This study has its starting point in the revised syllabus for the subject of Swedish and documents that have been revised with the focus on digitization. The aim is to increase understanding of the role of digitization in the Swedish subject. The questions in the study focus on differences and similarities in the revised and previous syllabus, the teachers' approaches to digitization and whether and how the revised syllabus has been implemented in their profession and education. The study is based on two different theoretical perspectives; the sociocultural perspective and connectivism. The sociocultural perspective permeates the design of the syllabus as well as teacher’s approach and how they conduct their teaching. Connectivism has its focus on the digital parts and how the knowledge process can take place in a learning from a network perspective. This approach helps us to analyze and interpret the changes that occurs in the syllabus for Swedish and the respondents’ answers in the qualitative interviews that have been conducted.The study contains a document study of the revised syllabus and four qualitative interviews. The result of the document study shows that Skolverket has clarified the syllabus by adding and revising the content towards a digitized direction. The result of the interviews shows that a majority of the respondents are positive to the revision even if there are certain issues. All of the respondents feel well prepared in the work on the revised syllabus and have already implemented a selection of digital tools and media in the teaching. The respondents show an interest in digitized education and the revisions have provided clearer guidelines for their work on this.

Den här studien handlar om hur begreppet epok används i historieundervisningen på gymnasiet, i kursplanen och i läroböcker. Mer specifikt fokuseras om och hur undersökningens tio läroböcker följer kursplanens centrala innehåll beträffande epoker. Tidigare forskning visar att begreppet epok är svårtydligt och konsensus över någon allmänt vedertagen periodisering/epokindelning av historien finns inte. Kursplanerna för historia 1a1 och 1b fastställer en epokindelning som enligt Skolverket ska följas. Den komparativa läroboksanalysen visar dock att sju av dem tio läroböckerna brister i kopplingen till kursplanen och därför inte kan sägas följa den. Den vanligaste försummelsen var att läroböckerna hade en egen epokindelning med en eller flera epoker från kursplanen som utelämnats. En annan frekvent förekommande brist var avsaknaden av problematiseringar av epokbegreppet, som också enligt kursplanen, ska behandlas. Däremot uppvisade nio av tio läroböcker exempel på fördjupningar och förändringsprocesser enligt kursplanens beskrivningar. / <p>Godkänt datum 2020-08-27</p>

I detta arbete undersöker jag vilka religiösa symboler som har betydelse för befolkningen i Velakapuram, en liten by i södra Indien och hur dessa framställs i svenska läromedel. Vidare undersöks vilka pedagogiska vinster man kan göra genom att komplettera svenska läromedel med levande beskrivningar hämtade från observationer om lokalt religiöst vardagsliv. För att åskådliggöra mina frågeställningar och mitt syfte har jag valt ett undersökande arbetssätt baserat på fältstudier i Indien kompletterat med litteraturstudier hemma. Litteraturstudien har gjorts med hjälp av en systematiserande textanalys, där jag har fokuserat på tre dimensioner, kultur, tro och genus.Mina slutsatser är att de religiösa symbolerna ger folket i Indien och speciellt i byn Velakapuram en mening åt livet. Byborna har skapat en social verklighet utifrån symbolerna som ger de vardagliga händelserna en mening. De religiösa symbolerna hjälper Indierna och framförallt byborna i Velakapuram att förstå sin tro på ett djupare sätt. De svenska läromedel jag har studerat som handlar om Indien tar upp det viktigaste inom hinduismen. I de läromedel som jag granskat saknar jag dock information om hur det indiska samhället fungerar och om de religiösa symbolerna syns inte mycket.

The criteria for the gymnasial course in Biotechnics (BI1209) are analysed and a detailed plan of the course is suggested. Course litterature is evaluated. / I arbetet görs en konkretisering av kursplanen för Bioteknik (BI1209). Alternativ till kurslitteratur analyseras utifrån denna konkretisering.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka lärares uppfattningar om skrivundervisningen och det gemensamma skrivandet. Uppsatsen är en kvalitativ studie som analyserar och diskuterar tio lärares syn på sin skrivundervisning i förhållande till läroplanen, Lgr22 samt deras uppfattningar om införandet av det gemensamma skrivandet. Det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer och uppsatsen vilar på den sociokulturella teorin där lärande sker i samspel med andra.I den nya kursplanen för svenskämnet i årskurs 7 - 9 finns numera det gemensamma skrivandet med i det centrala innehållet. Vilket är nytt för läroplanen men utifrån vårt resultat uppger lärarna att de har använt ett gemensamt skrivande redan innan den nya kursplanen implementerades. Resultatet visar att lärare har en liknande syn på hur ett gemensamt skrivande kan användas i skrivundervisningen då majoriteten lärare anser att det gemensamma skrivandet är ett didaktiskt verktyg som de använder i helklass för att inleda ett nytt arbetsområde men som sedan mynnar ut i ett enskilt skrivande och i en enskild bedömning. Vidare visar resultatet att merparten av lärarna inte har ändrat sina tidigare planeringar i samband med implementeringen av den nya kursplanen. I resultatet kan vi utläsa ett mönster av att lärarna ser användandet av texttyper som centralt för skrivundervisningen och utifrån att kriterierna kring texttyperna inte har ändrats i den nya kursplanen har lärarna valt att inte ändra sina tidigare planeringar.

No description available.

Denna uppsats är en litteraturstudie som behandlar läroplanen i svenska och dess förändring från 2011 till 2022, samt lärares syn på sin egen skrivundervisning i förhållande till läroplanen, Lgr11. Studien vilar på den sociokulturella teorin där man tror att allt lärande sker i samspel med andra. I den nya kursplanen för svenska har gemensamt skrivande lagts till vilket är den största förändringen. Detta är något nytt för läroplanen, men också intressant utifrån forskningsresultat som visar att gemensamt skrivande är viktigt för lärande. Resultaten visar även på att lärare har väldigt olika syn på att skrivundervisningen samt att det finns lärare som anser att skrivundervisning bör vara lägre prioriterat än läsundervisning. Vidare visar resultaten att flera lärare inte använder läroplanen som den ska användas enligt Skolverket.

Lgr22 ligger till grund för denna textanalytiska studie. Syftet med studien är att utveckla förståelse för den nya kursplanen. För att kunna analysera materialet har de teoretiska begreppen läroplansteori och Svedners ämnesargument använts. Genom en innehållsanalys av den nya kursplanen i svenska för högstadiet har olika ämnesargument och mönster vuxit fram. Materialet som har analyserats är svenskämnets kursplan i Lgr22. Skolverkets kommentarmaterial har använts för att ge en fördjupad förståelse för innehållet i Lgr22. Analysen synliggör vilket ämnesargument som förekommer och vilka mönster som går att tolka i Lgr22. Dessa mönster är språknormering, mätbar litteraturläsning, demokrati, arbete med genrer, digitalisering och kritiskt förhållningssätt.

No description available.

Idag består en stor del av barn och ungdomars vardag av ett stort flöde av olika medier. Datorspel hör därtill som en stor del av deras fritid. I detta arbete har vi försökt få kunskap kring ett datorspels potential i en matematikundervisning där kursplanens mål i skolår fem för ämnet har varit i åtanke. Analysen är gjord utifrån datorspelet The Sims 2 där spelets delar samt kursplanens mål har studerats. Studien har visat att en fokusering av målen är möjlig vid användningen av ett datorspel i undervisningssammanhang men även att ett spel har begränsningar, främst då mål med ett konkret innehåll ska behandlas.