No description available.

Barn anses idag som kompetenta och sociala aktörer där dagens vårdnadshavare kräver en förskola med hög kvalité för sina barn. Forskning visar att kvalité är ett rörligt begrepp som förknippas med sin samtid samt ett kulturellt och socialt sammanhang, där bedömningen av kvalitén är subjektiv och beror på åskådarens perspektiv.Studiens syfte är att undersöka tre olika ledningsnivåer: förskolechef, förskollärare och barnskötare. Här lyfts deras tankar kring kvalitetsarbete och belyser ansvarsskillnader och faktorer som påverkar i verksamheten. Det insamlade materialet är semistrukturerade intervjuer med två förskolechefer, två förskollärare och två barnskötare på två olika förskolor i olika kommuner. Tolkningsramar som används är kvantitativt och kvalitativt förhållningssätt till kvalité. Resultatet visar på skillnader i planeringstid, olika strukturer i verksamheter, hur förskollärarprofessionen blir tydlig, den pedagogiska dokumentationen, de strukturella faktorerna och olika möjligheterna de ger varandra samt olika syn på systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Slutsatsen utifrån resultatet visar hur väsentliga olika delar är för att lyckas uppnå hög kvalité i förskolan: vilka faktorer som påverkar kvalitén, samt hur betydande det är med bra kommunikation i arbetslagen och mellan de tre olika ledningsnivåerna.

Syftet med denna studie var att utforska fyra pedagogers erfarenheter av och uppfattningar om kvalitetsarbete i förskolan. I studien har jag använt mig av kvalitativa intervjuer för att utifrån syftet beröra pedagogernas personliga erfarenheter av och uppfattningar om kvalitetsarbetet i förskolan. Intervjuerna är genomförda på fyra olika förskolor inom samma kommun. I resultatet framkommer det att kvalitetsarbetet enligt pedagogerna handlar om att dels synliggöra barnens förutsättningar till lärande och utveckling och dels att synliggöra samt skapa medvetenhet för den egna verksamheten. Det framkommer även att vissa förutsättningar behövs enligt pedagogerna för att verkställa kvalitetsarbetet i verksamheterna. I studien synliggörs både lika och olika erfarenheter och uppfattningar om kvalitetsarbete samt perspektiv på vad som utgör kvalitet. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare och barnskötare resonerar kring pedagogisk planering i förskolans kontext. Vilket besvarades genom forskningsfrågan: vilka diskurser framträder genom samtal med förskollärare och barnskötare gällande den pedagogiska planeringen i förskolan. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt var socialkonstruktionism med diskurspsykologi som analysmetod. Analysverktygen som används i studien var tolkningsrepertoar, retorik samt funktion och effekt. Det producerade materialet har skett med en kvalitativ ansats genom tre semistrukturerade gruppintervjuer med nio deltagande respondenter. Studiens resultat redovisas i tre teman: den svårtolkade läroplanen, det betungande arbetet i förskolan och vem planerar vi för samt diskurserna läroplanens tvetydighet och den osäkra förskolläraren. Det framkom i resultatet att förskollärarna visar en osäkerhet kring planeringsarbetet i relation till förskolans läroplan samt att kvalitetsarbetet ses som ett betungande och tidskrävande arbete.

Systemutveckling idag strävar efter kvalitet, men man kan se flera tecken på en kvalitetsbrist i utvecklingen av system. Många projekt kommer till korta. Trots att enorma summor pengar läggs ner på IT-projekt varje år misslyckas en stor del av dem. Denna rapport behandlar frågeställningen: Hur uppnås kvalitet vid systemutveckling? Rapporten besvarar frågeställningen genom intervjuer med erfarna yrkesmän inom området. Det är deras perspektiv på kvalitet som besvarar frågeställningen. Resultatet visar att synen på kvalitet stämmer väl överens med vad befintliga teorier säger att kvalitet handlar om, någon form av kundtillfredsställelse. Resultatet av intervjuerna har vidare analyserats tillsammans med befintliga teorier på området. Rapporten visar på att vissa faktorer påverkar kvaliteten och uppfyllandet av den. Två av dessa faktorer är kommunikation och kultur.

Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka pedagogernas uppfattning om vilka förutsättningar som krävs för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i förskolan; specifikt ta reda på om de anser att det finns faktorer som underlättat arbetet med kvaliteten. Bakgrunden ger en beskrivning av komplexiteten som råder i förhållande till att arbeta med kvalitet i förskolan. Bland annat beskrivs förskolans uppdrag, vad och hur det ska kvalitetssäkras. Här presenteras även påverkansfaktorer samt svårigheter med arbetet. Vidare ges en forskningsöversikt av forskning som anses relevant i förhållande till studien. De teoretiska utgångspunkterna för studien är noga utvalda för att kunna uppfylla syftet och för att få ett intressant resultat. Det socialkonstruktiva beskriver kunskapssynen samtidigt som ramfaktorer och modeller för kvalitet är de teoretiska utgångspunkterna. Ett bekvämlighetsurval och konkreta metoder tillämpades för att uppnå bland annat tillförlitlighet och reliabilitet. Med hjälp av statistiska analyser benas enkätresultaten ut och resultatet kommer presentera det som anses relevant i förhållande till syftet. Undersökningen anses kunna bidra till en ökad förståelse kring vad pedagogerna behöver för förutsättningar för att bedriva det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Olika faktorer analyseras med hjälp av flertalet tester, för att se vilka faktorer som anses påverka pedagogernas arbete med kvaliteten. Resultatet synliggör faktorer som anses påverka det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan, exempelvis kollegor, ledning och organisation. Det framgår att vissa delar av det systematiska kvalitetsarbetet anses mer begripliga än andra. Pedagogerna efterfrågar konkreta hjälpmedel, men i analysen diskuteras det om det egentligen är något annat pedagogerna behöver i arbetet med förskolans systematiska kvalitetsarbete. / The purpose of this quantitative study is to investigate the teacher’s perception of what conditions or prerequisites are required to conduct systematic quality improvement in preschools; specifically if there are factors that have facilitated the teacher's quality improvement work. The background section provides a description of the complexities with regards to improving quality in preschool. Among other things, the preschool's mission is described as well as how its quality should be assured. This section also present factors that impact on the work, and difficulties the teachers meet in their everyday work. Subsequently, this paper presents an overview of relevant existing research. The theoretical approach used in this study was carefully chosen to fulfill the purpose and to gain an insightful result. The social constructive approach describes the perception of knowledge while frameworks and models of quality are the theoretical starting points. Convenience sampling and concrete methods were applied to achieve reliable results. Statistical analysis was used to evaluate the results of the questionnaires. By analysis each factor using multiple models, this study contributes to an increased understanding of what teachers need to enable and improve quality management in preschools.The result illustrates factors that are considered to affect systematic quality improvement in preschool, such as colleagues, management and organization. It is apparent that certain parts of the systematic quality improvement work are considered more comprehensible than others. The teachers ask for concrete tools, but in the analysis it is discussed whether there is actually something else teachers need in their work with systematic quality improvement in preschool.

Denna studie undersöker hur förskolors utemiljöer är utformande och används för att främja barns lärande och utveckling. Vidare undersöks förskollärares intentioner och syften med utevistelse samt vad de tänker är en god pedagogisk miljö. Studien berör även barns tankar kring utevistelsen. En kvalitativ fallstudie har genomförts med tre deltagande förskolor. De metoder som använts för att samla in empirin är intervjuer, observationer samt samtalspromenader. Empirin har bearbetats med intentionell analys och resultatet visar att förskolors utemiljöers utformning kan variera beroende på var de är belägna. De miljöer förskollärarna inkluderar sin utemiljö är främst den egna utegården samt skogen. Vidare framgår det i resultatet att utemiljön används till fri lek, pedagogisk planerad verksamhet samt motorisk träning. Grundläggande syfte och intentioner hos förskollärarna med utevistelsen är att ge barnen kunskap, skapa relationer till naturen samt som en kompensation till hemmet. Vidare menar förskollärarna att syftet med utevistelsen är av praktiska skäl samt att gynna barns hälsa. En god pedagogisk miljö bör vara variationsrik med kuperad terräng och med mycket vegetation samt platser där barnen kan vistas utifrån sina behov. Resultatet visar att barnen spontant ägnar sig åt motoriska samt sociala lekar när de befinner sig i utemiljön. Genom en systematisk kartläggning och analys av utemiljön och dess användning kan viktiga områden upptäckas och utvecklas för att bidra till barns lärande och utveckling.

AbstraktAtt behöva göra utvärderingar inom sitt yrke har säkerligen många en relation till, inte minst om man arbetar inom skol- och fritidshemsverksamheten. I takt med en ständigt efterfrågad kvalitet ökar även kraven på dokumentation och utvärdering inom denna verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger upplever, och uppfattar, sitt utvärderingsarbete. Eftersom syftet är att få svar om fritidspedagogers upplevelser och uppfattningar i ämnet, så valdes kvalitativa intervjuer som metod. I studien intervjuas sex högskoleutbildade pedagoger som är verksamma inom fritidshemmet, uppdelade på två skolor. Resultatet av studien visar att det förekommer en mängd olika utvärderingar hos fritidspedagogerna. De utvärderar mål och aktiviteter som de själva satt upp inom verksamheten, samt mål de blivit tilldelade från skolledningen. Resultatet visar även att utvärderingar både sker i grupp och individuellt. Att dagligen, individuellt, utvärdera sin verksamhet och sin egen arbetsinsats, verkar vara vanligt förekommande hos fritidspedagogerna i studien.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur systematiskt kvalitetsarbete realiseras av förskollärarna i relation till en lokal styrkedja. Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöks den transformering av policy-uppdraget som sker i en lokal styrkedja med ett flertal policy-aktörer. Studieobjektet är det dokumenterade arbete som utförs i en lokal styrkedja och den utvärdering som görs på olika nivåer i styrkedjan. Bakgrunden till studien utgår från att det allt mer decentraliserade skolsystemet i Sverige tenderar att påverka i detta fall förskollärarnas särskilda ansvar för att utveckla verksamheten i linje med sin tolkning av uppdraget. Genom att fler nivåer tillkommer på realiseringsarenan ökar antalet aktörer som är inblandade i tolkning av uppdrag och kvalitetsbegreppet. Just förskollärarnas roll i detta system är det som studien fokuserar på. Studien utgår från ett antal övergripande teoretiska utgångspunkter; läroplansteori, språkhandlingar som redskap för styrning samt förskollärare som aktiva aktörer i implementering av policy. I det konkreta analysarbetet kommer teoretiska perspektiv på och aspekter av kvalitet ligga som grund. För att genomföra studien har en dokumentanalys gjorts av dokument (kallat utvärdering, verksamhetsanalys, kvalitetsrapport) på skilda nivåer i en utvald lokal styrkedja. Förskollärarnas utvärdering av kärnverksamheten har varit utgångspunkten och huvudfokus, och analysen har fokuserat vilka perspektiv på och aspekter av kvalitet som varit framträdande. Resultatet av den analysen har därefter varit utgångspunkt i en jämförande analys av skrivningar i resterande dokument i styrkedjan. Studiens resultat visar att förskollärarna i stor utsträckning beskriver kvalitet i verksamheten med tydligt fokus på relationellt samspel och att de värderar pedagogiska relationer högt. Resultatet visar även att på strategisk nivå i styrkedjan värderas ämneskunskap och konkreta, mätbara effekter av undervisningen högt. Förskollärarnas utsagor får däremot en mycket liten genomslagskraft i styrkedjan.  En slutsats som kan dras är att ett systematiskt kvalitetsarbete med flera aktörer ökar antalet tolkningar av uppdraget och att lokal centralisering riskerar att minska förskollärarnas autonomi. / This essay develops knowledge about how preschool teachers realize the systematic quality work, in relation to a local governing chain. From a curriculum theoretical perspective, the study examines the transformation of the policy assignment that takes place in a local governing chain, with a number of policy actors. The study object is the documented work conducted in a local governing chain, and the evaluation performed at different levels in the governing chain. The essay relates to the fact that the increasingly decentralized school system in Sweden tends to affect, in this case the preschool teachers, special responsibility to develop their practice in line with their interpretation of their assignment. With an increasing number of levels in the realization arena, the number of actors involved in the interpretation of assignments and the concept of quality increases. The study focuses on the preschool teachers' professional role in this system. From a curriculum theory perspective, this study explores the preschool teachers' agency and professional autonomy in order to visualize different dimensions and aspects of pedagogical quality. A document analysis was made of the written systematic quality work (named evaluation, activity analysis, quality report) at different levels in a selected local governing chain. The starting point is the preschool teachers' evaluation of their practice. The initial analysis focused on identifying and characterizing the most prominent perspectives and aspects of quality in the preschool teacher’s evaluation, compared with a comparative analysis of the remaining documents in the governing chain. The results show that preschool teachers mainly describe quality with a clear focus on relational interaction and that they value educational relationships highly. The result also shows that at the strategic level in the governing chain, subject knowledge and concrete, measurable effects of teaching are highly valued. The preschool teachers' statements, on the other hand, have very little impact in the governing chain.  One main conclusion from this study is that systematic quality work with several actors increases the number of interpretations of the core assignment and that local centralization risks reducing the autonomy of preschool teachers.