Normer, värdegrund och miljön i förskolan är något som framkommer genom helastudien. Informanterna lyfter fram hur de aktivt arbetar med dessa områden ur ettvärdegrundsperspektiv. I vår studie har vi sett att de funderingar som finns är ettdidaktiskt tänkande som dagligen leder till ett aktivt arbete där kunskaperna kan skapaen förståelse i lärandet. Det kan bland annat innebära en förväntning i ett sammanhangoch antaganden om hur individen bör förhålla sig i vissa situationer och att miljön är enviktig del i barns lärande. Vår inspiration har uppstått genom tidigare forskning, blandannat avhandlingar av Dolk (2013), Hellman (2013) och Nordin-Hultman (2009) gjort.Studiens syfte är att granska förskolans förutsättningar i den vardagliga miljön somaktivt verkar för barns lika rättigheter och möjligheter till utveckling utifrånvärdegrunden. Vad är det som påverkar det aktiva arbetet i förskolemiljön ?Studiens utgångspunkt är att se; Vilka barn pedagogerna anser vara lättare respektivesvårare att garantera en likvärdig utbildning i förskolan, samt vilka faktorer sompåverkar det aktiva arbetet mot likabehandlingsplanerna.Empirin av studien omfattar kvalitativa intervjuer med sju förskollärare. Resultatet visaratt de barn som är tystlåtna oftast anpassar sig efter verksamheten och riskerar att intesynas och det är de barn pedagogerna uttrycker störst oro för. Informanterna menar attbarn som är utåtagerande och hörs mest lättast fångas upp och att de tysta barnen falleråt sidan. Informanterna menar att kartläggning i form av observation, dokumentationoch analys är några exempel på hur verksamheten ser alla barn och ger större chans tillen likvärdig utbildning.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Syftet med studien är att undersöka hur barn kan bidra till kvalitetsförbättring i förskolans verksamhet. För att ta reda på syftet användes observation och intervju av barn för att skapa ett underlag till intervju av pedagoger. Utifrån intervjuerna framkom det att pedagogisk dokumentation var en stor del av det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns olika uppfattningar bland pedagogerna i verksamheten angående barns förmåga att hantera digitala verktyg i samband med att dokumentera. Det framkom i studien att barn hade en förmåga att både se sitt lärande och reflektera kring lärandeprocessen. En slutsats som går att dra utifrån studien är att pedagoger bör involvera barnen mer i arbetet med systematiskt kvalitetsarbete. Barnen bör få möjlighet att tillsammans med pedagoger och andra barn utforska digitala verktyg som exempelvis kamera och surfplatta. Dels för att lösa problematiken med tidsbrist och dels för att ge barnen möjlighet till att utveckla sina kunskaper inom tekniken.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning chefer inom offentlig verksamhet har om kvalitetsarbete och hur chefer inom offentlig verksamhet anser att de gör sina medarbetare delaktiga i verksamhetens kvalitetsarbete. Kvalitetsarbete ses idag som en väl integrerad del i de flesta verksamheter, offentliga som privata. Utgångspunkter i studien är Total quality managment (TQM) och transformativt ledarskap. TQM är ett arbetssätt för kvalitetsarbete vilket är omfattande och bygger på en helhet med fokus på kvalitet från hela organisationen. Flera forskare förespråkar delaktighet som en viktig del i kvalitetsarbete. Vägen till kvalitet och medarbetarnas delaktighet i kvalitetsarbetets kantas av utmaningar. Förutsättningarna i en organisation, specifikt inom offentlig verksamhet är varierande och begränsande. Studien är en kvalitativ studie. Som kvalitativ metod har författarna genomfört semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom offentlig sektor som respondenter. Författarna har använt sig av ett målstyrt urval. Resultatet visar att kvalitetsarbetet anses viktigt men också svårt då en hel del av de aktiviteter som ingår resulterar i administrativa uppgifter istället för kvalitetsutveckling. Ett närvarande ledarskap är en framgångsfaktor gällande skapandet av medarbetarnas delaktighet i kvalitetsarbetet.

Denna studie vill belysa olika perspektiv som finns av vad kvalitet är i förskolan. Kvalitet är något som hela tiden behandlas i förskolans verksamhet men kan ses som ett väldigt komplext och subjektivt begrepp. Tidigare forskning visar på att politik och ekonomi är något som påverkar förskolans kvalitet. Forskare visar också på att utbildning och kompetens i förskolan är av stor vikt. Skolverket menar att inne och utemiljö, personalens kompetens, personaltäthet, antalet barn och sammansättning i barngrupperna har betydelse.Detta är en fallstudie som gjorts i en mellanstor norrländsk kommun. Metoden som har använts i studien är kvalitativa enskilda intervjuer och en fokusgruppsintervju, där två förskolechefer, två förskollärare, en barnskötare, en kvalitetssamordnare och två föräldrar intervjuades. Under intervjuerna användes inspelning som verktyg.I resultatet skildras informanternas olika perspektiv på kvalitet i förskolan. Det går att dra paralleller mellan resultat och litteratur. Studiens resultat visar på att kvaliteten enligt informanterna håller en hög kvalitet och att det finns ett väl utvecklat kvalitetsarbete inom den kommunala regin. Den röda tråden mellan verksamhet och styrning verkar dock behöva stärkas. Mycket av arbetet för att hålla en hög kvalitet ligger på pedagogerna i förskolan. Det är de som måste skapa en så bra verksamhet som möjligt efter de förutsättningar de får. Ett arbete som de ibland ger uttryck för att vara på gränsen till för mycket. Det skulle här gå att tolka som att det är strukturen och förutsättningarna som är subjekt i fråga om kvalitet och inte beror utav vad personer i sig tänker om kvalitet. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur yrkeslärare har arbetat med att ta fram ett bedömningsstöd/matris i yrkesämnen. Yrkeslärarna på den aktuella skolan upplevde svårigheter med att tolka progressionsorden i Skolverkets betygskriterier vid bedömning av praktisk kunskap och vid betygsättning. De arbetade fram en matris som som skulle vara en övergripande matris för de kurser som hölls inom respektive program. Studien visade att den framarbetade matrisen fick ett varierande genomslag på de olika deltagande programmen. Det som framkommer i undersökningen är att det kollegiala lärandet har stärkts i de medverkande lärararbetslagen både under tiden för framtagandet av matrisen, och även efter matrisen var färdig.

This is a Degree of Master essay in the Degree of Master Programme in Education Leadership and school development at Karlstad’s university. The essay is directed towards school administrators and educators who are interested in systematic quality work and pedagogical documentation in Preschool.  The survey was sent to 250 educators, which have been selected by a total sample of all the Preschool educators in the municipality. The purpose of the thesis is to investigate the proportion of active educators that uses the educational documentation tool Pluttra in the systematically quality work and how the educators look on Pluttra as a documentation tool. Pluttra is used only in preschools.  Based on a survey I strive to get a picture of to what extent the respondents consider the educational documentation tool Pluttra to del with the systematic quality work. Previous research and results of the survey makes interesting basis to be able to work towards creating better conditions to increase the educators documentation in Pluttra in the systematic quality work. The survey shows there are differences in the use of Pluttra in relation to the level of education of participants. Educators consider that there is more time allocated to systematic quality work than time for Pluttra documentation tool. The tool is perceived positively, but only a few educators in each unit recieved training in the tool and there is no enough time allocated for using the tool.   Keywords: Systematic quality work, preschool, Pluttra, pedagogical documentation teachers

No description available.

Syftet med studien är att få förståelse för hur rektorerna organiserar det systematiska kvalitetsarbetet och hur de anställda förstår detta arbete relaterat till sin yrkesroll. Det systematiska kvalitetsarbetet är någonting som kontinuerligt och systematiskt ska genomföras i förskolan. Forskning och styrdokument beskriver att det systematiska kvalitetsarbetet kan bidra till en ökad kvalité inom flera olika aspekter i verksamheten. Metoden för studien är metodkombination där kvalitativa intervjuer har genomförts med två rektorer och självadministrerade kvantitativa enkäter har delats ut till 20 anställda, där det blev ett bortfall på sju anställda. Deltagande i studien är två rektorer, åtta förskollärare och fem barnskötare. Rektorernas utsagor har enskilt analyserats, men också jämförts. Den ena rektorns utsagor har ställts mot med hennes anställda för att synliggöra möjligheter för utvecklande av organisationen av det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet har analyserats med hjälp av systemteorin för att få en djupare förståelse för rektorernas organisation av det systematiska kvalitetsarbetet och hur förskolan fungerar som ett system med de tre valda yrkesrollerna. Resultatet visar på att rektorernas uppfattning av det systematiska kvalitetsarbetet kan liknas vid varandra men också utifrån de beskrivningar skolverket formulerat. Däremot visar resultatet på stora skillnader i deras sätt att organisera detta arbete. Resultatet av de olika yrkesrollernas uppfattning av det systematiska kvalitetsarbetet visar på att det finns en övergripande förståelse för detta uppdrag.

The scientific essay begins with a figuration that will make the needs and guidance visible for the educator. This essay aims to investigate the educators work considering the quality process and where the systematic work take place, In relation to the guidance given by the preschool teacher and the principal of the preschool. I will describe and portray which kind of methods that I will use, and then explain what method means. The method is the scientific essay and is linked to Hermeneutics as a research approach. I will examine through the reflection of different types of perspective, partly my own, Zoias perspective and finally the principle. Further on will I continue with a discussion of different aspects such as the curriculum, criticism of norms, pedagogical leadership, quality-assurance and intercultural pedagogy. Finally, I will then Later on write about the previous research that have been done in this area. I will interlock these types of research with my analysis, so that I eventually can decide the final reflection in the last part called afterword. / Denna vetenskapliga essä inleds med en gestaltning som synliggör en pedagogs behov av vägledning och stöttning. Syftet med uppsatsen är att reflektera kring min gestaltning, för att undersöka hur det pedagogiska arbetet i praktiken synliggörs i kvalitetsarbetet. Jag beskriver vilken metod som jag kommer att använda mig utav, och förklarar vad metoden innebär. Metoden är vetenskaplig essä, sammankopplad med hermeneutiken som forskningsansats. Jag undersöker genom att reflektera över dilemmat från tre olika perspektiv som representeras av personer i mitt dilemma. Dessa perspektiv diskuteras vidare i förhållande till olika aspekter från läroplanen, normkritiskt arbete, pedagogiskt ledarskap, kvalitetssäkring och interkulturell pedagogik. Senare skriver jag i delen tidigare forskning om den forskning som gjorts inom området och kopplar denna till min undersökning.