och det är ett av två nationella språk som talas i landet. Därför är det av intresse att undersöka hur språket behandlas i båda länderna. Finland visar sig ofta vara det land som presterat bra på internationella tester, PISA till exempel, där Sverige har haft något sämre resultat. Skillnader i kursplanerna kan ha en betydande effekt på det elever lär sig i skolan samtidigt som kursplanens innehåll kan påverka lärares arbetssätt. I detta arbete undersöks enbart kursplanerna och inte hur innehållet i dem behandlas i praktiken, därför kan inte något konkret svar ges på hur kursplanerna påverkar undervisning. Det kan däremot ge en fingervisning om hur policyaktörerna i länderna ser på ämnet och hur de som gör kursplanerna i landet bedömer att det svenska språket bäst ska läras ut. Metoden som används är en innehållsbaserad textanalys.   Vad som analyseras i denna studie är dels vilken läroplanstyp som Sverige och Finlands kursplaner främst efterliknar, dels vilka olika ämneskonceptioner som går att urskilja i kursplanerna. Slutligen analyseras hur det centrala innehållet i båda kursplanerna liknar alternativt skiljer sig från varandra.    Uppsatsens resultat pekar mot att kursplanerna efterliknar varandra på flera sätt. De båda kursplanerna har ett fokus på samhällsdeltagande samt att eleverna ska anamma flera kompetenser för framtiden. Det finns även delar i respektive kursplan som skiljer sig åt. Till exempel finns i Finlands kursplan ett stort fokus på kulturverksamhet, vilket inte väger lika tungt i Sveriges kursplan. Resultaten visar på att länderna har liknande idéer om vad en kursplan för ämnet svenska ska innehålla. Det kan ha att göra med att det är samma språk som behandlas samt att Finland och Sverige har en liknande kultur.