Detta är en undersökning som behandlar implementeringen av en ny kursplan i religion på högstadiet. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer av sju olika lärare från två skolor.Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med implementeringen ute på skolorna, vilken problematik det finns kring detta arbete samt att se om det finns något som skolorna respektive skolverket kan förändra för att göra implementeringen lättare.Min undersökning visar att skolor kan arbeta med implementeringen på olika sätt och att det finns olika sorters hjälp att tillgå som exempelvis konsulter eller samarbete med andra i samma kommun. Undersökningen visar också att problematiken kring implementeringen är mycket stor och de största problemen är att tiden inte räcker till samt att skolverket inte ger tillräckligt med hjälp.Resultatet visar sig ha kopplingar till tidigare forskning som gjorts kring ämnet och det är gentemot denna forskning som jag jämför mitt resultat.

I detta arbete undersöker jag hur väl läromedel i religionskunskap för gymnasiets A-kurs är anpassade till kursplanens syften och mål. Genom en kvantitativ undersökning redogör jag för hur mycket utrymme olika böcker ger åt ämnets olika delar. I en kvalitativ textanalys undersöks närmare hur kristendomskapitlen är uppbyggda i olika läromedel och vilka av religionskunskapsämnets dimensioner som får mest utrymme samt på vilket sätt dessa dimensioner presenteras. Läromedlens anpassning till kursplanen diskuteras också med religionslärare i en gruppintervju. Undersökningen visar att dagens läromedel förvisso innehåller alla de delar och dimensioner som kursplanen efterfrågar. De olika dimensionerna får emellertid olika mycket utrymme. Läromedlen har fortfarande ett tydligt fokus på framförallt den historiska dimensionen.

No description available.

Syftet med denna utbildningsrapport har varit att analysera de läroböcker inom religion som de tre läroboksförlagen Bonnier utbildning, Gleerups och Liber, erbjuder för den svenska skolan. Min avsikt har varit att se om dessa är anpassade för hur den rådande kursplanen för religion(Lpo 94) lyfter fram vissa delar inom områdena Livsfrågor och livstolkning, Etik samt Tro och tradition. För att nå ett resultat har jag använt mig av textanalys och utvecklat en modell som jag sedan följt för att i slutändan se i vilken grad som läroböckerna uppfyller detta.

Lärarens främsta uppdrag är att förverkliga de mål som finns för skolan vilka formellt uttryckts i läroplaner och kursplaner. Vi har i detta arbete problematiserat denna process utifrån exemplet religionskunskap och diskuterat didaktikseringen av läroplaner och kursplaner mer allmänt. Genom analys av kursplanen i religionskunskap för grundskolan fann vi att ämnet hade syftena; personlig utveckling, medborgarfostran i den svenska skolans värdegrund, tolerans(skapande) och samhällskunskap. Vi har genom analys av ämnesdidaktiska texter sedan sökt svar på vilka problematiker och möjligheter som finns i förverkligandet av dessa syften. Resultatet av dessa undersökningar gjorde att våra kunskaper om ämnet fördjupades samtidigt som vi insåg att vägen dit varit lika intressant. Våra frågeställningar hade ingen självklar teoretisk utgångspunkt utan vi har sökt stöd inom olika områden som läroplansteori, didaktikteori och hermeneutik. Utifrån detta arbetssätt har vi diskuterat hur en mer specifik teori om didaktiseringen av läroplaner kan se ut. Vi har i denna diskussion utgått från begreppet ”Det didaktiska filtret” som hjälpt oss att systematisera våra tankar och fundera kring området, vilket resulterade i en modell med samma namn. Här vill vi rikta ett tack till Josefin Franzén för den grafiska utformningen av ”Det didaktiska filtret”.

Enligt forskning har läroböckerna i matematik på gymnasiet inget krav på sig att följa kurs- och läroplan. Studier visar även på att matematik är skolans tystaste ämne där en stor del av undervisningen är beroende och utgår från läroboken. Vår studie syftade till att undersöka hur valet av ny lärobok i matematik på gymnasiet gick till och vilka faktorer som anses viktiga för matematikläraren. Som underliggande fråga har vi kopplat till hur stor vikt som läggs vid kurs- och läroplan vid detta val. Undersökningen bestod av tre kvalitativa intervjuer samt 15 kvalitativa enkäter. Resultatet visade att de viktigaste faktorerna var bokens layout och mängden uppgifter. Kurs- och läroplanen nämndes endast i något enstaka fall och ansågs inte som en viktig faktor. Då kursplan och läroplan nämndes utgick lärarna från att läromedelsförfattarna hade dessa i beaktande då de konstruerade en ny lärobok.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några svensklärare i grundskolans senare år arbetar för att få alla elever att nå de mål styrdokumenten föreskriver. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med och observationer hos fyra svensklärare på två olika grundskolor i en medelstor kommun i östra Sverige. Undersökningen görs efter frågeställningar om hur dessa svensklärare använder styrdokumenten när de utformar sin undervisning samt hur de försöker att utforma sin undervisning så att den gör det möjligt för alla elever att nå målen. Resultaten visar att lärarna tolkar sitt uppdrag efter läroplanen på liknande sätt. De försöker alla att arbeta för att utforma undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov med hänsyn till deras bakgrund, erfarenheter, kunskaper och språk. De tolkar dock kursplanens innehåll något olika och utformar sin undervisning efter hur deras respektive uppfattningar om ämnet ser ut. Studien visar också att det inte alltid går att få alla elever att nå målen i svenska. Det finns olika hinder som gör att måluppfyllelse inte alltid är möjlig.Slutsatserna är att lärarna i undersökningen uppfattar anvisningarna i styrdokumenten något olika och att de använder sig av dem i olika hög grad när de utformar sin undervisning. Studien visar att det kan vara avgörande för måluppfyllelsen vilken typ av upptagningsområden en skola har, men samtidigt finns en tendens hos lärarna att snarare peka på yttre faktorer än på sin egen utformning av undervisningen som hinder för måluppfyllelse. Slutligen antyder studien att ett funktionaliserat sätt att arbeta med svenskämnet bättre möjliggör för eleverna att nå målen än om undervisningen är formaliserad.

This licentiate thesis examines how history teachers in Swedish upper secondary school translate the syllabus for History 1b into practice when they construct, assess and grade student assignments and exams, and how this, in turn, affects students’ final grades and the equivalence of grades. The empirical material was collected from six teachers at five different upper secondary schools, and consisted of, on the one hand, authentic students’ assignments and exams, along with partial grades and resulting final grades, and, on the other hand, the teachers’ reflections on the processes involved in assessing and grading said assignments and exams, and subsequently awarding final grades. The teachers’ reflections were obtained through interviews, in which the informants were asked to go through their students’ work and “think aloud” about the reasons for their assessments. The empirical material was analysed based on a modified version of Bloom’s revised taxonomy, in terms of how well it aligned with the syllabus, as well as in terms of whether assignments and exams differed between student groups as a result of the teachers’ different interpretations of the syllabus. The results of the analysis were subsequently used to discuss the equivalence of grades. In conclusion, the study shows that there are clear differences in how the teachers participating in the study translate and implement the intentions of the syllabus in their assignments and exams – as regards content as well as cognitive levels. Whereas some teachers base their assignments and exams on the full range of content categories and cognitive levels covered by the syllabus, others focus on fewer content categories at less advanced cognitive levels. It seems reasonable to assume that this, in turn, affects grading in that it will be harder for students belonging to the former group to achieve a high final grade, than it will for students belonging to the latter group. Consequently, the equivalence of grades is negatively affected.   Keywords History education, assessment, grading, alignment, upper secondary school, curriculum, syllabus.

No description available.

The aim of this study is to analyze the depiction of linguistic variation in high school syllabi and textbooks for the subject Swedish between the 1970s and the 2010s. I analyze how the linguistic varieties dialect, chronolect, sociolect, genderlect and multi-ethnolect is depiction. The focus is on the latter to analyze how the school is changing in relation to scientific and social discourses.  In the study I use a qualitative content analysis method to explain how authors of the syllabi and textbooks explain the subject. The analysis is based on close reading and three different “educational ideals” of how texts can be depicted. In the results it is shown that all episodes about dialect is based on established truths, while the other linguistic varieties vary on how they are presented. The results also show the absence of multi-ethnolect in syllabi and textbooks released in the 1970s and 1990s, but that it exists in textbooks released in the 2010s.