Syftet var att undersöka i vilken grad munhälsan förbättrades hos patienter med tandlossning efter tandhygienistbehandling. Populationen bestod av samtliga patienter, som remitterats till studiens författare för behandling av tandlossning under perioden november 2000 till december 2004 och som uppfyllde vissa inklusions- och exklusionskriterier (n=38 efter bortfall). Tandköttsfickor som var fem millimeter eller djupare fanns initialt på minst tio procent av tandytorna hos samtliga deltagare. Gemensamt för deltagarna var att de tidigare ej behandlats av tandhygienist eller på specialistavdelning för parodontologi. Populationens medelålder var 61 år vid det första tandhygienistbesöket. Studiens resultat visade ett statistiskt säkerställt samband för minskad förekomst av fem till sex millimeter djupa tandköttsfickor, blödning vid sondering och tandsten synlig på bite-wings (p=0,000). Vidare visade studiens resultat ett statistiskt säkerställt samband för minskad förekomst av sju till åtta millimeter djupa tandköttsfickor, nio millimeter eller djupare tandköttsfickor och karies (p=0,003 respektive 0,042 och 0,050). Trots att andelen individer som använde approximala hjälpmedel dagligen ökade med 13,1 procentenheter och andelen individer som var rökfria ökade med 8,6 procentenheter saknade resultaten statistisk signifikans. Studiens resultat visade att tandhygienistbehandling leder till förbättrad munhälsa hos patienter med parodontit, trots att beteendeförändringen ej var statistiskt säkerställd.

<p>Vi måste ändra samhället vi lever i idag för detta samhälle är inte hållbart. En hållbar utveckling är därför viktig att sträva emot. Företag måste anpassa sig till en hållbar utveckling och de har lagar och krav som deska följa. För att de ska kunna uppnå en hållbar utveckling måste begreppet operationaliseras, tas ner till handlingsbara regler. Det är näst intill omöjligt att veta vad som ska göras för att uppnå en hållbar utveckling utan att bryta ner begreppet till delmål och lagar. Studien tar upp fallet Bravikens Pappersbruk som vill hitta en annan avsättning för en av sina restprodukter. Detta för att visa hur ett företag går till väga då de anpassar sig till hållbar utveckling genom att börja med något litet som återanvändning av en restprodukt. Studien är uppdelad i två undersökningar en organisatorisk, där visas det hur lagar och krav från Länsstyrelsen bryts ner. Den andra undersökningen, den tekniska, visar vad Braviken måste göra för att få återanvända restprodukten, på vilket sätt de genomför det mål som i resultatet av operationaliseringen blir det sista delmålet. Här visas detta genom en kvalitetssäkring av restprodukten. Slutsatserna i studien är att det är svårt att anpassa företag till hållbar utveckling, men att det kan bli lättare om företag och myndigheter har en tät och bra kontakt.</p>

<p>Outsourcing och specifikt callcenter outsourcing diskuteras bland företag. Tyngden i diskussionen ligger på kvalitén, som är en aktuell aspekt av fenomenet callcenter outsourcing. Frågan berör flera parter; de företag som outsourcar, callcenter och konsumenter. Callcenters är organisationer som är specialiserade inom kundkontakt och har i uppgift att kommunicera med företags konsumenter, genom att svara på frågor eller bidra med övrig information och hjälp som konsumenten är i behov av.</p><p>Teorier som ligger till grund för vår uppsats, rör callcenter outsourcing, kvalitet och kvalitetssystem. Vidare har vi diskuterat var forskningen står idag och utifrån det identifierat vårt valda forskningsområde, där vi ämnar besvara frågan gällande vilka olika kvalitetskrav som kunden ställer och hur dessa säkerställs hos den outsourcade callcenterfunktionen, det vill säga leverantören av tjänsten. Kvalitetsaspekten är av stor vikt, därför att dålig service direkt reflekteras på det företag som outsourcar tjänsten, trots att det inte själva utför den. Bristande kvalitet kostar stora summor för verksamheter, närmare bestämt 10 – 30 procent av dess omsättning och därav är det av vikt att företag som outsourcar tjänster och leverantörer som levererar tjänsterna, är införstådda i vikten av kvalitetsaspekten.</p><p>Det slutsatser vi dragit i uppsatsen, är att kunderna ställer olika krav på leverantörerna beroende på den typ av tjänst som ska levereras. Kraven kan handla om bemötande, sekretess, tillgänglighet och att hålla en specifik standard. Dessutom har vi i uppsatsen kommit fram till att leverantörerna använder sig av olika kvalitetssystem för att säkra kvalitén på tjänsterna som outsourcas, allt från kvalitetssystemet ISO9000 och COPC till egenutformade kvalitetssystem och avtal.</p> / <p>Outsourcing, especially call centre outsourcing, is discussed in many companies. One topic in the discussion is the quality of the service provided. The quality is important for all involved parties, companies who outsource their call centre, the call centre and especially for the consumers. Call centres are companies specialized in customer contact, undertaking the communication between the consumer and the company, through answering questions, providing information or support.</p><p>The theories that initiates this essay is based on call centre outsourcing, quality and quality systems. Through a discussion of previous research, we specify our main area of the study. We intend to answer the question of how the quality requirements set by the company is guaranteed by the call centre. Quality is an important topic since the company outsourcing is directly affected by bad service quality. Poor quality is a high cost driver for companies, and research has shown that deficient quality can reduce the company’s turnover by 10-30 percent.</p><p>The conclusion in this essay is that companies set different demands on the call centre, depending on what type of service they agree on. The demands could be about behaviour, secrecy, availability or maintaining a specific level of standard and quality. To secure the level of quality, call centres use different quality systems, such as ISO9000, COPC, systems developed by the call centre it self or service level agreements.</p>

Syfte: Syftet med studien är att undersöka kvalitetssäkring samt professionens uppfattningar om detsamma, i ljuset av införandet av ett nytt kvalitetssäkringssystem. Metod: Den teoretiska referensramen har byggts upp genom att sammanställa tidigare forskning i teman som är relevanta för studien. Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod i form av en textanalys av Promemoria U2015/1626/UH samt genomförande och analys av fyra semi-strukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen har sedan använts som utgångspunkt vid analys av det empiriska materialet. Resultat &amp; slutsats: Studien visar på att det finns en ambivalent inställning hos professionen gällande kvalitetssäkring. Idén om intern kvalitetssäkring inom högskolan framstår som institutionaliserad samtidigt som inställningen gentemot extern kvalitetssäkring upplevs som något som gör anspråk på professionens autonomi och signalerar om en misstro gentemot professionen. Studien har även visat att professionen upplever införandet av det nya kvalitetssäkringssystemet som en del i en maktförskjutningsprocess där lärosätesledningen får ökat inflytande i förhållande till professionen. Förslag till vidare forskning: Utifrån denna studie ser vi det intressant att studera det kommande kvalitetssäkringssystemet i ett senare stadie då man kan titta på hela processen. Hur går implementeringen av reformen till? Vilken typ av förändringar skapar det inom högskolesektorn? Vi vill även uppmuntra till vidare studier som tittar närmare på och kartlägger kvalitetsbegreppets framfart genom högskolan för att undersöka vilka röster som väger tyngst i frågan om vad som avses med kvalitet i utbildning. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för samspelet mellan politiska reformers implementering och den berörda professionens uppfattningar i högskolesektorn.

Bakgrund: Immobilisering är en vedertagen omvårdnadsåtgärd inom dagens prehospitala traumavård, detta trots att det inte finns några randomiserade kontrollerade studier angående åtgärden. Många studier har dock visat att riskerna med immobilisering är många varför det är viktigt att undersöka omvårdnadshandlingen närmare. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av radiologiskt fastställda spinala skador hos patienter som immobiliserats prehospitalt efter trauman, samt på vilka indikationer denna immobilisering gjordes. Metod: En kvantitativ retrospektiv studie där 288 journaler granskades i ambulansens journalsystem MobiMed 3.0 och i sjukhusets journalsystem Cosmic. Därefter analyserades resultaten i SPSS deskriptivt och grafiskt, med chi2-test samt med oberoende t-test. Resultat: Resultatet visade att av de 246 patienter som genomgått en radiologisk undersökning fanns en konstaterad spinal skada hos 48 patienter, vilket motsvarade cirka 17 %. Alla inkluderade patienter hade varit utsatta för trubbigt våld och den vanligaste indikationen för immobilisering var smärta/ömhet över kotpelaren. Medelåldern hos patienterna med spinala skador var signifikant högre än medelåldern hos de utan spinala skador och en signifikant skillnad fanns mellan patienterna med spinal skada och utan spinal skada och samtidig smärta/ömhet över kotpelaren. Slutsats: Ett större antal patienter uppvisade skador i denna studie jämfört med tidigare studier, hos den stora majoriteten fanns dock inga spinala skador. Detta innebär att patienterna utsätts för en potentiellt onödig omvårdnadsåtgärd som är svagt vetenskapligt underbyggd och medför ett flertal risker. Fler studier inom området behövs för att kunna minska patienters potentiella lidande i och med att immobiliseras prehospitalt. / Background: Spinal immobilization is an established practice in today’s prehospital trauma care. This even though there is a lack of randomized controlled studies regarding this practice. Many studies points to the risks regarding spinal immobilization why it is of importance to further examine the practice. Aim: The aim of this study was to investigate the incidence of radiologically confirmed spinal injuries in patients immobilized after prehospital trauma and on what indications this immobilization was done Method: A quantitative retrospective study of 288 medical records acquired from the ambulance medical record system Mobimed 3.0 and the hospital's medical record Cosmic were examined. The results were analyzed in SPSS descriptive and graphic, with chi2-test and independent t-test. Result: The results show that of the 246 patients who underwent a radiological examination, 46 had a spinal injury, approximately 17 %. All of the included patients had been exposed to blunt trauma and the most common indication for immobilization was pain/tenderness over the spine. The mean age of the patients with spinal injuries was significantly higher than the mean age of those without spinal injuries. A significant difference was also found between patients with pain/tenderness over the spine and spinal injury and those without spinal injury. Conclusion: A greater number of patients had a spinal injury in this study compared with previous studies, although the majority of the patients had no spinal injury. This means that the majority of the patients were exposed to a potentially unnecessary procedure that lacks scientifically evidence. More studies about immobilization are required to reduce the patients' potential suffering in connection with prehospital immobilization.

The protection of personal data is a question of high priority within the EU. The General Data Protection Regulation (GDPR), which replaces the Directive 94/46/EC on data protection and shall be uniformly applied in the whole union from the 25th of May 2018, is a sign of this. Since the direct roots of the data protection rules and principles that are expressed in the GDPR are to be found in the article 8.1 of the Charter of Fundamental Rights of the European Union and in the article 16.1 of the Treaty on the Functioning of the European Union, the legal position of the protection of personal data as a fundamental human right is clear. Although this position is somewhat modified in recital 4 of the preamble, where it is stated that the protection of personal data is not an absolute right and that it must be considered in relation to its function in society and balanced against other fundamental rights, there should be no doubt that the protection of personal data has a high legal status in the EU. In broad terms, the GDPR could be regarded as an updating of the concept of protection of human rights and freedoms to the realities of the online era. The extent of processing of personal data in the world of today is huge and it continues to grow rapidly. In the GDPR, that processing is regarded as a risk to natural persons’ rights and freedoms.  However, all processing of personal data does not pose the same level of risk to natural persons’ rights and freedoms. The logic of this point has paved the way for the risk-based approach, which plays an important role in determining the responsibilities of the controller and the processor in each individual data processing. The risk-based approach can be expressed as the higher the risk, the higher the security must be. Or, in other words, security measures must follow risk level. The subject matter of this essay is the concept of data protection impact assessment (DPIA), which is regulated by Article 35 of the GDPR. At a certain level of risk, the controller is obliged to carry out a DPIA. There are legal demands to be met, but no explicit method is laid down in the Regulation. The Data Protection Authorities (DPA) of England and France have each developed a method to comply with the demands of Article 35. These methods are examined and their effectiveness in reaching that objective are assessed. The DPA:s of Germany have developed a method to technically operationalize data protection legislation. This method is presented and examined and its capacity as a tool to carry out a DPIA is also assessed. The essay contains two proposals. One in section 2.4 which attempts to clarify the meaning of four commonly used words in data protection terminology. The second proposal is in section 4.1. It compares the legal obligations to be met by data processing that activates the need for a DPIA to the legal obligations of those that do not. The proposal tries to define a work flow which minimizes the extra work if a DPIA has to be carried out. / Konsekvensbedömningar avseende dataskydd är en nyhet inom dataskyddslagstiftning. I dem möts riskanalys och rättighetskrav. Konsekvensbedömningar används sedan tidigare på olika sätt inom andra områden, men för dataskyddslagstiftning är det en konceptuell nyhet. De introduceras i artikel 35 i EU:s nya dataskyddsförordning, även känd som GDPR. Artikel 35 är mycket omfattande och inte helt lättöverskådlig. Samtidigt är den från och med 25 maj 2018 gällande rätt. Det innebär att berörda parter, främst personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden, är skyldiga att veta vad artikel 35 innebär för deras del. Underlåtelse att utföra en konsekvensbedömning, eller ett felaktigt utförande, kan medföra administrativa sanktionsavgifter på upp till 10 000 000 euro.  Uppsatsen undersöker och redovisar förutsättningarna för att bygga en rättsligt kvalitetssäkrad modell avseende när och hur en konsekvensbedömning avseende dataskydd ska genomföras, vad den ska innehålla samt hur en sådan modell kan göras skalbar. Uppsatsen söker visa hur och till vilken grad berörda parter med säkerhet kan veta att de uppfyllt sina skyldigheter enligt artikel 35.

Krav på revision blev inskrivet i den svenska lagen år 1895 där det stod föreskrivet att ett bolags räkenskaper och styrelsens förvaltning ska granskas av revisorer. Med tiden har lagarna utökats och blivit fler och berör revision, rådgivning, utredningar etc. De senaste åren har synen på revisionen förändrats dramatiskt. Företagsskandaler runt om i världen är orsaken till detta. Som en följd av skandalerna har revisorernas ifrågasatts för sin roll som försvarare av allmänhetens intresse vilket har lett till en stor debatt. Revisionsprofessionen har ifrågasatts men trots det menar Riksrevisionen att revision har ett betydande värde. Det finns tidigare forskning som visar på vilket värdet revision medför. Vi fann det därför intressant att undersöka vilka värdekomponenter medelstora företag ser med revision. Denna studie syftar till att undersöka och öka förståelsen för hur medelstora företag ser på värdet av revision. Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska underlaget har samlats in genom fem personliga intervjuer. Respondenterna är de olika företagens ekonomi- eller redovisningsansvarige, då det är denne som har den huvudsakliga kontakten med företagets revisor och har därmed mest kunskap om vilka värden revisionen medför. Resultatet av studien visar att samtliga av de undersökta företagen anser att revision medför ett värde till företaget. Försäkring, försäkran och kvalitetsstämpel är de värdekomponenter som de undersökta företagen ser som det främsta värdet av en revision. Sammanfattningsvis anser alla de undersökta företagen att värdet med revisionen överstiger dess kostnader, och skulle trots inte någon lagstadgad skyldighet, ändå frivilligt välja att använda revision.

Vi måste ändra samhället vi lever i idag för detta samhälle är inte hållbart. En hållbar utveckling är därför viktig att sträva emot. Företag måste anpassa sig till en hållbar utveckling och de har lagar och krav som deska följa. För att de ska kunna uppnå en hållbar utveckling måste begreppet operationaliseras, tas ner till handlingsbara regler. Det är näst intill omöjligt att veta vad som ska göras för att uppnå en hållbar utveckling utan att bryta ner begreppet till delmål och lagar. Studien tar upp fallet Bravikens Pappersbruk som vill hitta en annan avsättning för en av sina restprodukter. Detta för att visa hur ett företag går till väga då de anpassar sig till hållbar utveckling genom att börja med något litet som återanvändning av en restprodukt. Studien är uppdelad i två undersökningar en organisatorisk, där visas det hur lagar och krav från Länsstyrelsen bryts ner. Den andra undersökningen, den tekniska, visar vad Braviken måste göra för att få återanvända restprodukten, på vilket sätt de genomför det mål som i resultatet av operationaliseringen blir det sista delmålet. Här visas detta genom en kvalitetssäkring av restprodukten. Slutsatserna i studien är att det är svårt att anpassa företag till hållbar utveckling, men att det kan bli lättare om företag och myndigheter har en tät och bra kontakt.

No description available.

Byggbranschen halkar efter i digitalisering om den jämförs med andra tillverkande industrier.Byggkostnaderna är höga och effektiviseringen går bakåt samtidigt som det blir mer och meratt göra. Vad går det att göra för att branschen ska följa med i den digitala utvecklingen ochvart står den idag?I skolan är arbetet i datorprogram vanligtvis det självklara valet för en mer digital arbetsprocess,men på byggföretagen ser det annorlunda ut. Alltifrån att mäta med skalstock från ritningaroch summera i Excel till att mängda från 3D-modeller.Det finns tidigare rapporter som påvisar att arbetet med BIM i företag ger positiva effekteroch att det egentligen bara är att börja arbeta med det direkt för att se resultat. Men varför börjarinte fler med BIM och vilken kvalitet håller modellerna idag? De arbeten som studerats gerresultatet av att mängdavtagning från en 3D-modell stämmer mellan metoderna traditionelloch modellbaserad mängdavtagning. I de fall där det undersökts mellan utfallen har det vanligtvisgjorts en avgränsning att bara kolla på en del av byggdelarna i en byggnad och intehela kalkylen. Ett första steg i implementeringen av BIM är enligt författaren att en mängdavtagninggår att utföra på modellen för ett projekt. Vilka mängder går det att exportera ur en3D-modell som stämmer överens med mängder från en traditionell mängdavtagning? Går detatt göra en korrekt mängdavtagning med modeller?För att detta examensarbete ska bidra med ny kunskap har steg ett varit att kartlägga hurbyggföretaget arbetar idag. Steg två har varit att utvärdera 3D-modeller från sex projekt ochjämföra med kalkylatorns kalkyl från anbuds- och projekteringsskedet. I arbetet har hela kalkylenoch 3D-modellen använts, inga komponenter eller byggdelar har avgränsats bort. Ettsista steg har varit att utifrån kravspecifikationer mot arkitekt utvärderat hur de framtagna kravenfrån SBUF projektet Detaljeringsnivå i BIM fungerar i de sex projekten som utvärderat idetta arbete. Målet är att ge en rekommendation kring kravställning för 3D-modeler och förslagpå hur företag kan bli mer digitala.Resultatet från kartläggningen över hur de arbetar med 3D-modeller för mängdavtagning idagvisar att det inte används. Det som används idag är skalstock med utskrivna ritningar, Excel,Bluebeam och kalkyleringsprogrammet Bidcon. Av de anställda i företaget är de flesta intresseradeav BIM men att ta steget till att implementera det är individuellt och det finns några individersom hade uppskattat att arbeta med det. I framtiden tror författaren att en implementeringav krav på konsulter och att modulen Bidcon BIM är en bra start på en mer digital arbetsplats.Utvärderingen av 3D-modellerna gav tre summerade resultat. Mängderna från den modellbaseradmängdavtagningen har jämförts mot kalkylatorns kalkyl. Skillnaden mellan utfallenvalde författaren till att högst få vara 10 procent för att anses vara ett godkänt resultat. Detsom låg innanför marginalen och som gick att hitta i modellen och stämde överens med kalkylatornsmängd är 47 procent. Det som inte gick att identifiera i 3D-modellen är 33 procent.Det som gick att identifiera men där skillnaden var större än 10 procent är 21 procent.När det kommer till kravställningen på konsulterna utifrån SBUF-projektet är det en bra startmen det går att göra lite mindre revideringar för att få den mer lättjobbad. Det beror på hur företagetarbetar idag. Ett exempel är att ta bort kravet gällande BSAB-koder och istället läggavikt på konsekvent namngivning av familj och typ av byggdelarna.