Betyg och bedömning är ett område som ständigt diskuteras i skolans verksamhet. Nya läroplaner och kursplaner tillkommer och det är upp till lärarna att anamma dem. Det är upp till lärarna att tolka kursplanerna de ska jobba med och det ställer krav på lärarna för att undervisningen, bedömningen och betygsättningen ska bli så rättvis som möjlig. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolor i södra Sverige jobbar med betyg och bedömning och vilken syn de har på detta, samt deras syn på den senaste kursplanen i idrott och hälsa (Gy11). För att ta reda på detta genomförde jag åtta kvalitativa intervjuer med lärare i idrott och hälsa från gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet visade att kollegor inte samarbetade speciellt mycket inom betyg och bedömning, dock jobbade lärarna relativt lika med bedömning under och efter lektionstid. Det var väldigt viktigt för lärarna att undervisningen utgick från kursplanen, men ändå hade flertalet lärare ingen tydlig undervisning med bedömningsmoment. Det rådde även en splittring i flera frågor som bland annat i ämnets status att vissa tyckte det räcker med ett godkänt och ett icke godkänt betyg. Vissa lärare anser att elever bör inkluderas i tolkningsprocesser medan vissa anser att det är upp till lärarens profession. Det finns även en splittring i frågan om kunskapskravens värde och utrymme i undervisningen. Ständigt återkommande i lärarnas svar var tidsramarna som hindrade. Resultatet analyserades med utgångspunkter ur läroplansteori, ramfaktorteori och praxisgemenskapsteori för att enklare kunna befästa resultatet. / Grading and assessment always brings a vivid discussion in the organization of school. New curriculums and syllabuses develop and it’s up to the teachers to improve their knowledge about it and follow the guidelines to reach justice in their assessment. The purpose with this study was to research how teachers in P.E. in the Swedish “gymnasieskola” in the southern part of Sweden are working with grading and assessment, their apprehension of it and the teachers’ perception of the latest syllabus in P.E. (Gy11). The research included eight deeply going interviews with eight different teachers in P.E. from “gymnasieskolor” in southern part of Sweden. The results showed that the colleagues in schools don’t cooperate very well when it comes to grading and assessment. But the teachers work equal with assessment during and after the lessons. It was important that the lessons were based on the syllabus, according to the teachers. Even though, several of them didn’t have an obvious teaching with assessment. There is a lack of conformity due to the teachers’ opinion of the status of the subject. Some of the teachers thought that it was enough with a pass or no pass for the class. Some teachers think that the students should be included in the interpret process, while some teachers thought that they should be excluded. The study shows that there’s disunion in the teaching-staff when it comes to knowledge qualifications and its space in teaching. Frequently recurring in the teachers answers were the difficulty to find time.

The aim of this study is to see how religion is reflected upon in the curriculum of the compulsory school, years 1–10, in Iceland with special emphasize on how religious diversity can be seen in it. From a religious didactics perspective, the question of whether the curriculum on religion reflects on learning about- or learning from religions will be examined through a concept first used by Michael Grimmitt and Garth Read (1975). Furthermore, Beckford’s (2003) concept of religious diversity is analyzed in relation to the religious affiliation in the Icelandic society and his concept on religious pluralism is discussed with regards to the analyzed curriculum. Iceland, seen from a religious point of view, has changed profoundly the last decades in regards to a decline of members in the National Church. In 1976 the first instructions for learning about other religions than Christianity were introduced to the curriculum. The study analyzes the curriculum of the subject called Social studies, which includes several subjects including religion and also the religious affiliation map. Firstly, the words religion and religions were used in order to detect the references to religion in the curriculum. A qualitative content analysis was used on the data in describing the subject content of these references. Beckford’s concept on religious diversity was then analyzed in relation to the statistics on religious affiliation in Iceland. In a third step, religious diversity was used as a search word to find how it is reflected in the curriculum. Beckford’s concept of religious plurality was applied on the result in order to discover how it is reflected on. The results show that, if using Beckford’s definitions on religious diversity, the Icelandic religious affiliation does not mirror a societal situation characterized by religious diversity. The study also shows that the curriculum includes religious diversity, but does not necessarily include religious plurality when Beckford’s concept is applied. The focus in the curriculum is on Christianity, and it is based on the concept of learning about religion with a very little amount of learning from religion. Previous research shows that there is a need for more student centered education and more discussion about the diversity of religions. This study shows that the society and curriculum is attuned with Christianity as the superior religious tradition, but it also shows that the Icelandic society, through the curriculum, teaches about religious diversity, although not necessarily with a religious pluralistic point of view.

Vi har valt att undersöka grundsärskoleelevers skolplacering. Vårt syfte är att undersöka vad en skolgång i grundsärskolan idag, i praktiken kan innebära för eleven, med avseende på skolplacering, och vårt mer preciserade syfte är att undersöka elevers skolplacering i grundsärskolan, avseende kursplanstillhörighet, elevens fysiska placering och skolans organisation. Vi har, för att undersöka grundsärskoleelevers skolplacering, riktat oss med en enkät till 46 kommuner i 3 län i Sverige. Vi har också genomfört intervjuer med två personer som först deltagit i enkätundersökningen. Det visar sig i vår undersökning att grundsärskolan i praktiken, för de elever som är mottagna inom skolformen, kan se mycket olika ut både inom och mellan de kommuner som varit föremål för vår undersökning. Det saknas till stor del forskning om var och hur elever i grundsärskolan är skolplacerade, de undersökningar som finns är främst gjorda inom skolmyndigheterna. I framtiden skulle det vara av vikt om ytterligare undersökningar gjordes beträffande var och hur våra grundsärskoleelever är skolplacerade, inte minst för att kunna jämföra exempelvis skolresultat och trivsel med fysisk skolplacering. Det är av vikt att vara medveten om olikheten inom skolformen, för yrkesutövande, men även för att t.ex. kunna delta i den diskussion kring grundsärskola som finns såväl inom forskningen, som i den mer allmänna samhällsdebatten.

För att möta en framtid där medelåldern bland Europas befolkning blir allt högre har Europeiska unionen riktat fokus på frågan om hur förvärvsfrekvensen i de högre åldersgrupperna kan höjas. Genom att anta en policy avseende det livslånga lärandet uppmanar EU sina medlemsländer att skapa nya förutsättningar för att förverkliga detta mål. Utifrån detta fokus på möjligheten att studera även i hög ålder har föreliggande studie utgått från seniora studenter i åldern 50+. Studiens syfte har varit att studera behov av och krav på anpassad pedagogik som den yrkes- och livserfarna seniora studenten har för att kunna tillgodogöra sig undervisning vid högskola och universitet. Studiens teoretiska perspektiv har utgått från sociokulturell teori och andragogik. Studien är byggd på vad den seniora studenten som individ upplevt samt hur omgivningen och dess krav ser på seniora studenter som grupp. Insamlandet av data har utgjorts av semistrukturerande intervjuer med sju individer som är 50+ och varit aktivt studerande på svensk högskola eller universitet under vårterminen 2016. Intervjuerna genomfördes utifrån frågeställningar om behov, krav och anpassad pedagogik. Svaren har analyserats utifrån interpretativ fenomenologisk analys, i relation till teorier och tidigare forskning. Studiens resultat visar att den seniora studenten inte ser att det egna lärandet har förändrats över tid men att förutsättningarna har förändrats. Den seniora studenten har behov av att bli bemött som vuxen ansvarstagande individ och att den erfarenhet som följer med ska ses som ett positivt komplement genom att bidra till förening av teori och praktik i lärsituationen. Den seniora studenten har krav på kvalitetssäkrad undervisning och vill lyfta frågan om validering av tidigare erfarenheter samt bidra med sin erfarenhet för en anpassad pedagogik. Studien visar att den seniora studenten vill ha insyn och vara medbestämmande, men att de seniora studenterna i föreliggande studie inte är kravställande varken individuellt eller som grupp.

Ganska förvånansvärt är teknikämnet relativt nytt som obligatoriskt ämne i grundskolan. Med tanke på hur mycket vi nyttjar teknik i vår vardag idag och hur länge vi har gjort det historiskt sett är det också förvånansvärt att ämnet inte har en större roll i dagens skola. Den här undersökningen ser till vilken roll teknikämnet har i skolan och vilka förutsättningar lärare har för att hålla en tillräcklig teknikutbildning idag. Undersökningens resultat diskuteras utifrån forskning som har gjorts på området för att komma fram till vad som har förändrats över tid och vad som kanske inte har gjort det. Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning som skickades ut till lärare i årskurs 4-6 i ett antal kommuner spritt i Sverige. Resultatet visade på att förändring för att ämnet ska få större plats i skolan verkar ta lång tid. Avsaknad av tillräckligt material, tillräcklig utbildning, anpassade lokaler och intresse gör att ämnet inte alltid får ta så mycket plats det behöver. En slutsats av undersökningen är att ämnets roll behöver stärkas ordentligt. Detta kan ske genom utökade förutsättningar i fråga om lokal, material, utbildning och intresse. En vilja att lyfta fram ämnet verkar finnas hos de som deltagit i undersökningen.

Studien redovisar hur tre stycken läroböcker i ämnet fysik åk 4–6 står upp mot det centrala innehållet i Lgr 11 samt de förmågor som eleverna ska få möjlighet att utveckla. Studien innehåller även en analys av två lärarhandledningar som tillhör två av de läroböcker som undersökts. Syftet med att analysera lärarhandledningarna var att ta reda på om dessa innehöll någon form av bedömningsstöd för läraren. Metoden har influerats av en innehållsanalys vilket betyder att delarna som analyserats strukturerats upp på ett kvantifierbart sätt i olika kategorier. Resultaten visade att läroböckerna stod upp mot kursplanens krav i varierande grad. Vissa delar från det centrala innehållet i fysik saknades helt eller behandlades i mycket liten grad vilket gör användandet av kompletterande material, så som en lärarhandledning ännu mer viktigt. Samma sak gällde för de förmågor som eleverna ska få träna på och visa. En av förmågorna saknades i en av böckerna och behandlades mycket litet i en annan, men mer i den tredje boken.  Analysen av lärarhandledningarna visade att båda innehöll bedömningsstöd. Det visade sig också att handledningarna kompletterade de delar som saknades i grundböckerna. Detta visar att lärarhandledningarna i det här fallet behövs för att uppfylla de krav på innehåll som Lgr 11 har på fysikämnet i åk 4–6. I Sverige finns ingen statlig instans som kontrollerar att läromedlen står upp mot styrdokumenten. På grund av detta så faller kontrollen på lärarna. Även om författarna till läroböckerna skriver att deras böcker uppfyller Lgr 11 så kan vissa delar uteslutits eller behandlats i allt för liten grad, vilket analysen visar.  Slutsatsen av läromedelsanalysen var bl.a. att det är viktigt att som lärare sätta sig in i vad läroböckerna innehåller genom att själv vara förtrogen med kursplanen i Lgr 11.

I denna studie har lärares uppfattningar om bildämnet behandlats genom att belysa frågor om lärarens utbildning, fortbildning och kursplanen i ämnet. Syftet med studien är att studera hur lärare i bildämnet uppfattar att undervisningen har förändrats i och med den nya kursplanen i bild. Studien vänder sig till lärare som undervisar i ämnet bild i årskurs 1–3. Frågeställningarna var inriktade mot lärarens kompetens i bildämnet, vilken fortbildning de får tillgång till, vilka hinder och möjligheter de ser med kursplanen i bild samt vilka yttre och inre ramfaktorer lärarna upplever i bildämnet. En webb-enkät utformades och sändes ut till lärare i Upplandsområdet. Det var 49 lärare som valde att svara på enkäten. Lärare tillfrågades i enkäten om de ville medverka i en intervju. Strukturerade intervjuer genomfördes med tre av lärarna. Resultaten analyserades med läroplansteoretiska verktyg utifrån Dahllöf (1967) och Lundgren (1972). Ramfaktorer som tid, rum och handling användes i analysen. Resultaten visade att bildens ämne har rätt så bra utbildade lärare men trefjärdedelar av dessa har inte fått någon fortbildning. De flesta lärare tycker att kursplanen för bildämnet är bra och tydlig. Lärare arbetat utifrån kursplanen men har svårt att arbeta med områden som visuell kultur, bilden som kommunikativt ämne och variation i materialet. Bildämnet har fortfarande låg status ute på skolorna.

Studiens syfte har varit att få fördjupad kunskap om hur gymnasielärare förhåller sig till den särskilda betoningen på kunskaper om arbetsmiljöfrågor i Musikproduktion 1 och vad som uppfattas centralt i kursen. För att få en djupare förståelse om vad som kan uppfattas som centralt har begreppet musikproduktion redogjorts med hjälp av tidigare forskning. Detta arbete har genomförts med kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma gymnasielärare inom ämnet musikproduktion. Fyra olika uttryck för förståelse har framkommit med hänsyn till ämnets syfte, det centrala innehållet och kunskapskraven. För samtliga informanter läggs det huvudsakliga fokuset på skapande och kreativitet i kursen Musikproduktion 1 och detta anses centralt i kursen. Studiens resultat visar att dessa fyra intervjuade gymnasielärare inte lägger särskild betoning på kunskaper om arbetsmiljöfrågor med fokus på elsäkerhet, ergonomi, hörselvård, belysning, arbetstidsregler och arbetsmiljöregler i utformningen eller genomförandet av kursen. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie har grundat sig i ett läroplansteoretiskt perspektiv tillsammans med ett ramfaktorteoretiskt tänkande och klassifikation, inramning och makt och kontroll.

BAKGRUND:Mycket av den forskning som finns kring skönlitteraturens roll i skolan utgår frånlitteraturvetaren Louise M. Rosenblatts teorier där ett värdegrundsarbete är det yttersta måletmed läsningen. Detta stämmer ganska väl överens med dagens kursplan i ämnet svenska. Vifrågar oss hur ett sådant arbete kan se ut i praktiken.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka varför och hur en grupp svensklärare på en skola i grundskolanssenare del arbetar med skönlitteratur.METOD:Vi har genomfört en kvalitativ studie inriktad på hur några lärare ser på läsning avskönlitteratur, och har därför använt oss av den öppna ostrukturerade intervjun som redskap.RESULTAT:Vi har funnit att lärarna framhåller färdighetsträning i allmänhet och analytisk förmåga isynnerhet som det främsta syftet med skönlitteraturen. Det finns här en motsättning mellanlärarnas fokus och vad kursplanen i svenska ger för direktiv. Vi har sett tendenser till attläsning av ett efferent slag för träning av praktiska färdigheter dominerar över en estetiskläsning där upplevelsen av det lästa står i centrum. En förklaring till detta skulle kunna varakrav på måluppfyllelse, traditionella arbetssätt och rådande skolkultur – saker som kanskemånga gånger påverkar i större utsträckning är läroplaner och kursplaner.

Med bakgrund att film i svenskan enligt vissa forskare fått en något efterställd, eller åtminstone särställd, ställning gentemot andra litteraturformer ser denna uppsats till att undersöka just detta. Undersökningens syftar till att utröna filmmediets position, och förändringen av denna, mellan nuvarande och äldre styrdokument för svenskämnet. Genom att undersöka både filmens implicita ställning gentemot andra medieformer och litteratur inom respektive ämnesplan samt att jämföra de äldre och nyare ämnesplanerna med varandra besvaras frågeställningar rörande om film alltid haft en underställd, implicit eller explicit, ställning mot annan litteratur. Slutsatsen är att emedan film har och har haft en tydlig särställning så har denna ställning förändrats genom tiden. Ibland har film ingått i kunskapskraven, ibland enbart i det centrala innehållet, och trots att begrepp som det vidgade textbegreppet diskuteras så får film en sekundär ställning mot, exempelvis, skönlitteraturen.