This bachelor’s thesis studies how a finished goods warehouse can be improved, and how frequent problems in a company’s warehouse management can be diminished. KPC omponents, a component, and machine part producing company in Uddevalla, has afinished goods warehouse in need of improvement. This project is an improvement work, where the current warehouse management in KP Components is examined and studied. This project also includes a literature study on standardized work improvement, logistics, and warehouse management. Observations of the company’s production hall and interviews of relevant workers have been made. Finally, improvement ideas and recommendations are presented. Problems that occur in the finished goods warehouse of KP Components are picking errors and uncertainty in the stock balance. The placement of articles and picking methods are not fully defined and structured. Given these occurring problems, this study formulates the following questions: • How can the occurring problems be minimized or eliminated? • What system can support KP Components in increasing the effectiveness of its warehouse management? SWOT-analysis are used to compare the different principles of article placement and picking methods, which made the selection of improvement ideas possible.This study concludes that KP Components should implement the family-based, size, and similarity principles regarding article placement. The company should also use the bar code reader as a picking method. It is furthermore recommended that KP Components should not yet implement a warehouse management system (WMS) and that the warehouse layout should not be replaced.

Detta examensarbete handlar om kvalitetsarbetet på en nystartad öppen kvinnoanstalt. Vi gavs med denna uppsats en unik chans att studera en verksamhet som befann sig mitt i en skapandeprocess. Vårt syfte var att ta reda personalens egen definition av och syn på kvalitetsarbetet, och vår studie fokuserade på hur personalen omsatte detta i praktiken. Metoden har varit kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Vår problemformulering rörde vilka aspekter som är nödvändiga för en lyckad implementering av kvalitetsarbete, samt hur problem i detta kan te sig och hur dessa i så fall hanteras. Frågeställningarna kretsade kring hur personalen definierade kvalitetsarbete och vilka förväntningar de hade på detta arbete. Vidare frågade vi hur kvalitetsledningen påverkade personalens operativa arbete och om de såg något specifikt kvalitetsperspektiv gällande kvinnliga klienter. Vi ville fånga skapandet av den gemensamma kulturen kring kvalitetsarbetet på anstalten, och våra resultat visar på att kommunikationen personalen emellan var det mest centrala i detta. Att personalen var engagerad och arbetade med en öppen människosyn och med en tro till klienternas förändringsförmåga, var en av förutsättningarna för ett lyckat kvalitetsarbete. Personalens fundamentala definition av kvalitet var klienternas lyckade frigivning, och deras syn på kvalitetsarbetet var att en strävan efter den lyckade frigivningen låg i verksamhetens existensberättigande.

Analysdelen i skolans kvalitetsutvecklingsarbete är en komplex process som ofta upplevs för akademiskt eller teoretiskt för många rektorer och lärare. I den här studien undersöks processen med analysarbetet och hur detta arbete organiseras mellan lärare och rektorer. Syftet med studien är att få djupare förståelse av hur lärare och rektorer samverkar kring analysarbetet i det systematiska kvalitetsarbete och synliggöra vilka förutsättningar som lärare och rektorer tycker är viktiga.  Studiens empiri vilar på en kvalitativ grund i form semistrukturerade intervjuer med rektorer och lärare. Studien har en systemteoretisk utgångspunkt i betydelsen av att skolans organisation och ledning ses som ett öppet och dynamiskt system där helheten och sammanhanget står i förgrunden. Resultatet analyseras genom innehållsanalys och åtta olika teman framträder. Teman är uppdelade under studiens två frågeställningar, 1) hur arbetsprocessen med analysarbetet ser ut, 2) vilka förutsättningar är viktiga för analysarbetet enligt rektorer och lärare.  Studien visar att analys- och kvalitetsuppföljningen sker vid fåtal tillfällen och är inte förankrat i skolans dagliga arbete. Det saknas kommunikations- och samarbetsarenor för att rektorer och lärare ska kunna samverka. Lärare ser samarbetet med skolledningen som en viktig förutsättning medan rektorer anser att en viktig förutsättning är lärarnas analysförmåga. Resultatet från den här studien kan ses som exemplifierande på hur analysarbetet ser ut på en kommunal svensk grundskola.

Denna studie utgår från förskolan vilken saknar tradition när det gäller att ha tillgång till specialpedagog. Frånvaron av professionen i såväl skollag som läroplan får konsekvensen att det blir den omgivande kontexten som påverkar konstruktionen av den specialpedagogiska yrkesrollen i förskolan. Syftet med studien är att bidra till en ökad kunskap om gestaltningar av specialpedagogens roll i förskoleutvecklande systematiskt kvalitetsarbete. Studien bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer med rektorer. Forskning som framställs i studien belyser den specialpedagogiska rollen ur såväl utifrån- som inifrånperspektiv samt det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Det dramaturgiska perspektivet användes för att analysera de olika roller, fasader och scener som konstrueras om det systematiska kvalitetsarbetet och specialpedagogen i rektorernas beskrivningar. Gestaltningen som konstrueras i resultatet belyser betydelsen av rektorns insikt och förståelse för specialpedagogens förmågor. I analysen blir det tydligt att både det systematiska kvalitetsarbetet och specialpedagogens roll blir olika beroende på betraktarens utgångspunkt. Frånvaron av en rollbeskrivning gör professionen mottagligare för omgivningens tolkningar såväl inom som utanför den egna organisationen eller om den ska finnas i förskolan och i så fall på vilken nivå. Om tillgång till specialpedagog saknas skulle det kunna få till följd att utbildningen inte blir likvärdig och tillgänglig för alla barn, att verksamheten går miste om en viktig samtalspart för rektorer, pedagoger och vårdnadshavare samt att utvecklingen av utbildningen kan utebli.

In 2021 a Swedish Government Official Report, which focused on school libraries was published. It suggested school libraries to be included in systematic quality work, and to be a part of that process was considered valuable. The aim of this master’s thesis is to create and contribute knowledge about how the school library position itself in relation to systematic quality work in compulsory school. It focuses on how management and principals in municipalities evaluate school libraries and what perspectives there are concerning systematic quality work in the context of the school library. In order to do this a survey was sent to 90 municipality organisers and their school managers. 31 participated in the survey and ten of the survey respondents were included in a following interview study. The theoretical approach includes both Evert Vedung’s understanding of evaluation theory as well as Barbara Czarniawska’s understanding of how ideas are transferred within and between organisations. The main conclusions are that a majority of the respondents consider the school library to be a part of systematic quality work and evaluated as a part of this process. Results from the survey show a lower number who considered the school library to be a part of systematic quality work. There are no respondents who evaluates the school library as a part of systematic quality work within management, but a few respondents state there are principals who conduct it. Results from the survey show a higher number, both principals and management, who include school libraries in systematic quality work. Findings also indicate that the issue is unprioritized by municipalities and methods on how to evaluate the school library would benefit the process.

Syftet med studien var att undersöka hur några specialpedagoger, inom grundskolan F-6, beskrev hur analyser av lärmiljöer genomfördes och på vilket sätt insatserna utformades utifrån analysens resultat i syfte att främja elevers lärande och utveckling. Utifrån syftet valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer då författarna ville få kunskap om specialpedagogernas beskrivningar om analys av lärmiljöer. Elva intervjuer med yrkesverksamma specialpedagoger genomfördes. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys där nyckelord identifierades och därefter kategoriserades utifrån forskningsfrågorna. Med hjälp av de teoretiska verktygen ramfaktorteorin och läroplansteorin analyserades resultatet. I resultatdiskussionen diskuterades innebörden av studiens resultat utifrån tidigare forskning och teoretiska ramar. Studiens resultat visade att det både fanns enighet och variationer i beskrivningen om hur analyser av lärmiljö genomfördes. Viktiga faktorer vid analys av lärmiljö och utformning av insatser var; samtal och dialog mellan specialpedagog och olika professioner samt en erhållen struktur vid genomförande och inhämtande av underlag. Färdigheter inom kommunikation och samarbete i form av en kvalificerad samtalspartner framkom även som en avgörande faktor. Samtidigt visade studien att begränsningar fanns enligt ramfaktorteorin och läroplansteorin för att en analys av lärmiljö skulle kunna genomföras.

Syftet med denna studie är att undersöka begreppet likvärdig utbildning inom det kommunala kontra de privata verksamheterna kopplat till rektors resursfördelning och förskollärarens handlingsutrymme. Studien har genomförts i två närliggande kommuner i södra Sverige på fyra förskolor. Två av förskolorna är privata och två kommunala med placering i socioekonomiskt utsatta område, detta med avsikten att jämföra skillnader och likheter. Vi studerade vad dessa aktörer anser måste vara en grund för en likvärdig förskola och hur organisationen organiseras efter det. Systemteori är en teori som kommer användas för att lyfta hur förskolans resursfördelning påverkar likvärdigheten och i sin tur barnen. Studiens  resultat har presenterats under våra tre frågeställningar. Undersökningen har genomförts som en flerfallstudie med semistrukturerade intervjuer som analyserats med relevans i teoretiska begrepp och diskuteras med samband till tidigare forskning. Resultatet visar att respondenterna i den kommunala verksamheten var av den gemensamma uppfattningen att likvärdigheten inte är på plats i någon av de båda städerna medan respondenterna i den privata verksamheten inte delade samma synsätt. En av de slutsatser vi kan dra av vår studie är att rätt förutsättningar är avgörande för att personal inom förskoleverksamhet ska kunna arbeta likvärdigt.

The aim of this qualitative study is to understand the description of quality, for the leisure center,as highlighted in two Swedish municipalities' policy documents for systematic quality work,and to interpret and understand which basic moral views these descriptions of quality express.The study takes its point of departure in a hermeneutic approach, where documents have beenexamined through a content analysis and data have been analyzed with inspiration from JohnDewey's theory of moral. The results highlight three common themes for quality aspects withinthe municipalities 1) Student development, 2) School success, 3) A complementary activity.Within the two municipalities, these themes of quality are expressed in different ways, whichcan be summarized by two different basic moral views. The one municipality express a moralview focusing on: personal success, while the other municipality express a moral view focusingon: social success. The study shows that when there are certain differences betweenmunicipalities regarding what are described as fundamental qualities, certain moral differencesare also made visible. However, the study also highlights that the definition of quality in theleisure center is a complex area which can not only be explained by differencesin municipalities'moral approaches.

Studien syftar till att fördjupa förståelsen för hur förskollärare möjliggör barns delaktighet i pedagogisk dokumentation. Studien framhäver barns delaktighet i den egna lärandeprocessen med utgångspunkt i läroplanen för förskolan, begreppsdefinitioner, sociokulturellt perspektiv samt tidigare forskning. För att skapa underlag till studien har vi intervjuat tio förskollärare. Det sammanställda resultatet av intervjuerna har delats in i sex olika rubriker. Resultatet visar att förskollärarna strävar efter att skapa en delaktig lärandemiljö, genom att involvera barnen i dokumentationsprocessen. Den pedagogiska dokumentationen synliggör och förstärker barns delaktighet genom att integrera deras egna ord, tankar och perspektiv. I det systematiska kvalitetsarbetet används pedagogisk dokumentation för reflektion, vilket möjliggör förbättring av undervisning och lärandemiljö. Slutsatsen är att förskollärarna använder dokumentationsmetoder som skapar dynamiska och meningsfulla lärandemiljöer och förbättrar undervisningen.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare från olika kommuner arbetar med digitalisering inom sin verksamhet och i det systematiska kvalitetsarbetet (SKA). Studiens frågeställningar har varit att undersöka om det finns några skillnader mellan förskolor som befinner inom kommuner som lyfter fram digitalisering som ett fokusområde och kommuner som inte gör det. Studien intresserar sig även för att undersöka förskollärares uppfattningar om uppdraget i att tillämpa digitala verktyg i sin verksamhet samt hur de använder sig av digitala verktyg inom SKA. För att besvara studiens frågeställningar har det genomförts två delstudier där delstudie ett (1) haft i avsikt att undersöka förskollärares uppfattningar i arbetet med digitala verktyg och SKA som befinner sig i kommuner som har digitalisering som fokusområde. Delstudie två (2) har undersökt förskollärares uppfattningar som befinner sig inom kommuner som inte lyfter fram digitalisering som ett specifikt fokusområde. Datainsamlingsmetoden som använts för insamlandet av data har gjorts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Med tematisk textanalys har intervjuerna från respektive delstudie sedan analyserats med avstamp i det sociokulturella perspektivet med stöd av begreppen medierande redskap, appropriering och scaffolding.  Delstudiernas resultat har tillsammans bidragit med att synliggöra skillnader i hur förskollärare använder och uppfattar förskolans digitaliseringsarbete. Där förskollärarna från en kommun som inte har digitalisering som fokusområde känner sig mer osäkra och lyfter fram att de saknar stöttning i sitt arbete med digitala verktyg. Förskollärarna från kommuner med ett fokusområde inom digitalisering uttryckte däremot i större utsträckning en säkerhet och positiv förhållningssätt i arbetet med digitala verktyg inom verksamheten och i förhållande till SKA. Resultaten har således synliggjort att kunskapsnivåerna inom det digitala användandet ser väldigt olika ut inom olika kommuner. Det har även synliggjort att det också finns mycket digital kompetens ute bland förskollärarna. Däremot finns det inte alltid de rätta förutsättningarna i förskolorna för att kollegor ska kunna mötas och få ett kunskapsutbyte samt stöttning inom det digitala användandet. Genom att skapa de rätta förutsättningarna inom dessa områden kan det möjligtvis bidra med positiva och främjande effekter för förskollärarnas kompetensutveckling som i sin tur bidrar med att förstärka och säkerställa förskolans kvalité.