År 2019 infördes en ny bestämmelse i skollagen; läsa-, skriva-, räknagarantin. Garantins syfte är att säkerställa att skolor tidigt sätter in stödinsatser för elever i behov av extra stöd. Då forskning visar att taluppfattning är grunden för att kunna utveckla vidare matematikkunskaper är det viktigt att tidigt identifiera elever med brister i taluppfattningen och som riskerar att hamna i matematiksvårigheter. Syftet med studien är att synliggöra vilka hinder och möjligheter bedömningsstödet i matematik för årskurs 1 ger skolor i deras arbete med att stödja elever i matematiksvårigheter och öka andelen elever som når kunskapsmålen i matematik i årskurs 3. I studien har 13 nyckelpersoner från två olika kommuner, på olika nivåer i skolsystemet, intervjuats om deras uppfattningar om hinder och möjligheter med bedömningsstödet; genomförandet, analysarbetet och efterföljande åtgärder. Tolkningen av resultatet utgår från ett systemteoretiskt-, och utvecklingsekologiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns flera faktorer i kommunernas skolsystem som kan påverka huruvida bedömningsstödet resulterar i adekvata stödinsatser för elever i matematiksvårigheter. En viktig faktor är rutiner kring bedömningsstödets analyser, både när det gäller utformning och överföring i skolsystemet. Studien visar att bedömningsstödets resultat leder till få tidigt riktade stödinsatser på skolorna, att det finns brister i analysarbetet och att åtgärderna inte alltid följs upp. För att bedömningsstödet i matematik i årskurs 1 ska bli ett likvärdigt stöd som bidrar till att fler elever når kunskapskraven i matematik i årskurs 3 behöver kommunerna, på alla nivåer i skolsystemet, utveckla arbetet runt bedömningsstödet.

Den här studien belyser hur skolchefers förståelse av begreppet pedagogiskt ledarskap påverkar rektorers förutsättningar att leda skolverksamheten mot de nationella målen? En utgångspunkt är de erfarenheter jag som rektor har av en kommunal skolorganisation. I den organisationen finns skolchefen, en roll som av huvudmannen har fått mandat att organisera kommunens skolväsende och leda rektorerna. Den bakgrund som ges beskriver styrningen av den svenska skolan och ger en tillbakablick på skolchefsrollen från 1958 fram till nutid. De teoretiska perspektiven är tre; läroplansteorin som ger ett ramverk, systemteorin som används för att studera organisationer och ett fenomenologiskt perspektiv som bidrar till studiens tolkande ansats. Viktiga begrepp är styrning, ledning och ledarskap. Med styrning avses de nationella system som används för att styra skolan, dvs. juridisk, ideologisk och ekonomisk styrning samt styrning genom utvärdering och kontroll. Ledning är organisation och processer som syftar till att genomföra styrningen. Genomförandet innebär ansvarstagande och påverkan i organisationen. Ledarskap utövas genom handlingar av en eller flera personer i organisationen. I forskningsöversikten ligger tyngdpunkten på forskning om pedagogiskt ledarskap. I studien reanalyseras data från enkäter som genomförts inom ramen för forskningsprojektet Nationell policy möter lokala genomförandearenor.[1] Inom den del av projektet som undersöker skolväsendets styrning och ledning genomfördes ett flertal enkäter som riktades till alla landets kommuner (och delvis även till andra huvudmän). Två av enkäterna besvarades av skolchefer för de obligatoriska skolformerna och det är ur dem som ett urval av frågor har gjorts för reanalysen. Dessa frågor behandlar skolchefers uppfattningar om och prioriteringar inom sina arbetsuppgifter. Svaren analyseras med en tolkande ansats. För att fördjupa kunskapen om skolchefernas förståelse av rektors uppdrag, har dessa enkätresultat kompletterats med tre intervjuer som transkriberats och därefter analyserats på samma sätt. Studiens resultat Arbetsuppgifter/handlingar kopplade till lokal politisk styrning och ekonomi är viktigast för skolcheferna, men de anses mer sällan höra till de mest stimulerande eller mest centrala arbetsuppgifterna i relation till rektorerna. Många skolchefer finner arbetsuppgifter/handlingar kopplade till kvalitetsarbete- och verksamhetsutveckling stimulerande och viktiga. Arbetsuppgifter/handlingar kopplade till det egna ledarskapet har också prioriterats. Det är få av skolcheferna som ser arbetsuppgifter eller handlingar kopplade till medarbetares lärande och utveckling som viktigast eller mest stimulerande. Skolchefer som har en chef mellan sig och rektorerna anger att denna chefs viktigaste arbetsuppgift är att fungera som stödjare eller coach för de rektorer hen är chef för. Inom den tolkande ansatsen inom organisations- och ledarskapsforskning, som är en analysram i den här studien, har man visat att våra handlingar baseras på vår tolkning och förståelse av arbetssituationen (Sandberg & Targama, 1998). Därmed är ett sammanfattande resultat av reanalysen att skolchefernas förståelse av sitt uppdrag är sådan att pedagogiskt ledarskap inte ingår i det egna uppdraget eller har mycket låg prioritet. Intervjuerna förstärker enkäternas empiri. Trots att skolcheferna formulerar sig kring lärande och pedagogiskt ledarskap, är deras förståelse av sitt uppdrag sådan att pedagogiskt ledarskap inte ingår i uppdraget eller har mycket låg prioritet. Att verka för rektorers pedagogiska ledarskap ingår, men samtalen om hur det kan göras handlar till stor del om systematiskt kvalitetsarbete. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat och hur ett mer medvetet ledarskap, med avseende på lärande, skulle kunna påverka skolors kvalitet och resultat. Det finns också tankar om hur en gemensam förståelse, i första hand inom en kommun, skulle kunna uppnås.   Nyckelord: skolchef, styrning, pedagogiskt ledarskap, lärande, systematiskt kvalitetsarbete [1] Nihlfors & Johansson, 2015

A course evaluation is a survey sent out to all students after they have completed a course at Uppsala University. The objective of this survey is to allow the students to state their opinions of the course and give the course coordinatior an apprehension of how the students have perceived the course. This information can later be used to take necessary measures to increase the quality of the next instance of the course. The course coordinator compiles the students' opinions from the course evaluation together with their own opinions and analysis about the course instance into a course report. All the course reports are uploaded to a website called Medarbetarportalen but they are stored in an unorganized directory structure and there is no way of searching for a specific report or other information about a course instance. Moreover, students are only able to read the course report from an instance of a course that they participated in.  Making this information easily accessible would be beneficial for the evolvement of a better education. We have therefore created a portal which makes it possible for students, course coordinators, director of studies, education prefects and other employees at Uppsala University to easily find information regarding earlier course instances. This information consists of course reports, course evaluations, avarage grades as well as the number of students registered on the course instance. The portal also offers an easy way for course coordinators to write course reports.  Both through user testing and continous communication with employees at the IT institution the system has gotten positive feedback and the result was a working and useful portal with good requisites for further developement and launch by Uppsala University. / En kursvärdering är en enkät som skickas ut till alla studenter efter att de genomfört ett kurstillfälle på Uppsala universitet. Syftet med denna enkät är att ge studenterna en chans att tycka till om kursen och ge kursansvarig en uppfattning om hur studenterna har upplevt kursen för att sedan kunna använda detta som underlag för att vidta åtgärder till nästa kurstillfälle och på så sätt förbättra utbildningen. Kursansvarige sammanställer sedan kursvärderingen tillsammans med vilka åtgärder som ska göras inför nästa kurstillfälle till en kursrapport. Problemet är att studenter och anställda på Uppsala universitet inte lätt kan söka rätt på varken kursrapporter, kursvärderingar eller reslutat från olika kurstillfällen. Alla kursrapporter laddas upp på en hemsida som heter Medarbetarportlalen men där ligger de i en oorganiserad katalogstruktur och det är itne möjligt att söka rätt på en specifik rapport eller annan information om ett visst kurstillfälle. Dessutom har studenten endast möjlighet att läsa kursrapporter från kurstillfällen som de själva har deltagit på. Att göra denna information lättillgänglig är fördelaktigt för utvecklingen av en bättre utbildning. Vi har därför skapat en portal som gör det möjligt för studenter, kursansvariga, studierektorer, utbildningsprefekter och andra anställda på Uppsala universitet att söka rätt på information om tidigare kurstillfällen. Denna information består av kursrapporter, kursvärderingar, genomsnittsbetyg samt antal studenter på kurstillfället. Portalen gör det även möjligt för kursansvarig att skriva kursrapporter. Både genom användartester och kontinuerlig kommunikation med anställda på IT-institutionen har systemet fått positivt gensvar och resultatet blev en fungerande och användbar plattform med goda förutsättningar för vidareutveckling och lansering av Uppsala universitet.

Vårt syfte med studien var att undersöka hur det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan serut, vilka faktorer som påverkar samt vad det finns för möjligheter och utvecklingsområden.Den metod som används i studien är semistrukturerade intervjuer där vi intervjuade niostycken förskollärare. Vårt resultat visade att förskollärarna hade liknande arbetssätt ochmetoder för systematiskt kvalitetsarbete. I studien framkommer det att förskollärarna delsupplevde att arbetet fungerade bra men att det dels fanns många påverkansfaktorer somförsvårade arbetet, exempelvis nämns tid, förhållningssätt, barngrupp och personalbrist.Skillnader mellan arbetet hos privata och kommunala förskolor kring upplevelser av arbetetblir också tydliga.

Syftet med vår studie var studera hur förskollärare uppfattar pedagogisk dokumentation som en del i ett kvalitetsarbete i förskolan och hur den används i verksamheten för att främja barns lärande. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer gjorts med åtta verksamma förskollärare. Resultatet i studien visar att den pedagogiska dokumentationen ses som viktig men att den inte nödvändigtvis sammankopplas med det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Förskollärarna i studien lyfter att den pedagogiska dokumentationen synliggör barns lärande och verksamhetens innehåll men att dilemman som tidsbrist och bristande kompetens påverkar arbetet.

I byggbranschen är det inte ovanligt att projekt kostar mer än planerat. Ineffektiva kvalitetsstyrande processer, omfattande kvalitetssäkrande rutiner och bristande kommunikation är betydande faktorer i problematiken som en del företag upplever i dagsläget.   Grunden  till  den  här  rapporten  är  en  uppfattning om  att  betydande  mängder  kvalitetsstyrande dokument och rutiner ser liknande ut hos olika byggföretag, samt att det finns en utmaning i att förhålla sig till det flertalet lagar och förordningar som dokument och rutiner grundas i.   I den här rapporten undersöks därför om det finns möjlighet och intresse bland svenska byggföretag av en centraliserad branschstandard för kvalitetsstyrning, kopplad till svensk lagstiftning.   Genom litteraturstudier, intervjuer och en enkätundersökning har möjligheten och intresset utretts med syfte att slutligen presentera resultatet för undersökningens uppdragsgivare, Svensk byggtjänst.   Undersökningen begränsas till projekteringsskedet, men nämner även möjliga fördelar och nackdelar inom andra skeden i byggprocessen till följd av centralisering och standardisering. I undersökningen har 11 personer intervjuats och 63 personer har deltagit i en enkätundersökning. Majoriteten deltagande aktörer upplever en central branschstandard som intressant och anser att det finns flera fördelar med att arbeta efter gemensamma underlag, men många uttrycker också tvivel och nämner  flertalet  betydande  risker  och  svårigheter  i  samband  med  utformning,  omfattning  och tillämpning.   För att klargöra möjligheten att införa standarden rekommenderas därför vidare undersökningar. / In the construction industry, it is not uncommon for a project to cost more than planned for. Ineffective quality controlling processes, extensive quality assurance procedures and communication deficiency are significant factors contributing to the problems experienced by some companies.   This report is based on the perception that a significant amount of the documentation used for quality control and quality assurance by companies in the construction industry are similar and that many companies face difficulties when trying to keep documentation and procedures up to date according to the continuous changes in laws and regulations.   This report investigates the possibilities and interest that Swedish construction companies may have for a centralized quality management standard, based upon Swedish legislation.   The investigation was carried out through literature studies, interviews and an electronic question- naire, aiming to present the results to Svensk byggtjänst.   This investigation is limited to the planning phase. However, possible benefits and drawbacks that may occur in other phases of the construction process due to centralization and standardization will be mentioned.   In the investigation, 11 people were interviewed and 63 people took part in an electronic question- naire.   A majority of the participants find a centralized standard to be interesting and believe that there are many benefits to be gained from working from a common ground. However, they also express doubt and mention several significant risks and difficulties mainly regarding shaping, extent and use of a centralized standard.   Therefore, in order to clarify the need and possibilities for a centralized standard further investigations are recommended.

Den här rapporten handlar om utvecklartjänster i fritidshemmet. Ett jobb jag själv innehar. Fritidshemmet idag är en verksamhet som ganska nyligen fått en egen läroplan, men det har funnits ett glapp mellan rektorers kunskap om fritidshemmen och de krav som nu ställs på verksamheten. Många kommuner har de senaste fem åren valt att rekrytera eller internrekrytera olika former av utvecklingstjänster. Rapporten kommer att göra ett nedslag i en kommun som valt att jobba med utvecklartjänster för att öka likvärdigheten i sina fritidshem. Likvärdigheten var ett problemområde som kommunens rektorer och förvaltning identifierade 2018 och valde att starta ett projekt som heter fritidshemslyftet. Detta projekt skulle ledas av internrekryterade utvecklare i fritidshem. Så frågan nu, tre år senare, är om utvecklarna skapat en bättre likvärdighet i kommunens fritidshem. Hur används utvecklarna och hur har de använts i denna kommun? För att få svar på de frågorna har intervjuer med rektorer, utvecklare i fritidshem och personal som jobbar med utvecklare gjorts, där de berättar om sina upplevelser av utvecklartjänster och likvärdighetsarbete. Kvalitativ metod och tematisk analys har använts för att fånga upp teman i empirin. Dessa teman ger ett resultat, som visar på hur man kan fånga upp likvärdigheten i fritidshemmen. Hur rektorer, utvecklare och personal ser på den här verksamheten. Framför allt så visar den på ett lyckat projekt med många vinster för fritidsverksamheten. Ur det perspektivet och ur mitt perspektiv som verksam utvecklare i fritidshem, så finns det upplevda värden av utvecklartjänsterna som vi behöver öka förståelsen om. Denna typ av tjänst har många namn men kommer i denna skrift gå under benämningen utvecklare- utvecklarna.

I denna fallstudie har en skolenhets systematiska kvalitetsarbete studerats. Enheten utgörs av ett program på en gymnasieskola i en mellanstor kommun i Sverige. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheten i förhållande till styrdokumenten och rektors ledarskap. Kvalitetsarbetet granskas i relation till reformer av den offentliga sektorn som förknippas med New Public Management (NPM). Genom en dokumentanalys och en kompletterande intervju med enhetens rektor har en bild kunnat skapas av hur enheten förhåller sig till systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet av studien är att enheten uppvisar brister vad gäller systematik, dokumentation och rutiner, vilket framkommer i såväl dokumentanalysen som intervjun. Det blir dock tydligt att enheten trots detta når goda resultat. Vidare konstaterar vi att rektors roll innebär stora utmaningar och att det finns många tecken på att NPM satt spår i skolans arbetssätt och uppfattning om kvalitet. Ett exempel på detta är användandet av en elevenkät för att bedöma utbildningens kvalitet. Utifrån detta problematiserar vi NPM som styrningsprincipi den svenska skolan.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur rektorer i egenskap av pedagogiska ledare bedriver grundskolans förbättringsarbete. Olika rapporter beskriver rektorsfunktionen som komplex, men få rapporter och forskning belyser rektorers erfarenheter och reflektioner över rektorsuppdraget i relation till skolförbättring. För att nå undersökningens syfte besvarades följande forskningsfrågor: Hur reflekterar rektorer över sitt pedagogiska uppdrag i förhållande till skolförbättring? Vilka tillvägagångssätt upplever rektorer är värdefulla att använda sig utav för att uppnå skolförbättring? Vad för svårigheter i det pedagogiska ledarskapet upplever rektorer att de erfar i samband med organisering av skolförbättring? En kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med tio rektorer har genomförts. Studien har utgått från en konstruktivistisk epistemologi med en hermeneutisk vetenskapsteori för analys och tolkning av datainsamlingsfrågorna.  Resultaten visar att rektorernas reflektioner och erfarenheter av rektorsuppdraget både skiljer sig åt och har gemensamma nämnare. Det pedagogiska uppdraget beskrivs som mångfacetterat av samtliga rektorer. Rektors pedagogiska ledarskap skildras som att leda processer, leda andra, skapa förutsättningar och ge vägledning. Skolförbättringsarbetet innebär att varje läsår identifiera utvecklingsområden, arbeta med dessa och följa upp genom kommunikation i olika mötes- och samarbetsstrukturer. Enligt rektorernas erfarenheter är värdefullt tillvägagångssätt för att uppnå skolförbättring att skapa gemenskap, distribuera ledarskapet, vara en närvarande skolledare och vara synlig ute i verksamheten för personal och elever. Enligt rektorernas reflektioner är delaktighet och engagemang hos lärare viktigt i förbättringsarbetet.  Yttre faktorer påverkar hur rektorer bedriver skolans verksamhet. / <p>2020-06-08</p>

Studiens övergripande syfte var att undersöka vilka faktorer som kan komma att påverka förskollärarnas arbete med det systematiska kvalitetsarbetet. Nio förskollärare från fem förskolor deltog i studien. För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer gjordes. Vi utgår från ramfaktorteorin för att ta reda på vilka faktorer som kan komma att påverka ramarna, i detta fall blir det systematiska kvalitetsarbetet en ram. Resultatet visar att enligt förskollärarnas uppfattning finner de svårigheter med att genomföra kvalitetsarbetet i praktiken. Dessutom har förskollärarna olika uppfattningar och förståelse för hur arbetet ska genomföras. Studien visar att förskollärarna använder olika arbetsstrategier och verktyg i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Men de avsevärda svårigheterna beskrivs bestå i avsaknad av riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet, brist på resurser, brist på tid, brist på kompetens, personaltäthet och barngruppsstorlek. Enligt förskollärare bidrar detta till ett hinder att utföra det systematiska kvalitetsarbetet, vilket i sin tur kan komma att påverka förskoleverksamheten i förhållande till de krav som bland annat Skolverket ställer. Utifrån förskollärarnas upplevelser och erfarenheter med hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs, är förskollärarna kritiska till hur kvalitetsarbetet kan leda till verksamhetens utveckling. / The purpose of this study was to investigate which factors that might come to affect teacher´s systematic qualitywork in preschool. Nine preschool teachers´s from five diverse preschools participated in the study. A qualitative method has been used in the study, and the interviews have been conducted using a semi-structured interview technique. The theoretical understanding is based on framefactor theory. The framefactor theory includes frames, such as time, which creates or does not create the opportunity to perform a process. The result shows that, according to the preschool teachers` opinion, they find it difficult to carry out the quality work in practice. They have different perceptions and understanding of how the work should be carried out. The study shows that preschool teacher´s use different work strategies and tools in the work with the systematic quality work. Based on the current experiences of preschool teachers of how the systematic quality work is conducted, preschool teachers are critical of how quality work can lead to the development of the preschool.