Utvärdering av Individuella utvecklingsplaner Föreliggande arbete är en utvärdering av ett system för individuella utvecklingsplaner som utgår från en bedömning av barnets behov. Detta system för individuella utvecklingsplaner ingår som en del i ett kvalitets- och utvecklingsarbete på flera nivåer. Utvärderingen bygger på intervjuer av personalgrupper inom förskola, förskoleklasser och grundskola årskurs 1 till 9 samt enkätundersökning genomförd med föräldrar och skolledare inom Kävlinge och Svalövs kommuner. Genom studien avses följande frågeställningar belysas: Är individuella utvecklingsplaner en bra metod att sätta fokus på barnets behov? Leder individuella utvecklingsplaner till ökad delaktighet för föräldrar? Leder individuella utvecklingsplaner till kvalitetsutveckling av verksamheten? Ett sammanfattande resultat av denna utvärdering är att individuella utvecklingsplaner leder till att barnets behov sätts i fokus, men att detta faktum inte med självklarhet får effekter för den verksamhet barnet vistas i. Individuella utvecklingsplaner kan inte i nämnvärd grad anses leda till ökad delaktighet för föräldrar. Individuella utvecklingsplaner som ett kvalitetsutvecklande instrument har svårt att få genomslag i förskola och skola.

KUNSKAPSBIDRAG: Undersökningen avser bidra med insikter om hur det systematiska kvalitetsarbetet uppfattas på en förskola samt på vilket sätt specialpedagogiskt stöd kan gagna förskolans verksamhetsutveckling. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med undersökningen är att studera förskollärares erfarenheter av och tankar om det systematiska kvalitetsarbete som utförs på en förskola. Hur kan specialpedagogiskt stöd förenkla och utveckla kvalitetsarbetet? Hur uppfattas kvalitetsarbetet, vad behöver göras för att utveckla det, specialpedagogens roll samt vilket behov av specialpedagogiskt stöd finns? TEORETISK RAM: Som teoretisk ram användes systemteoretiska och specialpedagogiska perspektiv. Systemteorin kan bidra med viktiga perspektiv då det gäller förändrings- och utvecklingsarbete. De specialpedagogiska perspektiven förekommer bland annat i styrdokument, bland förskollärare, förskolechefer och används som redskap för att analysera andra perspektiv i verksamheten. METOD: En kvalitativ undersökning genomfördes med semistrukturerade intervjuer. En hermeneutisk ansats användes vilket innebar att tolkningen har använts som analysverktyg. RESULTAT: Samtliga informanter i undersökningen ser det systematiska kvalitetsarbetet som en metod för utveckling av arbetssätt och arbetsmiljö för barn och pedagoger i syfte att höja förskolans kvalitet. Vikten av alla medarbetares delaktighet påtalades som en betydande faktor för hur det systematiska kvalitetsarbetet förstås och bedrivs. Resultatet visar att det finns behov av specialpedagogiskt stöd både i den dagliga verksamheten och som hjälp till ledningen. IMPLIKATIONER: Det mesta av det arbete som utförs på förskolan ingår i det systematiska kvalitetsarbetet och detta är ett ständigt pågående förändrings- och utvecklingsarbete där alla medarbetare har en viktig roll att fylla. Specialpedagogen har en funktion i att medverka till att alla är delaktiga i arbetet. Undersökningen visar att specialpedagogen behövs och efterfrågas på individ-, grupp- och organisationsnivå. För specialpedagogen innebär det att kunna befinna sig och samarbeta på olika nivåer i en verksamhet samt att ha förmågan och kunskapen att kunna förflytta sig mellan dem.

Abstract Bedömning i den pedagogiska dokumentationen är ett till synes tabubelagt samtalsämne inom förskolans ramar. Ständigt blir vi påminda om att begreppet bedömning inte ska användas i förskolan i relation till barns utveckling och lärande, vilket också de olika styrdokumenten framhåller. Samtidigt ställer vi oss frågan kring hur verksamma förskollärare ser på begreppen utifrån sitt uppdrag i praktiken. Studien syftar att undersöka förskollärares syn på pedagogisk dokumentation och bedömning i det praktiska arbetet med förskolans systematiska kvalitetsarbete. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes med verksamma förskollärare i en kommun i södra Sverige. Med utgångspunkt i ett utvecklingspedagogiskt- och postmodernt perspektiv analyserades underlaget för att synliggöra vilka diskurser som uppstår kring begreppen bedömning och pedagogisk dokumentation i förskollärares tal. Utifrån studiens frågeställningar visar resultatet att det synliggjorts diskurser i förskollärarnas tal i förhållande till föreställningar om vad god kvalitet i en förskola är. I den pedagogiska dokumentationen har diskurser utifrån barnens roll och det praktiska arbetet med dokumentation synliggjorts. I förhållande till bedömning framträdde det diskurser som berör bedömning av barnet som helhet och bedömning som en självreflekterande praktik. Slutsatserna visar på innebörden av det systematiska kvalitetsarbetet och realiseringen av studiens begrepp.   Nyckelord: Bedömning, förskola, kvalitet, pedagogisk dokumentation, systematiskt kvalitetsarbete.

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur gymnasielärare resonerar om och beskriver systematiskt kvalitetsarbete. Datainsamlingen är baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare. En riktad innehållsanalys av det transkriberade materialet har genomförts där resultatsammanställning och analys stöds av kvalitetsdefinitioner baserade på ramfaktorteori och följande komponenter i systematiskt kvalitetsarbete: innehåll, processer och metoder. Resultaten visar att lärare beskriver kvalitet som någonting eftersträvansvärt, med en ambition om att hålla god kvalitet. Begreppet kvalitet definieras i termer av både materiella och personella resurser. De personella resurserna framträder dock som det tydligaste måttet på kvalitet, exempelvis betydelsen av pedagogisk kompetens och ämneskunskap samt vikten av likvärdig bedömning och att lektionerna bedrivs av legitimerade personal. Studien visar hur lärare uttrycker stort engagemang kring det egna kvalitetsarbetet, arbetet att utveckla den egna undervisningen. I detta sammanhang beskrivs kvalitetsarbetet som en viktig och självklar del av lärarprofessionen. Skolan gemensamma systematiska kvalitetsarbete upplevs dock inte lika meningsfullt och utvecklande som det egna. Lärarna uttrycker att de förstår att ambitionen med ett skolgemensamt utvecklingsarbete är att förbättra skolans resultat, men ifrågasätter samtidigt om det är det de verkligen gör.

Under de senaste decennierna har dokumentation intagit en allt större roll i förskolans vardag. Samtidigt har ett ökat fokus på lärande och kunskap skrivits fram i de senaste revideringarna av förskolans läroplansmål. Utifrån denna historiska bakgrund och genom en överblick av tidigare forskning formulerades syftet med denna studie: att undersöka hur tillfrågade förskollärare och pedagogistor resonerar kring deras val i dokumentationsprocessen för att belysa vad som berättas om förskolan genom dokumentationsarbetet. Inhämtningen av det empiriska materialet har skett genom semistrukturerade intervjuer med 3 förskollärare och 2 pedagogistor från Skåne och Småland. Empirin analyseras utifrån ett kritiskt socialkonstruktivistiskt perspektiv och med Ferraris teori dokumentalitet, samt med hjälp av begreppet diskurs som ett sätt att undersöka hur språket formar vår verklighet. Studiens resultat visar att bilder och videoinspelningar är de främsta metoderna som används för att fånga upp det projekterande arbetet i förskoleverksamheten. Projektarbetet är det som ligger till grund för dokumentationsunderlaget för det systematiska kvalitetsarbetet. Omsorg beskrivs, i relation till dokumentation, som en naturligt förekommande del i förskolans verksamhet vilket påverkar omsorgens position i dokumentationen. En faktor som påverkar pedagogernas val i dokumentationsprocessen är bland annat upplevda förväntningar från ledningen. Som även tidigare forskning visat belyser resultatet i denna studie svårigheter att dokumentera omsorg och att den ofta förkläs i beskrivningar av målformuleringar eller värdegrundsarbetet i förskolan. Genom detta framgår det att omsorg som eget område tenderar att osynliggöras i dokumentationen och därmed i det systematiska kvalitetsarbetet.

Denna studie syftar till att bidra till en ökad förståelse kring hur rektorer i sin ledarroll organiserar och planlägger, samt följer upp det systematiska kvalitetsarbetet i deras verksamma förskolor. Studien är byggd på en kvalitativ forskningsmetod, där den empiriska insamlade datan består av genomförda intervjuer med rektorer. Med stöd av rådande styrdokument för förskolan och tidigare forskning undersöktes rektorns roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Denna centrala roll som rektorer besitter lyser dock i många fall med sin frånvaro i litteraturen, vilket är en av anledningarna till att vi ville undersöka detta fenomen närmare. Resultatet av studien visade hur ett gott ledarskap, där ett systematiskt kvalitetsarbete prioriteras, kan bidra till en positiv utveckling av förskolans verksamhet. Rektorerna ansåg att det var viktigt att ha en god relation till personalen för att kunna stötta dem och skapa engagemang. Dock framkom det även ett flertal utmaningar, bland annat att “få med alla på tåget”, med vilket rektorerna upplevde hur det kan vara svårt att få personalen att förstå innebörden och vikten av ett systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Trots dessa utmaningar kunde vi tyda att rektorerna var mycket medvetna om detta och hade god kompetens för att kunna föra verksamheten framåt, genom organisering och planläggning samt uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet.

Syftet med studien är att ge en fördjupad förståelse av lärare i fritidshems tolkningar av innebörden samt bedrivandet av kvalitetsarbetet i fritidshemmen i förhållande till styrdokumentens definition av kvalitetsarbete. De tre frågeställningar som studien utgår ifrån är: Hur tolkar lärare i fritidshem innebörden av kvalitetsarbete i fritidshemmet? Hur uppfattar lärare i fritidshem att kvalitetsarbete ska bedrivas i fritidshemmet? Hur skiljer sig lärarna i fritidshems tolkningar av kvalitetsarbete från styrdokumentens definition av kvalitetsarbete? Med stöd av ett fenomenografiskt perspektiv och en kvalitativ metodansats har semistrukturerade intervjuer genomförts med fem utbildade lärare i fritidshem för att samla empiri. Den insamlade datan har senare transkriberats för att enklare identifiera mönster och skapa en uppfattning om lärarna i fritidshems tolkningar av kvalitetsarbete. Resultatet och analysen visar att samtliga lärare i fritidshem delar flera uppfattningar om kvalitetsarbetets innebörd som exempelvis planering, dokumentation, aktiviteter samt mål baserade utifrån läroplanen. Däremot lyfts aspekter som analys, utveckling och uppföljning inte i samma utsträckning vid intervjuerna även om de är lika väsentliga för kvalitetsarbetet enligt Skolverket (2014). Hur lärarna i fritidshem bedriver kvalitetsarbete ser olika ut även om vissa element i verksamheterna liknar varandra. Exempelvis genomför alla digital dokumentation men de använder olika plattformar för att göra det. Den avgörande faktorn i hur kvalitetsarbete bedrivs bottnar i resurser och förutsättningar, främst i form av tid, utbildad personal och fördelningen av antal elever per lärare.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar och menar att de hanterar direktiv för undervisning i Lpfö18. Vilka spår av förskolans tradition går att se i förskollärarnas förståelse av begreppet undervisning? Hur uppfattar förskollärarna sitt uppdrag och sin yrkesroll i förhållande till undervisning? Hur ser förskollärarna på sitt arbete med utvärdering av undervisning? Åtta yrkesverksamma förskollärare intervjuades om detta. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ett läroplansteoriskt perspektiv. Även läroplanskoder och ramfaktorer används i analysen. Studien knyter an till tidigare forskning som bland annat handlar om undervisning, bedömning och utvärdering i förskolan. Analysen visar att undervisning alltid varit en del av förskolans tradition och att omsorg ses som betydelsefullt av förskollärarna. De anser att trygghet är en förutsättning för all undervisning i förskolan. Vidare menar de att förskollärarrollen idag är ett komplext uppdrag som innefattar många delar, bland annat ansvar och ledarskap för undervisning. Slutligen visar analysen att bedömning i förskolan är en komplicerad process. Förskollärarna förväntas följa upp undervisningen, men det finns inga tydliga direktiv för hur detta ska utföras eller vad som ska utvärderas. Fokus i utvärderingar handlar om förskollärarens undervisning. En risk är att den bild av verksamheten som synliggörs i utvärderingarna inte överensstämmer med vad som sker i verkligheten och att det som förskollärarna själva vill fokusera på, trygghet/omsorg, blir osynligt.

Studiens förväntade kunskapsbidrag är att tillhandahålla en uppfattning om hur rektorer organiserar uppdraget för specialläraren med inriktning matematikutveckling i skolans organisation. Studien förväntas även bidra med insikter om hur rektorer ger speciallärarens mandat att utveckla matematikundervisningen och ge möjlighet att ge alla elever förutsättningar att nå kunskapsmålen i matematik.  Syftet med studien är att utforska och analysera rektorers syn på speciallärarens mot matematikutveckling roll på organisationsnivå i det systematiska kvalitetsarbetet, och grupp- och individnivå kring matematikundervisningen. Genom att intervjua rektorer och speciallärare med inriktning matematikutveckling ges en heltäckande bild av hur rektorns ledarskap påverkar speciallärarens roll med inritning matematikutveckling och mandat i skolorganisationen.  Studien har de teoretiska utgångspunkterna grundats i system-, organisationsteori och specialpedagogiska perspektiv. Denna kombination av teorier ger en möjlighet att analysera hur rektorn använder speciallärare med inriktning matematikutveckling i skolans organisation.  Studien har en kvalitativ ansats med metoden semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna genomfördes med sex rektorer och sex speciallärare med inriktning matematikutveckling på sex olika skolor. Samtliga sex skolor har samma huvudman.  Rektorer och speciallärare med inriktning matematikutveckling arbetar inom samma skola. Intervjuerna är transkriberade och analyserade utifrån tematisk analys.  Resultaten visar att rektorerna spelar en avgörande roll i att definiera och stödja specialläraren med inriktning matematikutveckling, bidrag till systematiska kvalitetsarbetet av matematikundervisningen och specialpedagogiska insatser för elever i behov av stöd. Rektorerna och speciallärarna identifierar både framgångsfaktorer och utmaningar i samverkan mellan speciallärare med inriktning matematikutveckling och matematiklärare. Framgångsfaktorerna inkluderar strategisk användning av speciallärarnas kompetens för att förbättra tillgängligheten och kvaliteten på undervisningen. Utmaningarna relaterar till brist på resurser och behovet av ökad kompetensutveckling. Rektorernas stöd anses vara kritiskt för att speciallärarna ska kunna bidra till skolans systematiska kvalitetsarbete och därmed utveckla matematikundervisningen, vilket är avgörande för att skapa inkluderande lärmiljöer som främjar elevers matematikutveckling. I studien undersöks rektorers syn på speciallärarens roll i matematikundervisningen, med fokus på specialpedagogiska synvinklar. Resultatet visar vikten av samverkan för att utveckla matematikundervisningen och skapa inkluderande lärmiljöer. Resultatet visar även att rektorns stöd för speciallärarnas möjlighet att förbättra matematikundervisningens inkluderande strävan är avgörande. Studiens resultat visar att det finns strategier för hur rektor, speciallärare med inriktning matematikutveckling och matematiklärare kan samverka på organisations-, klass- och individnivå för att uppnå en inkluderande matematikundervisning med särskilt fokus på elever i behov av stöd.

Syftet med arbetet är att försöka utveckla kursen Grafisk kommunikation 1 didaktiskt med hjälp av en utvärdering som grundar sig i vetenskaplig teori för lärande och hur eleverna i gruppen upplever hur dessa förutsättningar har påverkat dem. Jag ser ett sådant kvalitetsarbete som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Min viktigaste slutsats är att en pedagogisk utvärdering av en kurs med vetenskaplig grund i Knud Illeris förutsättningar för lärande som utvärderingskriterier har gett en stor bredd av olika tips för att kvalitetsutveckla kursen didaktiskt vilket ökar förutsättningen för elevernas lärande och eleverna får därmed också ännu bättre förutsättningar att nå ökad måluppfyllelse. Modellen jag har använt ser jag som generaliserbar till många olika kurser och som lärare får jag stort stöd för det didaktiska kvalitetsarbetet.Jag har i teoriavsnittet tittat närmare på Knud Illeris 3 olika dimensioner för lärande, innehållsdimensionen, drivkraftsdimensionen och samspelsdimensionen samt hans beskrivning av hinder för lärande. Med detta som utgångspunkt undersökte jag med hjälp av enkätmetoden hur eleverna upplevde dessa förutsättningar, och fick på så sätt fram möjliga didaktiska åtgärder för kvalitetsförbättring för majoriteten av eleverna och kursens genomförande. Utvärderingen genomfördes i kursen Grafisk kommunikation 1 med en elevgrupp i en gymnasieskola i Sverige och de konkreta didaktiska tips som framkom i utvärderingen uppmanar jag läsaren att själv närmare studera i rapportens senare del. Slutligen vill jag också framhålla att för att säkerställa denna kvantitativa utvärderings giltighet och för att finna individuella insatser för enskilda elever bör utvärderingen kompletteras med individuella utvecklingssamtal där resultatet och slutsatserna från denna undersökning kan ligga till grund för ett sådant samtal.