<p><strong> </strong></p><p>There is a lack of research in the field of quality improvement efforts based on profound knowledge in social services. The current situation is therefore a significant knowledge gap in terms of studies of this type of systematic quality work and how it is applied in practice. This study therefore intends to describe Pilbackens quality work and further examine if the profound knowledge is consistent with quality work in microsystems by an analysis of Pilbackens work. The present study has been performed by a qualitative method and the material is collected through semi-structured interviews. In order to analyze the study’s result have profound knowledge and the model microsystems been used. The results show that Pilbackens in quality improvement efforts have made numerous changes in its organization. They have via a clear purpose and objective of working with quality in microsystems achieved a number of perceived and documented results. The analysis of Pilbackens quality work shows a compliance with profound knowledge and the ability incorporate microsystems in practice.</p>

There is a lack of research in the field of quality improvement efforts based on profound knowledge in social services. The current situation is therefore a significant knowledge gap in terms of studies of this type of systematic quality work and how it is applied in practice. This study therefore intends to describe Pilbackens quality work and further examine if the profound knowledge is consistent with quality work in microsystems by an analysis of Pilbackens work. The present study has been performed by a qualitative method and the material is collected through semi-structured interviews. In order to analyze the study’s result have profound knowledge and the model microsystems been used. The results show that Pilbackens in quality improvement efforts have made numerous changes in its organization. They have via a clear purpose and objective of working with quality in microsystems achieved a number of perceived and documented results. The analysis of Pilbackens quality work shows a compliance with profound knowledge and the ability incorporate microsystems in practice.

Organisationens mål är att de gäster som kommer till hotell/konferensanläggningen skall bli behandlade som kungar. Affärsidén i organisationens lyder: "Ursäkta ers majestät! Hos oss är alla gäster kungar". För att få gästerna att känna sig som kungar krävs samarbete, intresse av arbetsplatsen, kvalitetstänk, kommunikation och förståelse mellan personalen. Studien är en fallstudie i förbättringsarbete och skall ge organisationen verktyg att använda i förbättringsarbetet. Syftet med studien är att identifiera förbättringsområden inom en organisations verksamhet som ska prioriteras. Ett förbättringsområde ska vidareutvecklas som ett projekt. Det förbättringsområde som valts ut är att studera hur kommunikationen fungerar på arbetsplatsen samt att hitta verktyg för att kunna förbättra och förnya arbetssättet på arbetsplatsen. Målet med studien är att undersöka hur organisationen kan: 1) Förbättra kommunikationen 2) Öka samarbetet 3) Fokusera mer på det positiva De metoder som använts har varit observationer, dokumentationer som dels primär källa samt tidigare fem intervjuer som sekundär källa. Teorin är grundad på förbättringsarbete, kommunikation, ledarskap, lärande organisationer och organisations lärande cykeln. Det framgår fortsatt att just samarbetet och kommunikationen är det som organisationen talar om. De centrala delarna i resultatet visade : Kommunikationen behöver förbättras då personalen har svårt att nå fram till varandra samt att de talar om varandra och inte med varandra. Samarbetet är en mycket viktig del för organisationen och personalen upplever att det finns en del att göra för att få samarbetet att fungera bättre både medarbetare emellan och mellan medarbetare och ledning. Fokusera på det positiva då det finns negativa tendenser som organisationen präglas av då det framgår att stress förekommer mer och att personalen ser att arbetet fungerar sämre. De slutsatser som studien visar är att organisationen behöver se över sitt ledarskap och göra det tydligare. Förbättringsarbetet som har påbörjats bör fortsätta som en del i organisationens kontinuerliga förbättringsarbete. Organisationen behöver också arbeta mera med kvalitetsverktyg. / The organization’s goal is that the guests who come to the hotel/conference establishment should be treated like kings. The business idea of the organization is: "Excuse me your majesty! With us, all guests are kings. In order to make the guests feel like kings requires cooperation, interest of the workplace, quality awareness, communication and understanding among the staff. This study is a case study of improvement work and should give the organization the tools to use in the improvement process. The study aims to identify areas for improvement within an organization’s activities that should be prioritized. One area for improvement will be further developed as a project. The improvement area selected is to study how communication works in the workplace and to find tools to improve and innovate approaches in the workplace. The goal of this study is to examine how the organization can: 1) Improve the communication 2) Increase cooperation 3) Focus more on the positive The methods used have been the observations, documentation, and the primary source and previous five interviews as a secondary source. The theory is based on improvement, communication, leadership, learning organizations and organizational learning cycle. It appears that just continued cooperation and communication is what the organization talking about. The central parts of the results indicate: 1. The communication needs to be improved since the staff finds it difficult to reach each other and that they talk about each other instead of with each other. 2. Cooperation is a very important part of the organization and staff feels that there is a lot to do to make cooperation work better for both employees themselves and between employees and management. 3. Focus on the positive, since there are negative trends that the organization is characterized by stress being more frequent and that the personnel perceive that work functions less well. Where it appears that stress occurs more and that the staff sees that the work function less well. There are tendencies that collaboration, participation and communication do not function so well and that there are missing parts in the communication. The study shows conclusions that the organization needs to see over their leadership and to do it clearer, the work on improvement that has been started should continue as a part in the organization in a continuous work and that the organization lacks a part equipment to work after. The conclusions of the study shows that the organization needs to review their leadership and make it clearer. The improvement work that has begun should be continued as a part of the organization’s continuous improvement efforts. The organization also needs to work more with quality tools.

Professional Learning Communities– A Necessity for Improving Teaching? The aim of this study was to examine what factors are important for teachers in professional learning communities to improve their teaching in order to increase the results of the students. The study was based on a program of development about language improvement that took place in two schools during the autumn of 2014. The authors of this study were also in charge of the improvement program. The data used in the analysis was based on individual questionnaires and group interviews. The theoretical framework of the study was founded on Timperley’s (2011) inquiry and knowledge-building cycle, Hargreaves and Fullan’s (2012) theory about professional capital and Stoll’s (2006) characteristics of effective learning groups. The results obtained in this study indicate that the following factors are of crucial importance for teachers to improve their teaching; leadership, systematic surveys of what students need to develop, a clearly understandable aim within the specific area of development, a clear structure within the learning group and between the meetings, scheduled time for the meetings, teachers’ mindset, a scientific approach, the use of science and initiated moderators of the learning groups. The study showed that professional learning communities working with these factors are going to be successful.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

The quality of meals is included in the constant improvement of each preschool. The study is carried out on behalf of the City of Malmö and Environmental Management and focuses on this quality work. By compiling a checklist of meal quality and by identifying what the meal quality means for persons working with the meal (managers, cooks, educators and parents), it is our wish that this will be a help in their quality work.   To inspire the composition various organizations working methods and ways to manage, evaluate and make use of different models and tools to improve the dining quality, has been studied.   In the literature, the work has received confirmation of theories that emerged during the analysis work of what a meal is and how quality can be measured. The results show that food quality is described as a complex concept consisting of different parts, where the food, atmosphere, service, together form the meal quality. The semi-structured interviews and the inquiry form, have given an indication of the preschool work with quality in the meal activities and it shows that on a wide range and large differences. When various occupational groups were asked, what ”meal quality” means, the responses are consistent to the food, that it was good, appetizing, organic or where locally produced.   It turned out that the cooperation between managers and other employees worked but that there were no directives "from above" which regulate the work concerning meals. Teamwork between the kitchen and preschool teachers, which is so important in quality work, was very insignificant and they were looking for ways to solve this. The criteria for the Check list that includes headings as, "Food and quality of raw materials", "Dining" situation", “Work environment and collaboration" and "Education and development" are based on the results we received from interviews, literature studies and field trips. / Måltidskvalitet ingår i det ständiga förbättringsarbete som varje förskola i Sverige måste göra enligt skollagen. Studien, som görs på uppdrag av Miljöförvaltningen Malmö stad, inriktar sig på detta kvalitetsarbete. Genom att ta fram kriterier för en checklista för måltidkvaliteten och att identifiera vad måltidskvalitet innebär för personer som är knutna till måltiden i förskolan (chefer, kockar, pedagoger och föräldrar), är målsättningen att detta blir en hjälp i kvalitetsarbetet.   Olika organisationers sätt att hantera, utvärdera och använda sig av olika modeller och redskap för att förbättra måltidskvaliteten har inspirerat sammansättningen av checklistan.   I litteraturgenomgången bekräftas teorier som uppkommit under analysarbetet kring vad en måltid är och på vilket sätt kvalitet kan bedömas. Resultatet av litteraturgenomgångenvisar att måltidskvalitet beskrivs som ett komplext begrepp bestående av olika delar, där mat, miljö och service tillsammans formar måltidskvalitet.   Genom semistrukturerade intervjuer och enkäter har en uppfattning om förskolornas kvalitetsarbete inom måltidsverksamheten erhållits, som visar på en stor bredd och stora skillnader i hur man arbetar med måltidskvalitet. På frågan vad måltidskvalitet betyder för de olika yrkesgrupperna är dock svaren samstämmiga, -att råvaran ska vara god, aptitlig, ekologisk eller komma från producenter i närområdet.   Det visade sig att samarbetet mellan chefer och övrig personal fungerade men att det inte förekom några direktiv ”uppifrån” som reglerade måltidsarbetet. Samarbetet mellan kök- och pedagogerna, som beskrivs som viktig i kvalitetsarbetet, var mycket litet och man letade efter sätt att lösa detta. Kriterierna för checklistan; ”Mat och råvarornas kvalitet”, ”Måltidssituationen”, ”Arbetsmiljö och samverkan” samt ”Utbildning och utveckling” har arbetats fram som ett resultat av vårt empiriska material samt den genomgång av tidigare studier och modeller som genomförts inom ramen för uppsatsarbetet.

Bristande kunskaper om modersmålsundervisning och dess organisering bland grundskolelärare kan ge fel uppfattningar om ämnets innehåll. Denna studie utgick ifrån olika ledningsaktörers professionella ansvar att utveckla grundskolelärarnas existerande kunskaper om hur (vi) modersmålslärare arbetar och är organiserade. Ett professionellt ansvar, som samtliga pedagogiska aktörer i grundskolan bör ha. Studien tog del av föreställningar om modersmålsundervisning som framträdde hos anställda på ledningsnivå och fördjupades vidare på vilket sätt och varför dessa föreställningar kunde vara betydelsefulla för grundskolans kvalitativa utvecklingsarbete. Föreställningar som framträdde hos ledningsaktörerna om grundskolelärarnas existerande kunskaper om modersmålsundervisning och dess organisering sågs i relation till olika kunskapssyn: vetenskaplig kunskap, tyst kunskap och vardagskunskap utifrån erfarenheter. Dessa tre olika kunskapssyner hade tillägnats och var en del av den praxisgemenskapen inom skolans verksamhet som synliggjordes genom aktiv deltagande i samspel med andra. Detta har gjorts från individnivå genom interaktion med andra till ett större kollektiv d.v.s. organisationsnivå. Den tysta kunskapen behöver artikuleras och ledningsaktörerna behöver skapa mötesforum för detta. Studien visade en lärande process där den utgick ifrån ledningsaktörernas synpunkter kring grundskolelärarnas bristande kunskaper om ämnet modersmål och dess organisering. Dessa synpunkter sattes i relation till ett utvecklingsarbete där det systematiska kvalitetsarbetet blev en levande process. Denna lärande process kan leda till ett förbättringsarbete inom grundskolans verksamhet som i sin tur kan skapa likvärdiga förutsättningar inom utbildning för elever som har ett annat modersmål än svenska.

This study is based on previous quality reviews of the afterschool program and previous research that points to a problem in the businesses. The problem consists of deficiencies in planning, developing and evaluating the activities of the afterschool program, which means systematic quality work. An ongoing state investigation describes continued problems with quality work in afterschool programs. The purpose of this study is therefore to investigate the extent of the systematic quality work in the afterschool program and the conditions for the work, which must be carried out in accordance with the Education Act. To get answers to our questions, we have departed from John Dewey's theory of education and democracy and interviewed two researchers with experience in the subject as well as a former principal in compulsory school to obtain evidence of the systematic quality work. In addition, reports of systematic quality work in various municipalities in Sweden have been analyzed. The results of our survey show that there are often no conditions for conducting systematic quality work. Principals have a primary role for systematic quality work to be carried out, but at the same time, there seems to be a need for skills development for principals regarding systematic quality work in the afterschool program. In addition, more and more competent and legitimate staff are needed to achieve the goals and requirements set by the curriculum, and then supporting principals who are familiar with the afterschool program's mission are also needed. / Denna studie grundar sig på tidigare kvalitetsgranskningar av fritidshemmet och tidigare forskning som pekar på en problematik i verksamheterna. Problematiken utgörs av brister i att planera, utveckla och utvärdera fritidshemmets verksamhet, vilket betyder systematiskt kvalitetsarbete. I en pågående statlig utredning beskrivs fortsatta problem med kvalitetsarbetet i fritidshem. Syftet med denna studie är därför att undersöka omfattningen av det systematiska kvalitetsarbetet i fritidshemmet och förutsättningarna för arbetet, vilket ska genomföras enligt skollagen. För att får svar på våra frågor har vi utgått från John Deweys teori om utbildning och demokrati och intervjuat två forskare med erfarenhet av ämnet samt en före detta rektor i en grundskola för att få evidens för det systematiska kvalitetsarbetet. Därtill har rapporter av systematiskt kvalitetsarbete i olika kommuner i Sverige analyserats. Resultatet i vår undersökning visar att det ofta saknas förutsättningar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Rektorer har en huvudsaklig roll för att ett systematiskt kvalitetsarbete ska kunna bedrivas, men samtidigt tycks det finnas ett behov av kompetensutveckling för rektorer gällande systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmet. Därtill behövs det i högre grad behörig och legitimerad personal för att verksamheten ska uppnå de mål och krav som läroplanen föreskriver och då behövs även stödjande rektorer som är förtrogna med fritidshemmets uppdrag.

Det systematiska kvalitetsarbetet grundar sig i dokumentation av förskolans verksamhet och syftar till att säkerhetsställa förskolans måluppfyllelse. Syftet är att undersöka vad tidigare forskning framställer som betydelsefullt för systematiskt kvalitetsarbete i förskolan, utifrån dokumentation om den dagliga praktiken. Den teoretiska grunden utgörs av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket innebär att förskolan som institution är socialt konstruerad av de sociala aktörer som verkar där. Den valda metoden består av en systematisk litteraturstudie vilket innebär granskning och analys av nio publicerade vetenskapliga artiklar. Litteraturstudiens övergripande resultat visar att olika perspektiv påverkar dokumentationen innehåll, vilket även påverkar om den kan användas till det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Slutsatsen från studien är att dokumentationen från förskolans verksamhet antingen kan användas för det systematiska kvalitetsarbetet eller inte, beroende på vilken typ av information den innehåller.

Utgångspunkten för studien var att undersöka hur det systematiska kvalitetsarbetet i skolväsendet kommer till uttryck i skolverkets styrdokument. Syftet var även att undersöka om det finns förbättringsaspekter av styrdokumentet utifrån SIQ Managementmodell. För att besvara syften gjordes kvalitativ innehållsanalys samt kvalitativ jämförelseanalys av styrdokumentet Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet samt SIQ Managementmodell.Analysen visar att styrdokumentet avser offensiv kvalitetsutvecklingens hörnstenar vara viktiga framgångsfaktorer i kvalitetsarbete. Enligt styrdokumentet, är engagerat ledarskap som möjliggör allas delaktighet i olika steg av kvalitetsarbetet, dokumentation som producerar underlag för uppföljning och analys av information för att sedan basera beslut på fakta, det som bidrar till framgång med kvalitetsarbete. Studien finner även hur styrdokumentet lyfter barnens och elevernas samt deras vårdnadshavares delaktighet i kvalitetsarbete. Den kvalitativa jämförelsen visar vissa förbättringsaspekter som framkommer i styrdokumentet. Enligt de förbättringsaspekterna behöver styrdokumentet definiera kvalitet på nytt i relation till barnens och elevernas önskemål samt barnets bästa. En annan förbättringsaspekt avser medarbetarnöjdhet och medarbetarnas arbetsmiljö som inte nämns och tas hänsyn till i kvalitetsarbetet i styrdokumentet. Slutligen handlar förbättringsaspekt om att inkludera den nya kvalitetsvågen Quality 5.0 in i kvalitetsarbete i skolväsendet / The start point for this study was to investigate how the systematical quality work in school system is expressed given the regulatory document. The purpose was also to investigate if there are any aspects in the regulatory document that can be improved based on the SIQ Management Model. To fulfill the purposes qualitative content analysis and qualitative comparison analysis were conducted.The analysis shows that the regulatory document refers to the cornerstones of total quality management as important success factors in quality work. According to the regulatory document, engaged leadership that enables everyone's participation in various stages of the quality work, documentation that produces the basis for follow-up and analysis of information and then bases decisions on facts, are contributory factors to success with quality work. The study also finds how the regulatory document brings up children's, students' as well as their guardians' participation in quality work. The qualitative comparison shows some improvement aspects that appear in the regulatory document. According to the improvement aspects, the regulatory document needs to redefine quality in relation to the wishes of the children and pupils as well as in relation to the best interest of the child. Another improvement aspect relates to employee satisfaction and employees' working environment which is not mentioned and taken into consideration in the quality work in the regulatory document. Finally, the last improvement aspect which is found in the paper is about including the new quality wave Quality 5.0 into quality work in the school system. / <p>2020-06-26</p>