Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare uppfattar sitt uppdrag i ämnet Idrott och hälsa ett läsår efter införandet av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011(Lgr 11). Vilka förändringar på styrdokumentsnivå uppfattar lärarna att Lgr 11 har medfört? I vilken mån har innehållet i ämnet påverkats? Hur påverkar ramfaktorer lärarnas arbete med att följa Lgr 11? Hur resonerar lärarna kring betyg och bedömning i relation till tidigare styrdokument? Metod Studien har en kvalitativ ansats och utifrån detta valdes intervju som metod. Urvalet var strategiskt utifrån i förväg fastställa kriterier och kom att innehålla sex lärare i ämnet Idrott och hälsa inom Stockholms län. Utsagorna bearbetades och analyserades utifrån Göran Lindes läroplansteori.   Resultat Lärarna menar att det finns en ökad medvetenhet om läroplanens innebörd än tidigare. Detta gör lärarna mer benägna att följa läroplanen. Dock menar lärarna att Lgr 11 i många avseenden sätter ord på det som sedan tidigare har gjorts. Lärarna arbetar främst på egen för att förstå Lgr 11. De använder sig av stödmaterial och om det finns tillgång till kollegialt samarbete är detta av stor betydelse. Tiden till kollegialt samarbete räcker dock sällan till. Lärarna tolkar att Lgr 11 är mer formativt inriktad än Lpo 94. De menar också att ämnet tenderar att bli alltmer teoretiskt. Stora förändringar i undervisningen är att de elevledda aktiviteterna tagits bort och att bollspel som ämnesinnehåll har minskat. Andra förändringar i undervisningen som lärarna framhåller är samarbete, simning, friluftsliv och orientering som fokus för lärande. Majoriteten av respondenterna menar att merarbetet vid sidan av undervisningen ökat markant, framförallt genom ökade krav på och behov av dokumentation. Nya tillvägagångssätt används för att uppfylla kraven på dokumentation, men tiden upplevs inte tillräcklig. Den nya betygskalan upplevs som rättvisare och enklare att tillämpa, men en konsekvens som lärarna tycker sig märka är att det kommer att vara svårare för eleverna att nå det högsta betyget. Slutsats En slutsats från studien är att läraruppdraget i ämnet Idrott och hälsa framträder som tydligare på transformeringsarenan efter skolreformen Lgr 11. Arbetet med undervisningen har också blivit mer formativt inriktat på realiseringsarenan i jämförelse med Lpo 94. Det ökade arbetsbördan i form av dokumentationskrav uppfattas som en avgörande ramfaktor i relation till hur lärarna uppfattar sin lärarroll efter implementeringen av Lgr 11. Hållbarheten i de utökade kraven för lärare i Idrott och hälsa kommer att visa sig i framtiden. / Aim The aim of this study has been to investigate how teachers perceive their role in the subject Physical Education one academic year after the introduction of Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11). What changes on steering document level do the teachers believe that Lgr 11 has contributed with? To what extent is the content of the subject affected? How do the frame factors influence the teachers in their work with following Lgr 11? How do the teachers reason about grades and assessment in relation to Lpo 94? Method The study has a qualitative approach and based on that we selected interview as a method. The selection was strategic due to in advanced determined criteria and contained six teachers in the subject Physical Education and Helth working in Stockholm. We processed and analyzed the answers with the help of Göran Linde’s curriculum theory. Results The respondents believe that there is an increased awareness of the curriculum content than before. This makes teachers more determined to follow the curriculum. However, the teachers say that Lgr 11 in many aspects puts words to what already has been done. The teachers primarily work on their own when trying to understand Lgr 11. The use of support materials and the availability of collegial cooperation emerge as of importance. However, there is not enough time at hand to collegial collaborations. Teachers interpret the Lgr 11 to be more oriented towards a formative way of thinking about learning than the Lpo 94. They also feel that the subject is becoming more theoretical. Major changes in the teaching of physical education are that student-led activities have been removed and that the allocated time to team ball games has decreased. Other changes of teaching that the teachers put forward are the place of cooperation, swimming, friluftsliv and orienteering as learning focus. The majority of the respondents believe that the burden alongside with the teaching activity has increased substantially, mainly through the increased demand and need for documentation.  New approaches are used to meet documentation requirements, but time is not experienced to be enough. The new grading scale is perceived as fairer and easier to apply. A consequence noted is that it appears to be more difficult to achieve the highest grade. Conclusion Respondents perceive their teaching role in the subject PEH as clearer on the transformation arena. The teaching has also become more formative in character on the realization arena with the implementation of Lgr 11 compared to Lpo 94. The workload has increased in the form of surplus labor of the documentation required after the implementation of Lgr 11. This is an important frame factor when considering substainability of the school reform and its’ influence of the PEH-teacher role.

Jag har i denna analys granskat den nuvarande kursplanen för religionskunskap på A- och B-nivå för gymnasieskolan tillhörande Lpf94 samt remissen på ämnesplan för religionskunskap kurs 1 och 2 som är en del i Gy2011. Granskningen är gjord utifrån vilken kunskapssyns som kan skönjas i de båda styrdokumenten. Den teoretiska ram jag valt att utgå ifrån är kunskapssynen inom den positivistiska och den hermeneutiska kunskapstraditionen. Dessa två perspektiv är valda för att de enligt tradition utifrån vad som karaktäriserar dem har ställts som varandras motsatser. Resultaten av studien visar bland annat att en positivistisk kunskapssyn är dominerande både i den dagsaktuella kursplanen och också den som komma skall. I dagens kursplan finns ett hermeneutiskt inslag i dels de övergripande utgångspunkterna som beskrivs i ämnets karaktär och uppbyggnad men också i flera mål som med undervisningen ska eftersträvas. Då det hermeneutiska inslagen gör sig synliga i målen gör de detta nästan uteslutande i det tolkningsutrymme som dokumentet innehåller. I den kommande ämnesplanen är tolkningsutrymmet betydligt mindre. Innehållet uttrycks klarare vilket också var syftet med den nya reformen från början. Med detta hör till att även de hermeneutiska inslagen är ansenligt färre. Innehållet har med andra ord stramats åt och gjorts enklare att tolka.

No description available.

Skolämnet idrott som idag heter Idrott och hälsa har sedan dess införande år 1820 i den svenska skolan genomgått en rad förändringar. Tidigare forskning visar dock att många förändringar som skett på normativ nivå i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehållet i ämnet i hög grad påverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte är att undersöka hur några lärare beskriver innehållet i Idrott och hälsa A. Undersökningen består av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstås med hjälp av läroplansteori. Studiens resultat visar att lärarna förhåller sig på olika sätt till ämnets kursplan och att de uppfattar kursens innehåll på olika sätt. Gemensamt för studiens lärare är dock att de anser att vissa aktiviteter i kursen såsom dans och friluftsliv hamnar i skymundan medan aktiviteter såsom lek fokuseras. Till skillnad från tidigare forskning säger sig studiens lärare inte bedriva mycket undervisning som innehåller olika lagbollspel. Denna studie diskuterar bl.a. hur ett visst innehåll i kursen blir till och hur olika innehållsliga moment förhåller sig till kursplanen. Vissa moment fokuseras mer i idrottsundervisningen än andra, och ett visst innehåll kan inte alltid förklaras utifrån de normer och riktlinjer som ges av kursplanen. Det är möjligt att det finns en diskrepans mellan vad som är avsett att göras i idrottsundervisningen och det som faktiskt görs, men det är problematiskt att utifrån kursplanen avgöra vilka aktiviteter som är rätt eller fel att bedriva inom kursens ramar.

Genom intervjuer och observationer har innehållet i tre specialpedagogers matematik-undervisning, enskilt eller i liten grupp, studerats utifrån vad de arbetar med, varför och hur. Det visade sig att specialpedagogerna anser att de arbetar med uppnåendemålen istället för strävansmålen medan observationer visar att även strävansmålen finns med i arbetet. Det matematiska innehållet som främst behandlas är taluppfattning. Faktorer som konkretisering, organisation, motivation, självkänsla och att använda tiden till lärande är också viktiga faktorer i undervisningen. Pedagogerna känner stort stöd från forskningsbaserade handböcker. Dialogen med klassläraren kring klass screeningar är viktig då den kan innebära det enda tillfället till samarbete kring innehållet i undervisningen för eleven i behov av särskilt stöd. / By interviews and observations the contents of three special education teachers education in mathematics, as one-to-one tuitition or in small groups, have been studied from what they work with, why and how. The tutor aims from the lowest goals to achieve in the curriculum while observations and written goals showed that also the goals to pursue were used. The most common content of mathematics was numbersense. Concretization, organisation, motivation, self-esteem and time on task are also important factors for the tutoring. Handbooks based on science are good support for the tutors. The dialog with the class teacher while analysing class screenings is important though it could be the only opportunity for collaboration about the contents for pupils in special education needs.

This research traces the trajectory of those methods of teaching grammar that five different teachers in Swedish from Stockholm municipality use in their practice. Their both constructive and negative attitudes towards grammar were in fokus when looking after the connection between their own experience of learning/teaching native language grammar and the methods that they are actually using in their own classes. I was trying to gain knowledge and achieve the purpose of this research by means of a qualitativ method. My empirical data consists of five interviews with the pedagogues who are teaching Swedish. I was also reviewing the scientific research related to the topic. This study has scratched the surface of the systemic funktional grammar (SFG) pedagogy. SFG is a model of grammar developed by the British linguist Michael Halliday. The meta-language informed by SFG seems to be the keyword of the model because of its implicit meaning. Only one of five teachers has been incorporating SFG into the teaching of history. When working with the third grade pupils the teacher has been using the modeling and deconstruktion of the kids own texts. the other four teachers have never heard about SFG before. The methods they are using are not updated that much, it is also easy to notice that they stich to the teaching of grammar as a separate part of language.

Enligt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, måste undervissningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Syftet med studien var att undersöka lärarnas erfarenheter av den individanpassade undervisningen samt ta reda på hur de skapar och genomför sin egen planering och undervisning med tanke på gruppstorlek, förutsättningar och elevnivå. Tidigare forskning om den individanpassade undervisningen visade inga klara teorier. Enligt Arfwedson (1998) är individanpassad undervisning ett relativt outforskat område eftersom lärarnas erfarenheter har blivit odokumenterade. Boström (1998) framhåller att i de flesta klassrum i världen ges en undervisning som förutsätter att elever lär sig på samma sätt. Hon rekommenderar NLP: s forskning som bedrivs i USA med Grinder och Bandler i spetsen som utvecklade en inlärningsmodell som utgår från hjärnans sätt att arbeta och den beskriver även hur vårt inlärningsbeteende fungerar. Den visar på att vi människor har tre olika system att ta emot information och dessa system symboliserar tre olika inlärningstyper: de kinestetiska, de visuella och de auditiva inlärarna. Enligt Skolverket (2009) har det inträffat stora förändringar i riktning mot mer eget eller individuellt arbete, istället för individanpassat arbete i svenska skolor. Anledningen till detta är att Lpo94 kan tolkas på olika sätt. Därför förespråkar Skolverket att man måste nyansera begreppet individualisering, genom att göra en skillnad mellan individuellt arbete och individanpassade arbete. Metoden som tillämpades i undersökningen var semistrukturerade intervjuer som också var tilltänkta som en motvikt till den litteratur och forskning som presenterades.  Den empiriska undersökningen innefattar sex lärare för grundskolans senare år. Intervjuer har behandlat hur lärarna tänker kring individanpassade lektioner, hur de planerar och genomför sina lektioner med tanke på tid, storlek och elevernas förutsättningar. Undersökningen visade på att lärarna sätter igång med planeringsarbetet innan terminen börjar och strax inför lektionen kompletteras lektionsplaneringen med alla de nödvändiga detaljerna. Det har visat sig att SO-lärarna är väldigt medvetna om elevernas olika sätt att lära sig och därför använder sig lärarna av varierande metoder för elevernas bästa. Resultaten visade att individanpassad undervisning är svår att få igenom och den används i SO-ämnena först när läraren upptäcker att en elev har svårt att hänga med eller när eleven får underkänd. Idrottslärarna upplever däremot att deras ämne är gruppcentrerat och individanpassad undervisning används endast vid några undantagsfall.

The purpose of this study has been to compare the present with the future syllabus of mathematics. With a text analytical approach has questions about how the structure is different, how the look at knowledge has changed and which learning theory that characterizes the two syllabus been answered. As a theoretical framework I adopt three different learning theories, behaviourism, cognitivism and the socio-cultural perspective. The pervious research I have looked at is the concept of knowledge an the underlying theories to previous curriculum. During the increase results in the greatest difference seen in the structure. The next syllabus structure is based on one level as opposed to before when it was built on two levels of objectives, which makes the upcoming syllabus clearer and more concrete than the current syllabus in mathematics.

Uppsatsen berör tre lärares undervisning i religion under grundskolans senare år. I kvalitativa intervjuer berättar de om hur de strukturerar det didaktiska innehållet i undervisningen samt vilka mål och riktlinjer ur styrdokumenten som de grundar religionsundervisningen på. I bakgrunden presenteras kursplan för ämnet Religionskunskap, läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) och en kortare presentation av innehållet som förekommer i läroböcker för religionskunskapsundervisning. Vidare berörs religionsämnets historik samt den mångkulturella situationen i den postmoderna skolan, med fokus på det mångreligiösa klassrummet och dess roll i religionsundervisningen. Syftet med undersökningen är att ta reda på om kursplanen, läroplanen och läromedlen kompletterar varandra eller inte och hur lärarna formar didaktiken i ämnet i förhållande till detta. Resultatet visar att läroböckerna innehåller en viss dominans av religionen kristendom. Dock är läroböckernas innehåll skiftande vilket också undersökningen visar. Hos två av lärarna förekommer en något större betoning på det kristna perspektivet. Undersökningen visar att de tre lärarnas religionsdidaktik vilar på grunder hämtade från styrdokument, elevinflytande och egna initiativ och didaktiska lösningar, allt utifrån tradition i förening med mångkultur och mångreligiositet.

Skolverket skapar förordningar där bland annat kursens innehåll och betygskriterier beskrivs. Skolan är nödgad att följa dessa förordningar men även att skapa lokala kursplaner. Skolverket ändrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och därmed måste skolan ändra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gå till på en gymnasieskola i Kalmar län. Studien undersöker också vilka övervägande lärarna tagit, vilka dilemman som uppstår, hur dessa yttrar sig samt om lärarna anser att den nya kursplanen är en förbättring jämfört med den tidigare. Gymnasiekursen heter Samhällskunskap A och det är åtta lärare på samma skola som har blivit intervjuade. Den kvalitativa metoden valdes framför den kvantitativa eftersom det inte är mängden svar som studien gäller utan själva processen. Därför är frågeställningen: Hur har arbetet med ett politiskt beslut gått till på en gymnasieskola i Kalmar län? Den teoretiska utgångspunkten är främst Michael Lipskys teori om gatubyråkrater men även Anders Sannerstedts forskning om implementering. Gatu- eller närbyråkrater är offentliganställda som jobbar med sträng tystnadsplikt. De är hårt pressade uppifrån i en top-down styrning, samt arbetar närmast sina klienter. Lipsky menar att närbyråkraterna och deras klienter skulle ha en bättre arbetsmiljö och känna sig mindre pressade om det varit en bottom-up styrd organisation istället. Det resultat som studien funnit är att respondenterna vill ha en direkt styrning vilket betyder att de vill vara styrda innehållsmässigt men inte metodmässigt. De vill bedöma alla elever lika, därför har lärarna hittat metoder för att undvika de påtryckningar som uttrycks i Lipskys teori och som finns i lärarens arbetsmiljö. Lärarna har alltså haft tidspress, resursproblem av schematiskt slag, samt har både Skolverket och skolledning försvårat uppgiften.